x55 Malmö tur och retur

I torsdags var det dags att köra igen. Peter Kronander var min handledare denna gången och vi kom bra överens. Vi var väldigt lika som personer. Jag vågade inte ens säga hur lika vi var på allt för då skulle han tro jag var mytoman eller något.

Det visade sig att även han startat med LCHF ganska nyligen. Vi gillade båda att laga mat. Samtalsämnena tycktes aldrig ta slut och vi hade riktigt trevligt när vi körde Malmö tur och retur på Västkustbanan. Denna gången var det en x55 jag skulle köra. Det var helt nytt för mig och Peter förklarade hur man testade säkerhetsgreppet och bromsprovade.

Peters tidigare LIA-elev hörde av sig och sa att hon stod på stationen i GBG och Peter svarade att vi stod några spår därifrån. Hon kom in till oss i hytten och det var MTR’s röda fina motorvagn hon körde. Det var kul att prata med henne. Peter verkar omtyckt av alla oavsett ålder. Han har nyss gått i pension men jobbar kvar på timanställning som alla andra.

Jag pratar en hel del med ombordarna på tåget när jag kör. Avgångssignaleraren på denna turen var en väldigt trevlig och sympatisk kille vid namn Andrew. Han servade oss med Te och kaffe hela vägen. Han verkar vara en riktigt trevlig person precis som Peter.

Jag gillar verkligen x55, det är en bra maskin. Riktigt bra ljus i strålkastarna också. Den har displayer som gör att man ser hur långt man har till signalerna som tex visar stopp och man ser bromskurvan så man bromsar lagom hårt. Körningen blev hur enkel som helst och jag gjorde återigen min bästa körning hittills. Det är lätt att kära bra med sådana motorvagnar.

Peter hade full koll på mitt körsätt och han insåg att jag enbart kör efter ATC och inte kollar skyltarna. Men han lät mig köra på mitt sätt ner till Malmö. Västkustbanan är verkligen vacker och jag gillar att köra där. Malmö är en ganska trevlig stad det också faktiskt. Vi åt våra medhavda lunchlådor och Peter berättade att det inte gick installera Flash på datorerna och att det gjorde att man inte kunde spela visa online spel när man hade rast nere i Malmö längre.

Jag kommer ju från datorbranschen så jag visade en lösning på problemet och vi satt och spelade Mohjang hela uppehållet i Malmö.

När vi skulle åka ifrån Malmö impade jag på Peter genom att kunna hur man kollade säkerhetesgreppet och bromsprova som han förklarat tidigare. Nu ville han att jag skulle lära mig köra tåg på ett smartare sätt och sa åt mig att repetera alla skyltar vi passerar som har med hastighet att göra och det började jag göra. Helt plötsligt insåg jag att jag kan räkna ut när det är dags att titta efter förändringar i förindikatorn på ATC:n

Jag kände direkt att jag fick mer kontroll över mitt sätt och köra och blev mer avslappnad. Peter la märke till förändringen han också och han behövde inte ge mig en enda instruktion förutom vart jag skulle stanna på perrongerna. Jag skötte allt och det blev mjuka och fina inbromsningar trots att jag aldrig hade kört där förut. Vi var någon minut sena från Malmö pga ett litet strul som gjorde att vi fick ringa driftstöd, men den förseningen körde jag med lätthet in.

Vi hade roligt och pratade massor hela vägen och Andrew var inne ibland med te och kaffe till oss. Jag drack en kopp kaffe även denna dagen. Jag kände att det var det här jag ville syssla med. Resandetåg alltså. Jag är en väldigt social person och jag gillade att hänga med ombordpersonalen. Jag gillade att man var finklädd, jag gillade att åka långt och komma till andra stora städer och ha rast. Jag gillar hotellfrukostar.

Jag har nästan bestämt mig nu, det är hos SJ AB Göteborg jag vill jobba. Det säger en hel del med tanke på hur mycket jag älskade att köra gods på Green Cargo.

När vi rullade in på Centralstationen i Göteborg några minuter tidiga så var jag riktigt glad öven min körning. Fick massor med beröm av Peter som sa att jag verkligen visat att jag har talang för yrket. Jag kände själv hur allt släppte idag och kändes naturligt. Jag är ju fortfarande nybörjare och har lång väg kvar men denna dag tog jag ett stort steg mot drömmen att bli lokförare.

Jag har haft tur med mina handledare. De har varit väldigt bra allihop. Men Peter gillar jag mest. Han kan man verkligen sitta och prata med på ett naturligt sätt. Nästa körning med honom blir till Västerås på Söndag. Då är det en x40 vi ska köra. I morgon (Lördag) ska jag köra x2000 till Stockholm igen. Eller X2 till Cst som vi nördar säger. Då blir det Ulf Rosén som är handledare, samma som jag hade i Måndags. Han är också trevlig att prata med.

Nu ska jag sova. God natt alla kakmonster därute…