Jag ska bli lokförare

Ännu en perfekt dag på Green Cargo är slut.
Dagen började med att klockan ringde 04:00, det är super tidigt jag vet, men när man gillar det man går upp för och åker iväg till så är det inte alls så farligt att gå upp tidigt. Allt handlar bara om att man ska komma i säng tidigt kvällen innan.

Jag tar det väldigt lugnt på morgonen. Jag är av uppfattningen att om man stressar på morgonen så blir hela dagen stressig. Idag hade jag ingen mat hemma i vanlig ordning för att jag var för slö för att fixa det igår så jag var tvungen att svänga förbi Shell och köpa mat på väg till jobbet. Hällde även i mig en Redbull jag köpt på macken. Resan upp till Nässjö gick bra, det är inte många bilar ute vid den tiden på dygnet så man behöver knappt aldrig blända av stålkastarna vilket är ganska skönt.

Jag gillar lugnet som är ute riktig tidigt på morgonen. Inne på Green Cargo är det också väldigt tyst och lugnt. Det är nog alltid någon där men frågan är vart de håller hus. Jag ser dem aldrig på morgonen.

Green Cargo
Så här ser det ut utanför Green Cargo Nässjö kl. 05:10

Varje morgon gör man typ samma saker i någorlunda samma ordning. Först hänger jag in väskan i mitt skåp. Omklädningsrummen är väldig fräscha, det finns duschar mm och till och med en stor fin bastu. Hela Green Cargos byggnad känns fräsch så jag antar att den inte har så många är på nacken. Det kanske någon av lokförarna som följer denna bloggen har mer koll på än jag.

Jag tömmer fickorna på privata saker förutom min iPhone och lägger allt i min jacka och hänger in i skåpet. Sen går jag ut till köket och tar en kopp varm choklad och sätter mig vid något av borden och spelar lite spel på mobilen, läser nyheterna, kollar mailen mm. När jag är på jobbet så smsar eller Facebookar jag inte med mera. På mitt förra jobb tror jag att jag var inne på Facebook 3 gånger på arbetstid och då satt jag ju ändå och jobbade vid en dator. Men sådan saker kan man göra efter jobbet. Innan jobbet brukar jag läsa alla meddelanden mm jag fått men svarar väldigt sällan på dem på morgonen. Det är jag för slö för.

kaffemaskin
Denna maskinen är nog den heligaste på hela företaget.

De andra gubbarna trillar in en efter en och de gör samma sak, de går till sitt skåp och lägger in sin väska och hänger av sig jackan. Sen går de till kylen och lägger i sina matlådor, sen går de till kaffeautomaten och tar en kopp kaffe, och efter det så sätter de sig ner och pratar och kollar mobilen.

När kaffet är slut och alla som ska jobba ihop har kommit så går vi och printar ut listorna med dagens todo’s. Vi diskuterar hur vi ska lägga upp förmiddagen och sen går vi i samlad trupp ner och sätter på oss varselkläderna. Jag och min handledare Johan fick ju var sin kalldusch sist så våra kläder hängde i torkrummet. Johan tyckte min jacka var för kall och gav mig och Erik varsin helt ny vinterfodrad varseljacka.

torkrummet
Torkrummet är guldvärd när det är snöslask, kallt och blött. Här finns hängare för kläder, ställ till handskar och skotorkare.Torkrummet används flitigt sådana här dagar.

När vi satt på oss varselkläderna så går vi till rummet bredvid precis vid utgången. Där har vi all elektronik och deras laddstationer. Vi plockar på oss det som kan behövas, jag brukar bara ta en komradio och radiostyrningsdosan till radioloken. Men det finns ficklampor, handdatorer mm. Vet inte ens vad allt i det rummet är och inte vad man skulle kunna tänkas behöva en handdator till.

laddrummet
Laddrummet är det sista rummet man går till innan man lämnar byggnaden och det första man går till när man kommer tillbaka efter arbetsdagens slut.

När man plockat på sig utrustningen man behöver så sätter man på sig mössa och handskar och går ut. Alldeles runt hörnet står alla loken uppställda med tågvärme inkopplat. Man slår av tågvärmeposten och rycker ut kabeln och klättrar upp i loket. Idag var det två stycken multade (ihopkopplade) Td-lok som stod där och väntade på oss. Mäktigt!

td-lok
Visst är det en vacker syn att se två fina gröna Td-lok multipelkopplade. Men man fattade att dagens vagnar skulle vara väldigt långa och tunga.

Jag sa att jag gillar V5 loken häromdagen. Det gör jag, de är smidiga på flera sätt, men problemet med dem är att de inte är så lätta att radiostyra finkänsligt eller vad man ska säga. Det blir ketchup effekten av det hela. Börjar man gasa kommer allt på en gång, så fort man hör motorn varva upp måste man frikoppla direkt om man ska smyga fram. Man misslyckas ibland kan jag säga. Samma sak gäller bromsarna. De slår till helt plötsligt fast man försökt smyga och man lossar direkt men de hinner ändå bromsa ner till stopp. Td-loken är mycket enklare så sätt, men de är STORA. De är högre så det är längre att hoppa när man hoppar av i farten mm.

Medan man startar upp TD-loken som tar ett litet tag så starta vi upp våra komradios. Handledaren kontaktar TKL och ber honom lägga vägen till vallen och frilägga växlarna lokalt så vi kan ställa om dem själva. Handledaren har på volymen på sin och jag och Erik har våra nervridna för att undvika rundgång och vrider bara upp volymen när vi går iväg någonstans utan handledaren. Idag fick jag tag på en bra som man faktiskt hörde vad de sa i så man slapp gissa hela tiden.

komradio
Komradion fäster vi i jackan i en liten ögla på vänster sida. Den har vi till ganska mycket.

Erik körde på förmiddagen. Erik släppte av mig vid några vagnar så jag kunde klargöra dem för skjutsning från vallen medan de hämtade vagnar som vi skulle fixa i ordning och bromsprova. Vi kopplade riktigt tunga och långa tågsätt idag. Trodde aldrig vagnarna skulle ta slut. Men Td-loken drog dem utan problem.

Min klargöring av vagnarna gick ganska smidigt. Några av vagnarna satt inte ihop men Niklas som skickade vagnar ner från vallen skickade dem med sådan hög fart att de gick ihop tillslut så jag kunde koppla utan att någon knuffade ihop dem med loket. Jag hjälpte Niklas att lägga växlar medans Erik bromsprovade tågsättet som skulle iväg med de multade Tdloken. Passade även på att ta lite selfies samtidigt och filma lite. Tyvärr insåg jag att det var vagnar med graffiti på samtliga mina videos så ni får inte se dem här. Vi i denna branschen ger inte klottrare kred genom att publicera deras verk för allmänheten. Tvärt om så tejpar man över taggar mm på klottret.

Det var alldeles för varmt för mig med vinterjacka. Jag fick ta av mössan och knäppa upp jackan ordentligt, svetten verkligen rann ifrån mig. Vi kopplade ihop vagnarna ganska fort och började dra bort dem till spåren de skulle hämtas ifrån. Morgonen hade flutit på bra och det började bli dags för lunch. Vi satte oss i lunchrummet och började prata med andra lokförare på plats. Vår klasskompis Oliver var där bland annat. Han hade en körning till Boxholm idag.

Erik berättade att Linnéa i klassen hade fått sin körLIA i Nässjö, vad konstigt sa jag för hon hade två veckors körLIA i Göteborg veckorna efter mig. Vi har haft svårt att få LIA platser denna perioden på grund av olika omständigheter så de flesta hade bara fått ut hälften av sina LIA veckor. Jag har ju tex denna veckan på bangården men skulle egentligen ha nästa vecka också men då för Jonas i klassen sin LIA i en veckan i stället. Vi får dela broderligt.

Men det trillar in lite LIAplatser hela tiden så det verkar lösa sig för alla. Jag hade ju i alla fall fått två veckor av fyra i Göteborg på Green Cargo som var mitt första val så jag var ganska nöjd. Men jag sa till Erik att hoppas de ringer och säger att jag kan få Linnéas veckor i Göteborg då så att jag får ut mina 4 veckor.

De ringde från Hallsberg och sa att kontainervagnen som vi just fixat ihop i ett av vagnsätten och som skickas strax var för liten och var tvungen att bytas ut. Det var inte roligt för merjobb är aldrig kul särskilt inte när det måste ske direkt och inträffar på en rast. Vi gick ut, tog V5 loket och kopplade på vagnsättet drog upp den på vallen, släppte ner vagnen på ett spår, hämtade en ny vagn på ett annat spår och backade tillbaka hela tågsättet på rätt spår igen. Det tog lite tid även om det låter som att det går på några minuter. Vi fixade med lite annat också och åkta tillbaka lagom till en tidig lunch.

Vi hängde kläderna i torkrummet och Erik behövde torka sina skor som läckte i skotorkaren. Det är en slang med varmluft som man sticker ner i skorna. Jag stack ner dem i mina handskar i stället och hängde upp min jacka. Vi satt och pratade med en annan lokförare på lunchen och lite allmänt med gubbarna på Green Cargo. Green Cargo är ett bra företag med massa sköna människor. Är alla lokförare lika galna så har jag verkligen hamnat rätt här i livet. Väldigt skön stämning.

Efter lunchen så var det min tur att köra radiolok medan Erik fixade vagnarna. Vi träffade på Rickard som utbildat oss i signaler som jobbar som lokförare på Green Cargo och vi växlade några ord. Sedan tog jag ett Td-lok och skjutsade iväg dem och släppte av dem vid dagens sista projekt. Det var i stort sett klart men de kollade alla koppel mm och började gå längs med vagnarna till bakre ändan. Det var ett riktigt långt lok och det tog väldigt lång tid för dem att gå bort. Jag kopplade på loket på vagnarna och kopplade ihop luftslangarna, kiken var öppen längst bak så jag kunde inte släppa på luften än.

Radiodosa
När man väntar på att de andra ska bli klara så är det lätt hänt att man tar några selfies. Här försöker jag visa radiodosan när den sitter på magen.

Efter ett bra tag sa de på komradion att jag kunde släppa på luften och den gick igenom hela vagnsättet och ut längst bak precis som den ska. De stängde kiken och jag fyllde på huvudledningen.

Tåg
Här har jag parkerat och just hängt av vagnarna medan Erik och Johan kopplar på i andra ändan.

När det var klart gjorde vi ett täthetsprov från radiostyrningsdosan. Det var något nytt för mig så jag fick instruktioner genom radion hela tiden. Efter provet var klart så gjorde vi ett bromstest. Jag drog upp vagnsättet till spåret det skulle hämtas i från och släppet av Erik och Johan. De försvann längst bak igen och det tog tid som vanligt. Jag kopplade loss loket och hängde upp slangar och koppel. Det kom ett RE lok och kopplade på i andra ändan och drog iväg med allt. Även de andra vagnarna på spåren bredvid åkte iväg en efter en innan Erik och Johan var tillbaka.

Vi åkte tillbaka till GC och stängde av loket. Jag kände att jag hade lärt mig massor och börjat få i alla fall lite rutin på saker och ting nu. Det var bra för jag är ledig på lördag så jag har bara en dag kvar på söndag att lära mig växling ordentligt. Vi gick in i laddrummet och hängde av oss allt och satte det på laddning. Vi önskade Johan en trevlig helg och började bege oss till våra bilar. Vi var båda nöjda med dagen. Jag var superglad att jag fått köra Td-loket och att inget egentligen hade strulat på hela dagen.

Jag gillar humorn och jargongen på GC. Jag känner att jag passar in i gänget. Jag känner att jag valt rätt här i livet och det gör mig otroligt glad. Jag har svävat på moln i flera månader nu och i stället för att det skulle mattas av blir det bara starkare och starkare på grund av allt man får uppleva som är jätte kul. GC’s gubbar verkar helt tokiga så där passar jag in bra. Vi har samma humor med mera. Det är kul att få träffa så många lokförare och prata med dem. De bekräftar bara att jag valt helt rätt väg här i livet. Men jag fattar det knappt än för det känns nästan lite overkligt bra.

När jag kom hem så ringde telefonen. Det var från skolan, jag fick Linnéas praktiktider också så nu var jag äntligen upp i mina 4 veckors körLIA. Saker och ting går verkligen som på räls nu. Men det är väl inte så konstigt.

Jag ska ju bli lokförare…

En riktig kalldusch på bangården.

Dags för dagens andra blogginlägg, förra inlägget handlade ju om sinnesstämningar mm och detta är ju en lokförarblogg så jag blir ju så illa tvungen att skriva om nattväxlingen.

Jag var lite trött efter morgonpasset igår, vilade någon timma direkt när jag kom hem. Var mest hemma och tog det lugnt, putsade kängorna och tittade på tv bland annat. Sov cirka två timmar på kvällen och det var välbehövligt. Började känna mig taggad för att bege mig iväg men klockan gick alldeles för sakta. Det tar ca 35-40 minuter till Nässjö ifrån mig och jag åkte hemifrån cirka en timma innan jag skulle börja. Bensinvärmaren hade varit igång i 20 minuter så nu var bilen redan varm och skön när jag satte mig och körde iväg.

Jag hade just lämnat Jönköping och kommit upp på nocken på väg 31 ovanför Ekhagen när det började komma snöblandat regn. Yttertemperaturmätaren i bilen störtdök från 5,5 grader till 1 grad på några minuter. GPSen plingade till och varnade för halka. Great!
Men jag var ju ute i god tid så det var inga problem körde lite lugnare än normalt, har mina dubbfria däck på bilen så jag var förberedd på sådant här väder.

Väl på plats så slängde jag in väskan i skåpet och tog med mina kläder och hängde på klädhängaren vid fikarummet. Där satt min kurskamrat Oliver med sin handledare och drack kaffe. Han hade sedan i måndags hunnit få köra posttåget två gånger så jag var lite avundsjuk på honom. Han hade fått praktisera som lokförare men i natt skulle han växla på Nässjö driftplast till 03:30. Han trivdes bra. Efter en stund kom min handledare Johan och sen även Erik. Ett tåg vi skulle växla om vagnarna på var försenat så vi satt kvar och pratade i fikarummet ett tag tills det rullade din. Jag gick igenom listorna med vagnarna och Johan förklarade det jag inte fattade och vips så trillade polletten ner. Stört enkelt ju =)

När alla tåg kommit in och lämnat vagnarna till oss så satte vi på oss varselkläderna, Johan hade tagit på sin vinterjacka för det var ju snöblandat och kallt och han stod ju mest still nu när jag och Erik gjorde allt jobb. Jag hade endast förstärkt min klädsel med en mössa vilket var perfekt. Jag hängde på mig komradion, bytte batteriet i radiostyrningsdosan man har på magen och satte på mig den och Erik tog med sig en komradio och ficklampa. Vi begav oss ut i busvädret.

Vi startade upp V5:an, har inte lärt mig allt utantill än och tur att vi hade ficklampan med oss annars hade jag aldrig hittat strömbrytare mm. Jag kopplade in radiostyrningsdosan och vi rullade iväg. Vi ringde upp TKL och bad han lägga vägen till ryggen (vallen) och frilägga växlarna åt oss och vi fick lodrätt i dvärgarna hela vägen.

radioutrustning
Så här ser utrustningen för radiostyrningen ut som man bär på magen. Då kan man till exempel stå längst bak och backa loket med full uppsikt i rörelseriktningen. Du kan även stå vi sidan av och haka av vagnar och skjutsa iväg vilket är en av de saker vi sysslar med när vi växlar.

Vi släppte av Erik vid några av vagnarna så han kunde löskoppla och släppa på trycket till bromsarna medans jag hämtade att superlångt tungt vagnset och började dra upp mot vallen. Det gick tungt och snöslasket gjorde att det slirade när jag försöka accelerera fick frikoppla och rulla hela tiden och försöka smyga igång igen. Varningslampan för låg vattentemperatur lös och då varvar inte motorn så mycket. Men den slocknade efter en stund och fick vi upp en lagom fart att köra i. Min handledare hoppade av i farten och började lägga växlarna nedanför vallen. Medans jag hoppade av i farten vid vallen och tåget fortsatte över vallen ner på andra sidan. Jag slog av på gasen och började bromsa väldigt väldig tidigt och la även ut lite sand för att inte ekipaget skulle rulla igenom stoppbocken långt där nere. Men det var aldrig någon fara men det var ju första gången jag körde när det var halt så jag tog det säkra före det osäkra så klart.

Erik kom och vi växlade ner vagnarna på olika spår och jag började lära mig radiostyra bättre och bättre. Men det var långt ifrån perfekt. En gång fick jag till och med backa ner och ge vagnarna en extra knuff för att de skulle stå hinder fritt efter växeln. Det var väl inte de mjukaste och mest välkontrollerade två knuffar någon gjort på Nässjö driftplats genom historien men vagnarna stod nu hinder fritt i alla fall.

Jag fortsatte radiostyra loket hela natten och Erik fick sköta kopplen. Vädret växlade mellan regn, snöblandat regn och snö hela natten. Inte det roligaste vädret i världen men jag tyckte det var roligt att få radiostyra och växla och jag frös inte så jag klagade inte. Men det kändes som det regnade småspik i ansiktet ibland.

Vi tog ingen rast på natten utan vi körde på hela tiden. Vi åkte ner och hämtade nya vagnar då och då och växlade in dem på rätt spår. Till slut hade vi bara ett vagnsätt kvar som skulle kopplas ihop. Allt hade gått bra och jag hade lärt mig att smyga fram med loket med radiostyrningsdosan och även lärt mig göra hyfsat kontrollerade inbromsningar. Låste bara hjulen en gång och det märkte jag inte själv och det var bara någon meter innan vi stannade. Att sakta köra intill vagnar så Erik kunde koppla gick hur bra som helst på slutet med något undantag där han fick ge mig kommandot “koppel” i komradion.

Nu skulle jag bara trycka ihop sista vagnsättet som skulle gå till Torsvik samma natt innan vi var klara. What can go wrong liksom. Jag och handledaren stod längst bak på vagnarna medan loket sakta med säkert knuffade oss mot vagnarna framför som vi skulle koppla ihop oss med. Det var ju lite halt så jag började bromsa i god tid och var beredd med sanden, jag tyckte jag hade full kontroll över situationen och det tyckte min handledare också. Men när tåget började bromsa hände det som inte fick hända och som jag kommer ha mardrömmar om i flera år. På taket på vagnarna hade det samlats ganska mycket iskallt vatten i stora pölar och detta vatten forsade nu ner i nacken på mig och min handledare. Vi skrek båda rakt ut av chocken och man bet ihop och tänkte att det slutar väl snart men det kändes som att det tog evigheter. Gode gud alltså!

Vi rätkoppade vagnarna och kollade så att luften gick igenom och bromsprovade. Allt gick perfekt. Vagnsättet var väl ca 400 meter långt och skulle rulla mot Torsvik vid 3:40 tror jag det var. Vi ringde TKL och bad han lägga vägen för oss men vi hade stopp i dvärgen för han ville släppa förbi ett annat godståg som kom från Jönköping. När det passerat fick vi lodrätt och jag drog upp vagnarna till spåret de skulle hämtas på. Vi kopplade loss och rullade ner mot Green Cargos uppställningsspår och stannade. Jag tittade på klockan och den var 1:30, tiden hade flugit iväg och jag börjar få mersmak av det här livet trots kallduschen.

Jag hängde av mig all utrustning i utrustningsrummet, satte allt på laddning och gick in i torkrummet och hängde upp min jacka och mina handskar och tackade för mig och åkte hemåt.

Riksväg 31 har varit riktigt kass länge, vid regn så är det väldigt mycket vatten i spår på vägbanan och nu håller de på att fixa den. Strax utanför Nässjö i höjd med Gamlarp är vägen avstängd i riktningen mot Jönköping så man fick köra genom Forserum. Det är intressant att köra där för jag har bara sett det vägen från pendeln till och från skolan. Min klasskompis Ola har sin LIA på sträckan Nässjö och Jönköping och kör för Arriva och han har en handledare från ProTrain. Han börjar kunna den sträcka nu säger han. En riktig håla verkar det vara. GPSen varnade för isfläckar på E4:an så jag tog det lugnt hela vägen hem, tänk att avsluta en sån perfekt natt med att sätta BMW’n i diket in the middle of nowhere utanför Forserum mitt i natten. Mardröm!

Väl hemma fick jag leta parkeringar som en galning för det var datumparkering och jag ville parkera på rätt sida men det var lönlöst. jag fick ställa mig på fel sida och ställa klockan på 8:40 på min lediga dag och gå upp och flytta den innan lapplisorna besudlade den.

När ja la mig i går natt så hade jag ett leende på läpparna. Det var just sådana här dagar/nätter jag viljat göra och så länge drömt om. Det är något speciellt att dra långa, tunga godsvagnar med diesellok. Man känner sig liksom komplett som människa vid sådana tillfällen.

Jag kommer älska det här yrket.
Godnatt alla knasbollar därute…

Radiolokförare

Började 5:30 i morse men var 20 minuter tidig till Green Cargos lokaler så jag satte mig i fikarummet och pluggade lite franska innan de andra dök upp. Morgonen har flutit på ganska bra men jag har inte riktigt fattat hur man kollar på växlingsordrarna man printar ut. Erik hjälpte mig lite på traven och börjar väl förstå det lite bättre nu. Kan inte fatta när våran handledare gått igenom det för jag har inte ett minne av det. Men Erik kan ju det så någon gång måste ju våran handledare förklarat. Det var inte så krångligt faktiskt.

Idag var en stor dag för mig i jakten på att bli en tvättäkta lokförare. Idag fick vi nämligen radiostyra V5 loket när vi växlade. Det var superkul, man har en liten dosa på magen som fungerar som joystick och så kör man. Väldigt smidigt faktiskt. Snart är man radiolokförare också 😉

Det var ett 35 vagnar långt tågsätt vi startade med i morse med några riktigt tunga as till tankvagnar bland annat. V5 loket fick jobba hårt när vi drog igång ekipaget. Jag gillar V5 loket, det är inte lika starkt, snyggt och fräscht som andra lok men den är väldigt smidig på något sätt.

Idag skulle vi sluta 10:00 men vi blev klara lite tidigare så vi åkte hem. Nästa pass börjar kl 21:30 ikväll och pågår till 03.00. Då kommer vi ha lite mer tid på oss att öva på att köra tåg men framför allt så ska jag gå igenom växlingsordrarna med handledaren så att det sitter i ryggmärgen. Jag har ju kanske tyvärr bara 1 veckas bangårdsLIA av totalt två veckor som det ska vara pga att det varit svårt att få tag på handledare så jag har lite bråttom att få all info vi tar in att sitta. Men det är ganska lugnt, jag har ju rätt till att ta ut en vecka till sen om det behövs. Eftersom jag antagligen vill jobba på godstågsidan sen så vill jag ju få ut som mycket praktik som möjligt på den biten.

Nu är dock den stora frågan om jag ska försöka sova nu direkt eller sent i eftermiddag. Tror det blir sent i eftermiddag eftersom jag känner att redbullen jag svepte i morse sitter i än. Ska försöka vila någon timma nu i alla fall. Sen måste jag svara alla kurskamrater som inte börjat sin LIA än som ställt en massa frågor. Ska även svara alla som kommenterat min blogg den senaste veckan. Jag har även några blogginlägg att läsa igenom från de andra lokförarbloggarna som jag följer. Jag gillar att jag skaffat mig en lokförarblogg men det tar mer tid än vad man tror att blogga. Jag ska försöka ta lite bilder snart också men jag gillar inte att hålla på med mobilen när jag jobbar, det ser inte så bra ut och jag vill ge ett seriöst intryck. Men någon bild ska jag väl lyckas ta snart.

Nu har jag en hund här som vill ut i regnet och busa med alla löv. Nästa vecka ska ni få ett inlägg om min vovve Mr. Giggs. Han är döpt av sin uppfödare efter fotbollsspelaren Ryan Giggs i Manchester United.

Han en bra dag allihop och glöm inte att det är datumparkering denna veckan.

Myggfritt på bangården.

Klockan ringde 4:00 i morse. Det var inte så svårt att gå upp som jag trodde. Det är inte så kallt ute än men jag tar ändå hellre lite för mycket kläder med mig än för lite. Jag har ett par termo löpartights på mig och mina jobbarbyxor över. Jag hade fått låna ett par varselbyxor av Green Cargo om jag ville men jag behöll mina egna. Tshirt och en tjock munkjacka har jag också på mig. Jag älskar mina nya jobbarkängor. De var lite väl hårda när de var nya och jag hade snörat dem ända upp. Det resulterade i att jag såg ut som Zeb Macahan när jag vandrade omkring på bangården. Men nu har de mjuknat upp lite och jag har lämnat skosnörehålen längt upp tomma och nu är de verkligen super sköna.

Orkade inte göra någon mat igår kväll så jag tog en sväng förbi Shell och handlade lite som jag kunde ha till lunch på jobbet. Det tar ca 35 minuter från Jönköping till Nässjö med bil. Det är ganska okej tycker jag. Jag gillar att gå upp tidigt och sätta mig i bilen, min bil har en bensindriven parkeringsvärmare så den är alltid varm och go och man slipper skrapa rutorna. Sen kör man iväg och man är helt ensam på vägarna och man vrider upp volymen på stereon och sitter och diggar. Musik är nästan bättre tidigt på morgonen i bilen.

Jag fick kvittera ut nycklar till Green Cargos lokaler igår så jag använde blippen/taggen för att komma in men eftersom det var så tidigt så fick man slå sin personliga kod också. Det var knäppt tyst där och jag trodde jag var först på plats, men så kom den någon mer och så hälsade han på någon som redan var där och vips så var det massor med lokförare överallt.

Jag gick till mitt skåp la in min väska och jacka och tog Green Cargojackan med varselorange färg och reflexer, satte på mig mina jobbarhandskar. Gick till rummet bredvid och tog en komradio som varit på laddning under natten, satte fast den vid bröstfickan på jackan och vips så var jag redo för dag nummer två på bangården.

Det var becksvart ute men bangården är bra upplyst. Vi gick till Td loket och startade upp den och körde ut till mitten på bangården där alla vagnar som kommit in under natten stod. Jag och Erik satte igång att förbereda dem för skjutsning från vallen. Det man gör då är ganska enkelt. Man har en lista på vilka vagnar man ska ha och då måste man koppla loss en del genom att ta loss kopplet och luftslangarna, vissa lös kopplar man, det innebär att kopplet ska hänga på men endast löst så man kan haka bort det med ett rör sen vid vallen och då måste ju även luftslangarna kopplas isär så klar. Sist men inte minst så rak kopplar vi en del vagnar och det innebär att de kopplas ihop och kopplet spänns, luftslangarna kopplas ihop och man öppnar luftventilerna. Man släpper även ur luften ur vagnarna så att bromsen släpper.

Sen släpper man vagnarna från vallen och växlar in dem på olika spår så de hamnar i rätt ordning. Det började regna lite men det gjorde inget, det var mest skönt tyckte jag. Jag är inte den som gnäller över småsaker, det kommer vara myggfritt idag sa jag till de andra när regnet kom. När alla vagnarna var skjutsade till rätt spår så kopplade vi ihop en del vagnsätt och bromsprovade dem. Det blir en hel del körande med vagnar hit och dit och vi bestämde oss för att starta upp Rd loket 1124 och dra lite vagnar med. Vet inte om det var samma lok som strulade igår men det skulle inte förvåna mig.

Vi slog på strömbrytaren utanpå loket. Gick in och tryckte batteri till i maskinrummet, jag satte mig bakom spakarna och aktiverade hytten, tryckte på knappen till strömavtagaren och hörde hur hjälpkompressorn gick igång och Erik kollade så att den gick upp mot kontaktledningen och när det gjorde det slog jag till huvudbrytaren. Allt gick som på räls förutom en sak, huvudkompressorn startade inte. Jag kvitterade felmeddelanden som dök upp tills jag så felmeddelandet om huvudkompressorn. Det stod något i stil med att Huvudkompressorns var tvungen att förvärmas innan den kunde starta för att huvudkompressorns olja hade en temperatur på under -25 grader??? Jag var ganska så säker på att det var helt omöjligt men vi väntade i 10 minuter och hoppades på det bästa, men så enkelt var det inte.

Det vara bara att slå ifrån huvudbrytaren, ta ner strömavtagaren, avaktivera hytten, slå ifrån batteriet och slå ifrån strömbrytaren igen. Sen startade vi upp tåget igen men utan framgång. Vi ringde teknikerna som har sina lokaler en bit bort och de skulle titta på vad som var fel. Vi tog ett annat lok och körde iväg. Det blev en del växlande och denna gången testade jag att bromsa med direktbromsen vilket är vanligast vid växling, särskilt när man har ett ensamt lok. Det var lite knivigt för man ville hela tiden bromsa för mycket och det resulterade i att man stannade helt när man bara skulle göra en lätt inbromsning. Sen lämnade vi vagnsättet och åkte och ställde tillbaka loket där vi hämtade det. Mekanikerna var precis klara med lok 1124. De hade startat upp allt precis som vi gjort men med den enkla skillnaden att allt då fungerade som det skulle??? Jag fattar inget, är det Microsoft som byggt om Rc-loken till Rd?

Lunchen blev lång, vi hade jobbat på hela morgonen och hade inga fler vagnar inne för tillfället och väntade på att två multade Td-lok skulle komma dragandes på en massa vagnar. Vi hände in kläderna i torkrummet, jag åt lite mat, spelade lite spel på iPhone, pluggade franska, vilade ögonen en 15-20 minuter och sen så satte vi oss och tittade på Topgear på BBC. Efter lunchen hämtade vi en V5 borta vid verkstaden som vi skulle använda till växlingen resten av dagen. Det flöt på riktigt bra och vi kunde sluta lite tidigare.

Nu ska jag återigen putsa mina älskade jobbarkängor och lägga på lite vaxfett, sen blir det lite franska plugg, jag gör så att jag pluggar in ett nytt kapitel varje kväll och sen övar jag glosor på lunchen. I morgon ringer klockan 04:00 igen. Då kommer jag vara redo. Jag gillar Green Cargo, jag gillar de som jobbar där, jag åker dit med ett leende på läpparna varje dag. Jag gillar godstrafik mer och mer. Jag har hela tiden pendlat mellan att jobba som lokförare på SJ och att jobba som  lokförare på Green Cargo. Vi får se vart det slutar men mycket pekar på godståg just nu. Men mycket hinner hända än, det är ju trots allt ett år kvar tills jag tag examen och fram tills dess kommer jag hålla er uppdaterade genom min lokförarblogg.

Ni som jobbar som lokförare eller dyl och läser denna bloggen får gärna rätta mig när jag skriver något som är fel, pga att det kommer antagligen vara en hel del lokförarstudenter som hittar hit och det är ju bra om det de då läser är sant.

Ha en trevlig kväll alla dudes and duderinas därute…