En riktig kalldusch på bangården.

Dags för dagens andra blogginlägg, förra inlägget handlade ju om sinnesstämningar mm och detta är ju en lokförarblogg så jag blir ju så illa tvungen att skriva om nattväxlingen.

Jag var lite trött efter morgonpasset igår, vilade någon timma direkt när jag kom hem. Var mest hemma och tog det lugnt, putsade kängorna och tittade på tv bland annat. Sov cirka två timmar på kvällen och det var välbehövligt. Började känna mig taggad för att bege mig iväg men klockan gick alldeles för sakta. Det tar ca 35-40 minuter till Nässjö ifrån mig och jag åkte hemifrån cirka en timma innan jag skulle börja. Bensinvärmaren hade varit igång i 20 minuter så nu var bilen redan varm och skön när jag satte mig och körde iväg.

Jag hade just lämnat Jönköping och kommit upp på nocken på väg 31 ovanför Ekhagen när det började komma snöblandat regn. Yttertemperaturmätaren i bilen störtdök från 5,5 grader till 1 grad på några minuter. GPSen plingade till och varnade för halka. Great!
Men jag var ju ute i god tid så det var inga problem körde lite lugnare än normalt, har mina dubbfria däck på bilen så jag var förberedd på sådant här väder.

Väl på plats så slängde jag in väskan i skåpet och tog med mina kläder och hängde på klädhängaren vid fikarummet. Där satt min kurskamrat Oliver med sin handledare och drack kaffe. Han hade sedan i måndags hunnit få köra posttåget två gånger så jag var lite avundsjuk på honom. Han hade fått praktisera som lokförare men i natt skulle han växla på Nässjö driftplast till 03:30. Han trivdes bra. Efter en stund kom min handledare Johan och sen även Erik. Ett tåg vi skulle växla om vagnarna på var försenat så vi satt kvar och pratade i fikarummet ett tag tills det rullade din. Jag gick igenom listorna med vagnarna och Johan förklarade det jag inte fattade och vips så trillade polletten ner. Stört enkelt ju =)

När alla tåg kommit in och lämnat vagnarna till oss så satte vi på oss varselkläderna, Johan hade tagit på sin vinterjacka för det var ju snöblandat och kallt och han stod ju mest still nu när jag och Erik gjorde allt jobb. Jag hade endast förstärkt min klädsel med en mössa vilket var perfekt. Jag hängde på mig komradion, bytte batteriet i radiostyrningsdosan man har på magen och satte på mig den och Erik tog med sig en komradio och ficklampa. Vi begav oss ut i busvädret.

Vi startade upp V5:an, har inte lärt mig allt utantill än och tur att vi hade ficklampan med oss annars hade jag aldrig hittat strömbrytare mm. Jag kopplade in radiostyrningsdosan och vi rullade iväg. Vi ringde upp TKL och bad han lägga vägen till ryggen (vallen) och frilägga växlarna åt oss och vi fick lodrätt i dvärgarna hela vägen.

radioutrustning
Så här ser utrustningen för radiostyrningen ut som man bär på magen. Då kan man till exempel stå längst bak och backa loket med full uppsikt i rörelseriktningen. Du kan även stå vi sidan av och haka av vagnar och skjutsa iväg vilket är en av de saker vi sysslar med när vi växlar.

Vi släppte av Erik vid några av vagnarna så han kunde löskoppla och släppa på trycket till bromsarna medans jag hämtade att superlångt tungt vagnset och började dra upp mot vallen. Det gick tungt och snöslasket gjorde att det slirade när jag försöka accelerera fick frikoppla och rulla hela tiden och försöka smyga igång igen. Varningslampan för låg vattentemperatur lös och då varvar inte motorn så mycket. Men den slocknade efter en stund och fick vi upp en lagom fart att köra i. Min handledare hoppade av i farten och började lägga växlarna nedanför vallen. Medans jag hoppade av i farten vid vallen och tåget fortsatte över vallen ner på andra sidan. Jag slog av på gasen och började bromsa väldigt väldig tidigt och la även ut lite sand för att inte ekipaget skulle rulla igenom stoppbocken långt där nere. Men det var aldrig någon fara men det var ju första gången jag körde när det var halt så jag tog det säkra före det osäkra så klart.

Erik kom och vi växlade ner vagnarna på olika spår och jag började lära mig radiostyra bättre och bättre. Men det var långt ifrån perfekt. En gång fick jag till och med backa ner och ge vagnarna en extra knuff för att de skulle stå hinder fritt efter växeln. Det var väl inte de mjukaste och mest välkontrollerade två knuffar någon gjort på Nässjö driftplats genom historien men vagnarna stod nu hinder fritt i alla fall.

Jag fortsatte radiostyra loket hela natten och Erik fick sköta kopplen. Vädret växlade mellan regn, snöblandat regn och snö hela natten. Inte det roligaste vädret i världen men jag tyckte det var roligt att få radiostyra och växla och jag frös inte så jag klagade inte. Men det kändes som det regnade småspik i ansiktet ibland.

Vi tog ingen rast på natten utan vi körde på hela tiden. Vi åkte ner och hämtade nya vagnar då och då och växlade in dem på rätt spår. Till slut hade vi bara ett vagnsätt kvar som skulle kopplas ihop. Allt hade gått bra och jag hade lärt mig att smyga fram med loket med radiostyrningsdosan och även lärt mig göra hyfsat kontrollerade inbromsningar. Låste bara hjulen en gång och det märkte jag inte själv och det var bara någon meter innan vi stannade. Att sakta köra intill vagnar så Erik kunde koppla gick hur bra som helst på slutet med något undantag där han fick ge mig kommandot “koppel” i komradion.

Nu skulle jag bara trycka ihop sista vagnsättet som skulle gå till Torsvik samma natt innan vi var klara. What can go wrong liksom. Jag och handledaren stod längst bak på vagnarna medan loket sakta med säkert knuffade oss mot vagnarna framför som vi skulle koppla ihop oss med. Det var ju lite halt så jag började bromsa i god tid och var beredd med sanden, jag tyckte jag hade full kontroll över situationen och det tyckte min handledare också. Men när tåget började bromsa hände det som inte fick hända och som jag kommer ha mardrömmar om i flera år. På taket på vagnarna hade det samlats ganska mycket iskallt vatten i stora pölar och detta vatten forsade nu ner i nacken på mig och min handledare. Vi skrek båda rakt ut av chocken och man bet ihop och tänkte att det slutar väl snart men det kändes som att det tog evigheter. Gode gud alltså!

Vi rätkoppade vagnarna och kollade så att luften gick igenom och bromsprovade. Allt gick perfekt. Vagnsättet var väl ca 400 meter långt och skulle rulla mot Torsvik vid 3:40 tror jag det var. Vi ringde TKL och bad han lägga vägen för oss men vi hade stopp i dvärgen för han ville släppa förbi ett annat godståg som kom från Jönköping. När det passerat fick vi lodrätt och jag drog upp vagnarna till spåret de skulle hämtas på. Vi kopplade loss och rullade ner mot Green Cargos uppställningsspår och stannade. Jag tittade på klockan och den var 1:30, tiden hade flugit iväg och jag börjar få mersmak av det här livet trots kallduschen.

Jag hängde av mig all utrustning i utrustningsrummet, satte allt på laddning och gick in i torkrummet och hängde upp min jacka och mina handskar och tackade för mig och åkte hemåt.

Riksväg 31 har varit riktigt kass länge, vid regn så är det väldigt mycket vatten i spår på vägbanan och nu håller de på att fixa den. Strax utanför Nässjö i höjd med Gamlarp är vägen avstängd i riktningen mot Jönköping så man fick köra genom Forserum. Det är intressant att köra där för jag har bara sett det vägen från pendeln till och från skolan. Min klasskompis Ola har sin LIA på sträckan Nässjö och Jönköping och kör för Arriva och han har en handledare från ProTrain. Han börjar kunna den sträcka nu säger han. En riktig håla verkar det vara. GPSen varnade för isfläckar på E4:an så jag tog det lugnt hela vägen hem, tänk att avsluta en sån perfekt natt med att sätta BMW’n i diket in the middle of nowhere utanför Forserum mitt i natten. Mardröm!

Väl hemma fick jag leta parkeringar som en galning för det var datumparkering och jag ville parkera på rätt sida men det var lönlöst. jag fick ställa mig på fel sida och ställa klockan på 8:40 på min lediga dag och gå upp och flytta den innan lapplisorna besudlade den.

När ja la mig i går natt så hade jag ett leende på läpparna. Det var just sådana här dagar/nätter jag viljat göra och så länge drömt om. Det är något speciellt att dra långa, tunga godsvagnar med diesellok. Man känner sig liksom komplett som människa vid sådana tillfällen.

Jag kommer älska det här yrket.
Godnatt alla knasbollar därute…

Tågsimulator

Nu var det några dagar sedan jag bloggade. Har varit lite slö helt enkelt. En månad har gått sen jag började läsa till lokförare. Veckan som varit var ganska lugn. Vi har lärt oss handsignaler och om växling. Det har varit en hel del att läsa i JTF. Det svåraste med JTF måste vara att hitta pärmar som passar. De säljs endast utan pärmar nuförtiden. Och jag var iväg och letade och hittade två väldigt snygga för 89:- styck. sen när jag kom hem så passade de inte. JTF:en stack ut lite i över och underkant. Jag får helt enkelt göra ett nytt försök att få tag på någon bra pärm i morgon. Får väl ta med några blad till butiken fick jag just tips på sms om.

I veckan har vi även fått bekanta oss lite med Tågsimulatorn på skolan. Det var ganska kul. Den ska vara väldigt bra att simulera fel med sen. Omgivningen i simulatorn var inte så värst bra men alla signaler och broar svängar mm finns med exakt så som det är i verkligheten. Jag körde från Bankeryd till Huskvarna och passerade då Jönköping och jag såg faktiskt att det var Jönköping man kom in i men världsbäst grafik var det inte.

tågsimulator
Simulatorn på skolan var kul att testa lite. Kommer nog bli att man sitter där en hel del sen.

Många vänner har börjat höra av sig och är nyfikna på utbildningen. De följer bloggen och har tusen frågor och man får försöka svara på dem så gott man kan. Jag känner att jag har lärt mig en hel del redan i skolan och har en massa att prata om för de som orkar lyssna. Men det är framför allt tre frågor som dyker upp. Den absolut vanligaste frågan som ploppar upp när man berättar att man ska bli lokförare är om alla som hoppar framför tågen. Är det verkligen det första folk tänker på när de hör ordet lokförare? Det sker ganska ofta att folk hoppar framför och alla i klassen är redan nu beredda på att det kan hända när som helst. Vi har fått reda på hur rutinerna går till när det inträffar.

Nästa fråga är “Är man garanterad jobb efteråt?” Nej garanterad jobb är man inte. Däremot är chanserna väldigt stora att du får jobb direkt efter skolan pga stora pensionsavgångar mm. Tredje frågan är vad en lokförare tjänar. En lokförare tjänar ganska bra men har ju en massa ansvar och är borta väldigt många timmar från hem och familj.

 

 

En äkta lokförarlunch

I morse så var det ett Pågatåg som stod inne på stationen. Arriva som kör Östgötependeln hyr antagligen in något sådant lok av någon anledning. Det är en vanlig X61. De är fräscha och verkar bra att köra men de är inte lika sköna att åka i. De är ganska fräscha i hytten och så men stolarnas ryggar är alldeles för raka. Inte skönt alls. Den betydligt äldre och slitnare X14 har mycket skönare passagerarsäten som dessutom går att fälla bak. Favoriten är nog ändå Reginan som Västtågen har. De är fräscha och rymliga och passagerarsätena är underbara.

Pågatågen
Ibland är det en motorvagn från Pågatågen som står inne på stationen redo att köra alla goa Jönköpingsbor till Nässjö

Men, men,  idag i skolan så repeterade vi handsignaler i klassen. Det var ganska svårt tycker jag. Vi fick lära oss handsignalerna igår och sen läste jag igenom allt innan jag gick och la mig. På morgonen innan skolan började läste jag igenom allt en gång till. Det kändes som jag hade hyfsad koll i alla fall. Repetitionen idag var lite annorlunda. Vår lärare Richard hade med sig en trave med kort där det stod olika saker på tex “sakta, dagsignal”. Då fick vi gå fram en och en och dra ett kort och läsa. Sen skulle vi visa hur signalen såg ut och så skulle klassen gissa vilket det var. Jag fick kortet “framåt, nattsignal” men visade “avgång, nattsignal” De är ganska lika, det är bara färgen på lampan man lyser med som skiljer. Det var kul och man lärde sig handsignalerna mycket bättre så här.

Efter vi repeterat handsignalerna så gick vi igenom trafikföreskrifterna för växling. Det blir fullt i huvudet ganska fort men det var intressant.

På lunchen stack jag och några i klassen iväg och åt mat på Golden Thai som vanligt. Är helt besatt av det stället och det måste vara bästa restaurangen i hela Mjölby. Stor buffé där även sushi ingår och som om inte det vore nog så ingår även hur mycket friterad banan och glass man vill. Allt en utsvulten lokförarstudent kan önska sig med andra ord. Det tar på krafterna att utbilda sig till lokförare så då behöver men fylla på med ordentligt med energi av högsta klass på lunchen.

lokförarlunch
Så här ser en äkta lokförarlunch ut. Sushi, ris, wokad biff, friterad kyckling med sötsur sås och grillade kycklingvingar. Självklart dricker man vatten till mat och äter sushi med chopsticks.

Jag kan tänka mig att alla lokförare som gått sin utbildning i Mjölby kommer vara galna i thaimat. Att alla lokförare har kaffe som sin heliga dryck vet ju alla och det börjar redan synas i klassen. Men jag är en inbiten té surplare och det ska jag hålla hårt på.

Vi fick sluta tidigare idag för Richard skulle på något möte. 14:45 fick vi sluta för att vara exakt. Det är inte så bra för att mitt tåg går 14:51 och på 6 minuter skulle jag inte hinna packa ner datorn och ta mig till stationen. Jo, kanske om jag sprang med så bråttom hade jag inte. Jag skulle helt enkelt få ta tåget som går en timma senare. Stannade utanför skolan och pratade med Ludvig och Josefine innan jag ensam började traska upp mot stationen. Min wingman Ola som alltid åker samma tåg hem hade slutat tidigare idag. När jag börjar närma mig ser jag att tåget står inne på perrongen. Det kan inte vara mitt tåg tänkte jag för det skulle ju avgått för 12 minuter sen. Men ju närmare jag kom desto mer insåg jag att det faktiskt var mitt tåg. Jag sprang på och såg att lokföraren och ombordansvarig stod och diskuterade med en arg resenär som ville ha med sig cykel på tåget vilket inte är tillåtet på Östgötependeln vad jag förstått.

Jag hinner inte mer än sätta mig innan tåget rullar iväg mot Nässjö. Riktigt bra med flyt idag känner jag. Jag repeterade trafikföreskrifterna om växlingen på tåget, missade givetvis min anslutning till Jönköping i Nässjö eftersom vi var sena men kunde ta Västtågen som avgick 20 minuter senare.

Sånt gillar vi =))