Middag med klassen

Igår blev det inget bloggande för jag glömde helt enkelt av det. Det står medåkning på schemat denna veckan, halva klassen åker mån-tis och andra halvan åker ons-tors. Vi har inte träffats så mycket denna veckan med andra ord. Därför tyckte vi det var läge att gå ut och äta och Martin tog tag i det och bokade bord på O’learys i Linköping. Det var supertrevligt och alla pratade om vad just de varit med om. Minst 3 st i klassen fick testa på att köra tåg och det är man ju lite avundsjuk på. Men i November kommer vi alla att få köra tåg tills vi storknar.

olearys
Jag satt på ena ändan på bordet så de i andra ändan han jag knappt prata med. Men så här ser de i alla fall ut, framtidens lokförare.

Det har gått bra för alla förutom mig och Ola som sagt. Men det var egentligen ingen big deal att jag bara fick en medåkning istället för två. Klasskamraterna fick höra av andra lokförare att hon som nekade mig och Ola inte gillar att ha medåkning och då får man respektera det. Anledningarna kan vara många till att man inte vill ha det. Vissa kanske upplever att de inte kan koncentrera sig på körningen och säkerheten går alltid först. Sedan tror jag att det finns många introverta människor som söker sig till lokbranschen just för att de vill vara ensamma och trivs med det.

Det är en hel del i klassen som läser bloggen fick jag veta och jag fick en del konstruktiv kritik. Det är alltid bra för när man sitter och skriver så blir man blind på sin egen text. På jobbet jag hade förut så fick alltid någon annan korrekturläsa texterna någon skrivit. Jag ska försöka skärpa till mig så att texterna blir lite mer lättlästa. Jag har aldrig tänkt på det sättet förut men jag förstod direkt vad personen menade och att han hade helt rätt.

party
Knäppte en riktigt bra bild på Jakob och Hugo som satt vid mitt bord, att det var en skön stämning syns nog.

Vi pratade om allt mellan himmel och jord och flera sa att det var någon speciellt med våran klass som jag nämnt tidigare i bloggen. Vi passar otroligt bra ihop som grupp och vi är väldigt lika varandra. Känns som att man känt varandra i evigheter ändå har det inte ens gått en månad. Vi kom fram till att det måste vara urvalstesterna och psykologintervjun som gjort att det blivit så. Alla var rörande överens om att i andra klasser man gått i så har man bara funnit någon enstaka som man verkligen gillat att hänga med. Men i våran klass känns alla så otroligt rätt.

josefine
Josefine bjöd på en duckface. Hon och jag satt på hörnet och sprang ut och smygrökte hela tiden. Förutom när Barcelona spelade, då var hon okontaktbar.

Tillslut var alla tvungna att ta pendeln tillbaka till Mjölby, det var en riktigt kul tågresa. Vi verkar ha samma typ av humor i klassen och vi snöade iväg om användningsområden för brandsläckare i sängkammaren. Det var Josefine’s fel. =) Vi träffade även på våran klasskompis Linnea på pendeln hem minns jag nu, hon hade varit i Norrköping. När vi ankom till Mjölby så blev det efterfest hos Hugo. Det var trevligt, han hade en schysst lägenhet ett stenkast från skolan.

efterfest
Det var en lugn och städad efterfest men det är så det ska vara.

Jag sov på Hugo’s soffa så jag slapp ta sista bussen hem mitt i natten. Det var den bästa kvällen på väldigt länge. Man inser att de här 60 veckorna med dessa underbara människor kommer gå alldeles för fort.

Dagen efter så gick jag ner till pressbyrån och köpte mig en stadig frukost bestående av Coca Cola och snickers. Sprang på ännu en klasskompis, Elina som just haft medåkning och hon hade fått köra tåg hon också. Jag tycker alla som kört tåg är så lugna. Jag hade sprungit omkring som en herrelös hund på hela perrongen och gått fram och berättat för alla. Men så är jag ju en nörd också.

bakis
När man har 1.5h pendling till och från skolan varje dag så har man mycket tid att tänka igenom saker. Det är skönt. Jag gillar att tänka =)

Jag satte mig på pendeln och åkte hem. Det är lite segt att pendla när man är bakis, jag satt där och halvsov och tänkte tillbaks på kvällen som varit. Jag tänkte väldigt mycket på hur mitt liv är nu och jag är så otroligt glad för allt som händer i mitt liv just nu. Mitt liv har inte varit det lättaste de senaste åren, men jag är glad att jag varit positiv hela vägen. Tror jag varit mer glad och positiv än de flesta i min omgivning trots att jag varit sjuk. Jag har berättat för några i klassen om att jag varit sjuk men det är svårt att beskriva den inre kampen det är när man är så sjuk som jag var. Det kan nog vara bra att ha haft det tufft i en period i livet så att man uppskattar när allt är bra. Nu är allt bra igen och jag njuter av varje sekund av tillvaron.

Life is good!

Medåkning

Idag hade vi medåkning i förarhytten. Det var kul. Jag och två kurskamrater var en vända till Norrköping och tillbaka med Arriva. Jag hade ju redan åkt X2 till Malmö i våras så det var inte en helt ny upplevelse för mig, men det var kul att idag få se X61 från insidan. Jag tyckte om hörarhyttsmiljön i den. Rent och fint, kändes lite high tech. Men det roligaste var ju givetvis att prata med lokföraren. Han var trevlig och förklarade en massa saker och visade lite funktioner mm.

20 minuter efter jag anlände till Mjölby kom Ola och 2 andra kurskamrater in med en X14. De släppte av passagerarna och växlade undan motorvagnen. Då var jag tvungen att fota lite. Sen var det dags att fylla på kebabsåshalten i kroppen.

Efteråt skulle vi ha medåkning till Örebro med Tågkompaniet. Men när vi skulle kliva på sa hon som körde att hon inte ville ha medåkning. Det verkade som att hon inte visste att det skulle vara medåkning. Eller så var det något ledningen hade beslutat över hennes huvud. Vi hängde inte läpp för det. Men det hade varit kul om vi fått veta det 3 timmar tidigare så vi hade kunnat ta ett tidigare tåg hem. Det är hemstudier resten av veckan så jag och Ola tackade för oss och tog helg. =)

Passade på att ta en bild på X2 och X14 som stod inne på stationen i Mjölby
Passade på att ta en bild på X14 och X2 som stod inne på stationen i Mjölby

Signalfel

Ibland blir inte saker och ting som man tänkt sig. Idag var en typisk sådan dag. Igår var det val. Inga konstigheter där, det gick precis som jag trodde det skulle gå, även om jag hade hoppats på något annat. Jag tänker inte skriva något politiskt för denna bloggen ska vara helt politiskt obunden, men jag kan tala om att jag tycker det är kul med valvaka trots att jag inte är det minsta intresserad av politik.

Jag gillar nämligen att lyssna på folk som håller tal. Retorik är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Alla har vi saker vi går igång på och en av sakerna jag går igång på är stora kraftfulla och bra tal. Ett bra tal förmedlar känslor. Det kan vara glädje och skratt till rysningar och tårar. Jag minns när Obama höll sina första tal. Hela den dagen var laddad. Jag kunde inte släppa tanken på att han snart skulle hålla presidenttalet. När det började dra ihop sig och han skulle tala var jag så taggad att jag inte ens kunde sitta ner. Jag stod upp hela talet. Helt galet. Jag får söka hjälp för detta inser jag nu. =)

Men, men, igår var det dock mest intressant att lyssna. Man vill ju vara med lite trots att man inte är intresserad av politik. Det drog ut på tiden, klockan blev efter midnatt och jag tog en dusch och gick och la mig.

Klockan ringde 5:25 i vanlig ordning, eller nja, normalt sätt börjar jag 12:00 på måndagar, men denna veckan har vi medåkning på schemat så jag fick ta tidiga tåget till skolan. Vad är då medåkning undrar kanske ni? Jo, det är när man åker med lokföraren framme i förarhytten. Vi har några medåkningsdagar denna veckan för att få titta på signaler, skyltar mm in action så att säga. Denna veckan hade man sett fram emot länge. Jag har åkt med i förarhytten tidigare i våras då jag fick åka x2 (SJ 2000) till Nässjö – Malmö – Nässjö.

 

Malmö Central
Malmö central från förarhytten

 

Jag var extra trött idag så jag snoozade lite innan jag steg upp. Tog en snabbdusch och åt några kycklingnuggets till frukost. Jag började piggna till och var redo att bege mig iväg. Satte i kontaktlinserna och tittade på klockan, 5:55 visade den och jag går alltid hemifrån 6:00. Jag har ett larm som piper 5:57 så att jag vet när det är dags att packa väskan och gå. Det slog mig att idag behövde jag inte ta med varken skolböcker eller laptop. Det var ju bara medåkning på schemat. Perfekt tänkte jag och tog kortet som jag pendlar med till och från skolan som jag alltid har liggandes på en bänk tillsammans med mina nycklar och mobil. Kollade vädret i mobilen för att kunna välja rätt jacka vilket är supersvårt i denna årstiden. Kallt på morgonen och varmt på dagen, om det inte helt plötsligt kommer en regnskur förstås.

Jag kom ut i god tid och började gå mot Klostergatan där jag sedan svänger av mot Ida parken. De har hållit på med något projekt i marken vid mitt kvarter hela sommaren så bussarna går en annan väg mot vad de normalt gör så jag får gå en bit varje morgon. Det ska vara klart om en vecka står det på alla skyltar, men när jag närmar mig Klostergatan så susar en buss förbi. YES! De har fixat det tänker jag direkt och mycket riktigt, busshållplatsen vid Torpaplan är igång igen. Nu sparar jag 4 minuter varje morgon. Det låter inte mycket med 4 minuters extra sömn på morgonen är guld värt tycker jag.

Resan ner till Resecentrum tar ca 5 minuter. Jag var inne tidigt som vanligt. Kändes tomt utan min väska. Gick ner till perrongen där mitt tåg oftast står klart 10 minuter innan avgång. Så även idag. Sätter mig i främre delen på Östgötapendeln som idag bestod av en x14, fäller bak sätet, stoppar in iPhone lurarna och startar en talbok. Jag brukar växla mellan talböckerna, ibland lyssnar jag även på podcasts. Men idag blev det Röda Rummet med August Strindberg.

Det är smidigt med tåg. Jag åker Jönköpingsbanan ner till Nässjö och där väntar en annan Östgötapendel som ska ta mig norrut längs Södra stambanan till Mjölby. Det har ju varit val så på stationen i Nässjö har det hela tiden stått folk från olika partier och delat ut påsar till alla med en bulle, kaffe och lite info i. Men de var ju naturligtvis som bortblåsta idag. Jag kliver på tåget och sätter mig.

Skumt. Massor med folk på tåget idag. Vi rullar iväg enligt tidtabellen. Vid nästa stopp i Aneby säger de i högtalarna att vi måste ta bort väskor mm från sätena och ge plats åt andra för det är lokbrist det är därför det är så trångt. Konstigt! Lokbrist? Det blir mer och mer folk från varje station och man inser att tåget som skulle gått före detta tåget måste varit inställt. Det stod folk överallt. Nu vet jag hur det känns att åka tåg i Indien.

Vi ankom till Mjölby enligt tidtabell 08:01. Min medåkning skulle inte börja förrän 08:47 vilket var bra för jag hade glömt min varselväst i skolan veckan innan. Jag gick till skolan, det tar ca 10 minuter om man tar det lugnt. Klassrummet var låst vilket inte var bra eftersom vi inte hade några klasser denna veckan så var det inte säkert att lärarna var på plats. Jag gick till lärarnas kontor som de har gett det eminenta namnet Stinsen och knallade in där.

Där var det full rulle. De satt med sina mobiler och fipplade. Jaha ja, sitter ni och facebookar tänkte jag, men jag vågade inte säga det. Jag frågade om de kunde öppna till klassrummet istället så kunde hämta min varselväst. Visst det var inga problem sa Håkan som är kursansvarig och gick och öppnade. Daniel som är utbildningsansvarig frågade om jag hade medåkning och jag svarade ja. Han sa åt mig att ta det lugnt. Det hade brunnit i ställverket i Kimstad så det var massor med förseningar. Jag har för mig han sa brunnit, det var något problem i alla fall. Det låter lite mer dramatiskt om jag säger att det brunnit och denna bloggen behöver all drama den kan få just nu. Jag insåg att de inte alls facebookade. De delgav klassen infon om förseningarna. Ny tid för min medåkning var 10:07

klassfoto
På rasterna sitter nästan alla med mobilerna. 2 tredjedelar av klassen syns på bilden. Min plats är vid väggen bakom laptopen under tavlan i mitten.

 

Sånt är livet ibland. Inga problem, halva klassen var ju i samma sits så perrongen var väl full med klasskamrater vi det här laget. Jag begav mig tillbaka till resecentrum efter att han hämtat varselvästen. Jag började känna mig hungrig. Jag brukar ju alltid köpa en macka på skolan när jag kommer fram. Tänkte köpa en på stationen idag istället. Men då slog det mig. Plånboken låg ju hemma i väskan, nu kommer jag inte ha någon mat på hela dagen med andra ord. Bra Mattias, verkligen jätte bra!

Jag anslöt till de andra i klassen som stod på perrongen. “Här kommer det en till som ska hem” sa de. De pekade på tågot mot Nässjö som stod bredvid “Det är bara att hoppa på” De åkte inte med samma tåg som mig hem, för de åkte norr ut. Jag sa “va? nej det är bara lite försenat” “Har du inte fått smset från Håkan?” “Allt är inställt!” sa de.

Jag berättade att jag pratat med Daniel för 10 minuters sedan och fått en annan tid istället 10:07. Jaha ok svarade de. Dörrarna stängdes till tåget mot Nässjö och det rullade iväg. Då ringer min mobil. Det var Håkan. “Du, Arriva meddelade just att de ställer in all medåkning idag”

Faaan, mitt tåg!!! =)

Ja, ja, inget att hetsa upp sig för. Jag är inte typen som bryter ihop för minsta lilla. Ola som jag skulle ha medåkning med frågade vart jag höll hus. Jag berättade att allt var inställt och att vi skulle åka hem. Han anslöt sig till oss och jag tittade på klockan, 8:26, nästa tåg går 8:51. Då slog det mig. Tågen går en gång i timman. Hur kunde det då just gått ett tåg? Det var försenat! Alla tåg var försenade hem.  Han knappt tänka klart innan jag hörde utropen i högtalarna om förseningarna. Mitt och Olas tåg skulle komma in 30 minuter försent. Vilket innebär ca en timmas väntan. Ola bor i Tranås och vi åker samma tåg. Han har jobbat på supporten på SJ så han kan hur sånt här fungerar i detalj.

De sa att det var förseningar på grund av signalfel. Signalfel kan bero på mycket. Men det som händer är att man inte kan få kör i signalen av olika anledningar. Det innebär stopp eller väldigt långsam körning.

Tåget kom in tillslut och vi åkte ner mot Nässjö på Södra stambanan igen. Fast vi åkte ner på uppspåret. Det skulle jag kunna förklara för er vad det innebär men ni skulle inte bry er ändå =)

När jag ankom till Nässjö så var ett av Västtågen inne och hade avgång 7 minuter senare. Perfekt! Jag hoppade på och åkte mot Jönköping igen. När jag kom in i Jönköping sa de i högtalarna att det var slutstationen på linjen på grund av ett banarbete och att turen fortsatte med ersättningsbussar. Jag hörde hur alla suckade. Själv var jag glad att jag äntligen snart var hemma. Magen kurrade och jag var nu hungrig som en dvärg (japp, ni läste rätt).

Solen var uppe och gassade på för fullt. Jag satte på mig mina solglasögon och började gå hemåt. Väl hemma så gjorde jag leverpastej mackor med saltgurka på, som jag doppade i varm choklad. Det behövs inte så mycket mer för att få mig på bra humör. Jag är trots allt ledig resten av dagen, solen skiner och jag och min vovve Mr. Giggs ska ha en soft husse och hunddag med långa promenader. Det är ingen idé att hänga läpp för en missad medåkning. Det är ju en ny medåkningsdag i morgon.

Nu ska jag ut så att Mr Giggs får kissa på alla träden i Friardalen. Det gillar han, och när Mr Giggs är glad så är Husse glad =)