En mental sovmorgon

Hej på er!

Nu var det dags med ett blogginlägg igen. Det var ett tag sedan sist och mycket har hänt så klart. Har tagit en lite paus från bloggen och levt livet lite. Har jobbat väldigt mycket och det har varit kul, flyttat till större lägenhet, börjat ta mc-kort och tagit ölbryggningen till en ny nivå. Allt detta kommer jag skriva om lite senare men inte idag. Idag ska jag skiva ett inlägg som är skrivet in samma anda som innan jag började utbilda mig till lokförare.

Mål, drömmar och livsnjutning.

Med bra jobb och inkomst så börjar man kunna drömma de stora drömmarna igen och planera in mycket nytt roligt i livet och se till att man får det liv man drömt om och det är enkelt. Man ska ställa sig tre frågor.

  1. Hur har ditt liv sett ut hittills fram tills idag?
  2. Hur önskar du att ditt liv ska vara?
  3. Vad kan du göra för att närma dig ditt drömliv?

Första frågan är enkel man ändå så svår för man måste vara lite självkritisk på den frågan. Jag känner många som har total avsaknad av självkritik. Det kan vara bra i vissa lägen men helt fel i andra. Vissa har gått en kort utbildning inom något snävt område och säljer in sig själv som lyckade och framgångsrika och proffs på det de gör men det är bara i deras egna ögon. Skulle man be någon utomstående beskriva hur framgångsrik personen varit i sitt område så skulle det bli en helt annan historia. Det kanske stämmer in på mig på många sätt också.

Sysslar du med konst, healing, musik mm så är risken väldigt stor att du beskriver och höjer dina kunskaper till höjden precis som vilken säljare så helst. För det du gör är inte att beskriva vad du gör, du försöker sälja in dig själv. Kanske för att försöka få andra att se upp till dig eller för att helt enkelt kunna tjäna pengar på det du sysslar med.

Så första frågan kanske borde vara. Hur skulle andra beskriva ditt liv fram tills idag? Områden som utbildningar, övriga kunskaper, karriär och livskvalitet. Njuter du någonsin av ditt liv? Vet du ens vad livsnjutning är?

Andra frågan är lättare. Vad vill du med ditt liv? Hur ska det vara att leva? Här är det bara att bre på med drömmarna och visionerna. Ju mer desto bättre. Man ska inte bromsas i sitt liv på grund av att man inte vågat ta ut svängarna och vågat drömma de stora “ouppnåliga” drömmarna. Ingen dröm är för stor, men det kan ta olika tid och krävas olika mycket jobb för att nå dit.

Sista frågan om hur ska du kunna nå dina drömmar är den som kräver mest av dig som person. Men det behöver inte vara så svårt. Frågan är hur mycket du vill leva ut din dröm. Vill man något riktigt mycket så finner man en väg. Annars så vill man egentligen inte. Man kanske vill men är för lat helt enkelt och lägger ner energi på att finna ursäkter för att slippa ta tag i ditt liv.

Men många kanske vill och måste börja göra förändringar i sitt liv. Vill man ta fram nya iPhone och är utbildad cykelreparatör så kanske man måste plugga vidare till exempel. Utbildning är nog det som fått flest människor i världen att kunna leva det liv de drömt om. Det gäller att verkligen tänka igenom sitt liv så att man ligger steget före alla problemen som man kommer springa på samtidigt som man ser till att man varje dag tar ett nytt steg mot sin dröm.

Är din dröm tex att vinna på lotto så måste man ju spela på lotto. Jag gillar det exemplet av olika anledningar. Att ha som högsta dröm att vinna på lotto kan kännas korkat om det är den enda drömmen man har. Men har man fler drömmar är det ok. Är drömmen att vinna på lotto så måste man ha en plan b och kanske även en plan c. Vad man än planerar i livet är det viktigt att ha en plan b som man kan komma igång med ganska omgående om den ursprungliga planen skiter sig.

Jag tror att vinna på lotto är den vanligaste drömmen oavsett vad för drömmar man har i livet så går nog de flesta och leker med tanken på vad man skulle gjort man man vann och hur bra livet skulle bli. Vissa pratar om det ibland och jag brukar fråga dem samma fråga. Spelar du på Lotto? Och vad är svaret tror ni? Just precis, Nej det gör de inte. Det behöver inte kosta många kronor varje vecka att hålla den drömmen vid liv men inte ens det gör folk för att hålla sina drömmar levande.

Sen är ju inte pengar allt. Men har man inte pengar så har man inte råd med hus, semestrar, nya vinterdäck till bilen, restaurangbesök och födelsedagspresenter till de man älskar.

Jag är en livsnjutare. Mina drömmar i livet är ganska enkla och inte så dyra. Jag har små projekt och mål jag sysslar med hela tiden. Just nu är jag inne i ölbryggning och vill tävla i Brygg-sm om något år. Jag håller på att planerar inför löpträningen för att springa londonmaraton, jag håller på med mc-kortet som är en barndomsdröm och sen vill jag ta svart bälte i en taekwon do.

Jag tycker fler skulle bli livsnjutare och börja drömma stora drömmar och ta tag i dem. Det viktigaste är att tänka positivt. Alltför många är negativa och gnäller. De värsta gnäller till och med på oss som är positiva. De skäller ut kassörskor mm när inte allt blivit som de ville i deras lilla värld. Dessa personer kommer nog aldrig kunna bli livsnjutare eller uppnå drömmar. De är fast i sin bittra värld där deras enda njutning är när de får gnälla på andra och snacka lite skit och skvallra.

Allt handlar om att man ska fokusera på det som är bra och inte på allt dåligt. Då som först blir man lycklig och då som först börjar de riktigt stora drömmarna som egentligen kanske är ganska små men stora ändå som att springa maraton. När man känner att man inte behöver något i livet för att må bra och inte är avundsjuk på andra som har det bättre så lever man nog sitt dröm liv utan att veta om det.

I morse föddes denna tanken till bloggen. Jag vaknade och var glad. Hade en härlig känsla i kroppen. Det hade inte hänt något speciellt, jag skulle inte göra något speciellt. Jag var bara glad och mådde bra. Vad var speciellt med denna dagen då? Jag hade sovmorgon.

Sovmorgon har jag titt som tätt. flera gånger i veckan. Jag vänjer mig aldrig. När folk hör att jag är lokförare så säger de, Jaha, då har du obekväma arbetstider. Nej, svarar jag då, förr hade jag de värsta obeväma arbetstiderna som finns, 7-16 mån-fre. Idag har jag sovmorgon ofta och är ledig mitt i veckorna så man slipper trängas med halva stan om man behöver göra något ärende.

Jag minns så väl alla gånger klockan ringt 06:00 och hade man haft en pistol vid sängen så hade man skjutit sig i huvudet istället för att gå upp men nu hade man inte det så man fick åka iväg till ett jobb som man kanske gillade men jag har alltid hatat att gå upp tidigt, Särskilt på vintern. De gånger man hört klockradioalarmet på dagen när man varit ledig så inser man att man blir arg och irriterad av det ljudet.

Jag tror de flesta kan referera till hur irriterad man är på ringsignalen på alarmet. Sovmorgon är lite tvärt om. Ett vackert ord, man ser framför sig hur man vaknar upp utvilad i sängen, man äter frukost i solen, njuter och har noll stress i kroppen. Sovmorgon är något av det bästa som finns. Ger en bra känsla bara att prata om det typ

Folk borde ha som dröm att se till att få sovmorgon oftare. Den känslan är underbar och direkt kopplad till livsnjutning.

Tänk vilken dröm det vore att kunna återskapa den känslan man har när man ligger där i sängen och har sovmorgon lite när som helt under dagen, känna sig glad och lycklig för ingenting närsomhelst varje dag.

En slags mental sovmorgon.

 

Våren är här

Tänkte jag skulle skämma bort er med ett blogginlägg. Jag har inte orkat blogga det senaste. Har börjat jobba på nya designen men den är inte klar än.

Ska försöka få klar den i maj men vi får se hur det blir med det. Jag har börjat provfilma med min Gopro eftersom detta ska bli en foto och videoblogg. Hoppas det blir bra men har inte hunnit titta på filmerna än.

Mycket har givetvis hänt sen sist. Jag har fått mitt bryggverk och börjat brygga öl mer seriöst nu. Det är en sak ni kommer kunna följa på denna bloggen inom kort. Jag har även börjat med mc-kort och det är väldigt kul.

Sist hade jag ju åkt ut till en påkörning och fått en otäck upplevelse på olycksplatsen och dagarna efter det så fick jag en linjekännedomstur till Malmö men föraren som synat banan och blivit tagen ur tjänst. Han berättade vad han sett och jag insåg att jag fått en mycket bra uppfattning om hur det sett ut när han kommit fram bara genom att se resterna i spåret.

Jag tänker på det varje gång jag kör förbi där och det syns tydligt fortfarande om man vet vart det hände. Men Malmökörningen var riktigt trevlig och jag var nära att köra på en stor gris som stod på spåret. Och då menar jag inte vildsvin utan en stor fet rosa gris.

Jag lär mig mycket varje körning fortfarande men börjar få en viss rutin på vissa körningar nu. Jag har i stort sett bara kört på värmlandsbanan och Västkustbanan men den senaste veckan har jag börjat få körningar till Hallsberg igen. Jag har lagt in Jönköping som önskemål och börjat köra dit en del nu.

Svanen har börjat köra egna körningar nu sen en dryg månad tillbaka och pga omständigheterna har han nu linjekännedom i hela södra Sverige. Vi ses ibland och pratar en del om körningarna vi haft. Det var kul när jag mötte honom på kust till kust banan för två veckor sedan.

Igår fyllde jag år och började runt 4:30 med en dragartur, då drar man vagnar mellan de olika bakgårdarna i Göteborg. Slutade runt 10:00 och åkte hem. Min klasskompis Thomas ringde strax efteråt och var i Sävenäs. Vi pratade lite men jag var tvungen att sova några timmar.

Idag skulle jag åkt pass till Falköping och tagit över ett tåg från Sävenäs och kört till Hallsberg. Men jag ringde bemanningen igår och sa att jag tar över tåget direkt i Göteborg. Det gjorde att en kollega blev ledig denna härligt soliga dag. Han blev glad kan jag säga.

Jag gick i tid från Göteborg och strax efteråt blev jag tagen åt sidan enligt tidtabellen. Sen fick jag ett kort stopp i Alingsås men jag hann aldrig stanna på sidospåret innan jag fick kör i signalen. Jag la märke till ett tåg som hade problem på nedspåret och att alla sidospår efter det var fulla med väntande tåg.

Jag hade en hel del inplanerade stopp på vägen till hallsberg men fick bara ett kort stopp i Falköping. Sen hade jag kör hela vägen till Hallsberg där jag skulle bli avlöst. Jag var 2 timmar tidig men det var inte mitt avbyte så jag fick snällt vänta på tåget i två timmar innan jag kunde gå upp på rummet.

Väl inne på “Svartbygget” så sprang jag på min klasskompis Oliver som var på väg att äta lunch eftersom hans tåg var försenat pga att ett annat tåg framför det hade problem men bromsarna. Vi slog följe och det var riktigt kul att prata med honom igen. När vi kom tillbaka träffade vi våran klasskompis Tony som haft egna körningar i en vecka men nu var i Hallsberg på någon annan utbildning hos Green Cargo.

Nu har jag 10 timmars rast i Hallsberg och hade tänkte att fixa med filmerna jag provfilmat. Men när jag packade väskan igår kväll så råkade jag packa ner en laddkabel till mobilen istället för Gopro. Visst går det föra över via bluetooth men det orkar jag inte krångla med. Skrev ett blogginlägg istället och bättrar på solbrännan lite.

Jag har sett mycket älg, rådjur och rävar. Det gillar jag. Det jag inte sett än är vildsvin och grävlingar tänkte jag på tidigare idag.

Jag älskar mitt yrkesval. Nu är det ljust stora delar av dygnet och jag har haft mycket dagtidskörningar. Vissa veckor strular allt som kan strula och andra veckor flyter på så bra att man får nypa sig i armen ibland för att inse att man faktiskt har ett så bra yrke som man har.

Livet har verkligen ändrats till det bättre och vissa dagar man är ledig längtar man efter att köra tåg, så kul är det fortfarande. Övertid finns det hur mycket som helst för de som vill. Det är en av de stora fördelarna med detta yrket enligt mig och när man får lönen inser man att man verkligen gjort rätt yrkesval i livet.

Jag är lokförare, världens bästa yrke!

 

Mikrobryggeri och hojbygge

Hej allihop!

Det har varit härligt med långledigt över påsk. Ikväll skulle jag egentligen åkt pass till Falköping och bott på hotell tills 05:00 ungefär och sedan dragit ett tåg till Göteborg. Inte världens roligaste tur som endast ger 5 timmars arbetstid.

Men Taktiker Thore ringde mig i förra veckan och sa att jag får en linjekännedomstur till Malmö ikväll i stället. Roligare tur, mer tid, mer ob-tillägg och jag kommer även få Malmökörningar efter det. Tunnelkursen var jag klar med sedan några veckor och i lördags gjorde jag alla säkra bangårdsutbildningar jag kan tänkas behöva i framtiden.

Jag har sovit mest hela påsken, fick ryggskott igår när jag fixade tvätten så jag har mest legat i sängen och läst saker på ipaden och planerat en massa saker. Det är härligt med sådana dagar, jag gillar att planera och skissa på saker för att när jag sen tar tag i det så ska det blir fulländat resultat.

Jag har läst på om min framtida motorcykel och läst på om utrustning, styling och trim mm som ska på direkt efter köpet. Har redan beställt lite saker. Jag har läst på om mitt projekt att starta ett mikrobryggeri inom kort. Har redan beställt lite saker även där. Börjar i liten skala först och sedan går några av oss vänner som brygger eget öl ihop och börjar slå på stora trumman genom att skaffa ett bryggverk på minst 200 liter. I mitt första steg blir det ett bryggverk på 25 liter och det börjar jag brygga med direkt efter sommaren.

Jag har även skissat klart på min nya bloggdesign och kommer börja bygga på den nästa helg. Förhoppningsvis är bloggen klar i slutet på April. Det blir en ljusare blogg med mycket bilder. Det blir inte bara om tåg utan det kommer bara vara något tågrelaterat någon gång då och då, kanske en speciell dag varje vecka. Bloggen kommer handla om mig och vad som händer i mitt liv och mina projekt jag håller på med.

Givetvis kommer ölbryggning och motorcykeln ha en stor plats i bloggen. Men även lite matlagning med min Crock pot som är en så kallad slökokare som man gör långkok och egna buljonger i mm, man kan trolla fram riktigt goda smaker i den.

Sen får vi se vad framtiden vill ha i min blogg men Crock pot, Mc och ölbryggning kommer ha egna sidor/flikar i bloggen.

Bloggen kommer bli mer lik mina tidigare bloggar som jag haft på WordPress. Ni som följt mig de senaste 10 åren kommer garanterat känna igen er.

Ha en bra dag alla livsnjutare därute.

“Kandidater” lokföraryrkets baksida

Alla yrken har sina för och nackdelar, lokföraryrket likaså. Det finns givetvis små nackdelar som att man är borta från hemmet väldigt mycket och att man bara sover när man inte jobbar. Men det finns ju så klart en mycket större nackdel med detta yrket som jag i Fredags och en klasskompis i Måndags fick känna av på lite olika sätt. Nämnligen självmordskandidater som kallas “kandidater” hos oss lokförare.

Fredagens jobb skulle bestå av att åka pass till Falköping, vänta en timma där och sedan dra ett tåg hem till Sävenäs. Jag skulle sluta runt midnatt och sedan upp och köra hyfsat tidigt dagen efter igen så jag var tvungen att ha min sömn.

Väl på jobbet så såg jag att min jobbarkompis skulle köra till Falköping och sedan åka pass hem så jag föreslog att jag skulle ta över hans tåg vid “telefonkiosken”. Han var på väg ner till skandia och skulle hämta sina vagnar och blev väldigt glad för han skulle inte varit hemma förrän sent och han var tvungen att gå upp tidigt eftersom frugan skulle iväg tidigt morgonen efter.

Jag började 18:20 och det var ungefär då jag ringde honom. 18:37 ringde en kvinna på bemanningen som inte är särskilt känd för att vara trevlig och sa att hon hade ett förslag på en ändring för mig. Hon sa att mina vagnar till tåget jag skulle lösa av i Falköping hade spårat ur i Hallsberg och hon ville att jag skulle åka pass till Hallsberg och ta över tåget därifrån.

Det går inte sa jag för jag är kvar på Sävenäs och väntar på att ta över en kollegas tåg till Falköping. Jag sa att jag dessutom inte kunde vara sen hem för jag hade en körning tidigt på lördagen och behövde min sömn.

Då brakade visst helvetet löst för henne och hon sa att jag inte kan besluta sådan utan att ha pratat med dem först. Jag sa att det spelar ingen roll för jag hade ändå inte kunnat ta den turen för jag skulle ju upp och jobba tidigt på morgonen och behövde min sömn. Det visade sig även att pasståget inte gick till Hallsberg utan jag hade fått stå och vänta på stationen i Skövde i flera timmar för att ta mig till Hallsberg.

Hon blev bara ännu tjurigare och körde sin moralpredikning och jag struntade fullständigt i vad hon sa otrevlig som hon var. Visst hade hon rätt att jag skulle meddelat dem. Men hon meddelade mig ju inte om att mitt tåg spårat ur förrän hon insåg att det saknades förare. Dessutom får hon inte ringa och senarelägga min arbetstid efter att mitt arbetspass börjat. Men det hindrade inte henne för att spy galla över mig.

Min kollega fick inte ut sina papper i Skandiahamnen och blev bara senare och senare. Tur att mitt tåg spårat ur annars hade jag blivit sen till Falköping och försenat det tåget till Sävenäs.

Efter ett tag ringde jag upp bemanningen igen och denna gången var det en annan kvinna som svarade och hon var lika kaxig hon. Och sa att hon inte visste hur det skulle bli i Falköping för mig och att jag inte ska kräva att allt ska lösas när jag gjort saker utan deras vetskap. Jag förklarade för henne att jag ändå inte kunnat ta deras tur som de hade som förslag för jag skulle upp tidigt och jobba igen och att det inte gick några tåg till Hallsberg jag kunnat ta just då iallafall.

Hon svarade mig lite kaxigt “du vet väl ite vad vi hade kunnat planera in åt dig i Falköping”

Sant, det enda jag vet är att jag nu har läst på mina rättigheter och skyldigheter om arbetstider och att jag ska sätta mig på tvären varenda gång jag pratar med någon av de två om jag inte tjänar massor på att göra som de säger. Jag ska se till att jag blir deras sistahands val när de ringer någon och jag ska vara den otrevligaste personen de någonsin ringer till. Allt för att slippa deras samtal fler gånger. Men om någon annan i bemanningen ringer kommer jag vara lika trevlig och tillmötesgående som vanligt.

Jag var irriterad och berättade för kollegorna vad som hänt och de hade alla sina historer om den ena personen på bemanningen. Jag hade hört om hur otrevlig hon är i flera månader och nästan sett fram emot att få uppleva det. Energitjuv av hög klass är hon helt klart.

Tillslut kom tåget igång från Skandiahamnen men i Kville ringde föraren mig och så att det varit en påkörning och att bemanningen skulle ringa mig strax.

Ok, nu får jag släppa den dåliga stämningen bemanningen byggt upp och försöka hjälpa till så gott det går. Jag löste av kollegan vid telefonkiosken och han sa att ett persontåg kört på “något” lite längre bort och att en Green Cargo förare blivit ombedd att syna spåret av fjärren. Det visade sig vara en människa som blivit påkörd och han bromsade ner sitt tåg och togs ur säkerhetstjänst direkt. En kamratstödjare skickades ut för att ta han om kollegan som gjort upptäckten. Mitt jobb skulle bli att som växling gå ut till tåget med mitt lok och dra in det på i-gruppen igen. Men först skulle kamratstödjaren ringa mig och säga att allt var klart.

Bemanningen ringde när jag började rulla in mot I-gruppen i Sävenäs och sa att jag ska bromsa ner tåget och säkra mot rullning. Därefter skulle jag ta en taxi till olyckplatsen. När jag kom fram till platsen skulle jag ta kontakt med räddningsledaren som skulle ge mig klartecken när det var ok att dra fram och dra fram tåget 200 meter för att kroppen låg under tåget. Därefter skulle kroppen bärgas och jag skulle göra rundgång som spärrfärd och dra in tåget till i-gruppen.

Jag kom fram till platsen och räddningsledaren sa att kroppen redan var borta så jag skulle inte röra tåget förrän de sa att det var ok. Bemanningen ringde att sa att det var något strul med bromsarna och jag frågade vad men det visste han inte riktigt. Jag går att kollar sa jag och sa till räddningsledaren att jag måste kolla att tåget är nerbromsat.

Huvudledningen var tömt och bromsarna låg till och jag drog en parkeringsbroms också. Det var väldigt plant på platsen och det är platsen många lokförare gör retardationsprovet på.

Ringde upp bemanningen och sa att det inte var något fel med bromsarna och då visade det sig att det var ett helt annat fel han pratat om som inte var intressant för mig överhuvudtaget. Särskilt inte i en situation som denna kväll.

Efter ett tag kom strömmen igen och jag fick lov att starta upp loken och vänta på att klart att köra från räddningsledaren. Efter en stund fick jag klart och ringde fjärren. Då skulle hon sätta sig på tvären hon också. Stambanan hade stått helt still ett bra tag och många persontåg var flera timmar sena och jag blockerade ena spåret. Nu ville fjärren att Green Cargo skulle skicka ett lok som gick på bakifrån och drog hem oss.

Jag sa att jag var ju på plats för att köra hem tåget. Hon frågade om jag hade radiostyrningsdosa på loket, hon menade alltså att jag som nu var helt ensam på olyckplatsen skulle gå förbi olyckstället och sen backa tåget hela vägen till Sävenäs. “Nej, det har jag inte” svarade jag utan att ens kolla vare sig på loket jag befann mig eller loket bakom i multen.

Hon var säkert samma person som bett kollegan syna spåret så att han togs urtjänst och gjort att det nu stod ett godståg still på stambanan. Hon sa att hon skulle återkomma och efter några minuter ringde hon och sa att det inte fanns några lok eller förare. Jag visste att hela i-gruppen var full med förare som satt på sina lok och väntade men Green Cargo hade väl insett att det som var smidigast för henne på fjärren var omständigt för alla andra inblandade.

Jag fattar inte hur hon tänkte. Det smidigaste hade ju varit att jag fortsatt som spärrfärd till typ Floda till ett sidospår och gjort rundgång och gått som tåg därifrån hem. Nej nu skulle jag gå som spärrfärd till Jonsered, blockera hela stambanan på väg tillbaka till Partille som spärrfärd och sen gå som växling på mina vagnar.

Visste inte hur länge jag skulle stå och i Jonsered för hon var märkbart stressad över alla tåg som skulle förbi så jag lämnade kiken öppen och tänkte stänga den på vägen tillbaka med loket.

Fjärren stressade på och ringde upp mig innan jag var framme vid mina vagnar och tjatade på att det skulle gå snabbt och sen avslutade hon spärrfärden i farten direkt när jag passerat innanför infartssignalen. Sen tog Tågex i Sävenäs över. De var vettiga iallafall och jag växlade på mina vagnar.

Fan också kiken är ju öppen! När fjärren stressat på så glömde jag helt enkelt bort att stänga kiken på vagnarna när jag passerade dem. Vid detta laget var jag så inne i vad som skulle göras att jag hade helt enkelt glömt av att jag var på en olyckplats. Det var kolsvart ute och jag var helt ensam, jag letade upp min ficklampa i väskan och började så sakta promenera de 650meterna bakåt. Passade på att ta med slutsignalerna när jag ändå skulle dit bort.

Bemanningen hade ringt och sagt att min tur till Falköping var inställd så jag skulle sluta när jag dragit in tåget till Sävenäs. Klockan var nu strax innan 01:00 och jag tänkte mest på att snart var jag hemma.

Efter ca 50 meter känner jag en konstig obehaglig lukt som jag inte riktigt kunde beskriva. Då gick det upp för mig. Olycksplatsen! Jag lös ner med ficklampan på marken och det blir en hel del kilo människa kvar i spåret efter en påkörning kan jag säga. Jag skyndade mig bak och stängde kiken. Sen började den 650meter långa promenaden tillbaka och nu tittade jag mer vart jag satte fötterna för att inte trampa i allt och jag önskar att jag inte får se att känna lukten av något sånt här igen.

Men statistiken säger ju tyvärr något annat.

Jag ringde bemanningen när jag kom hem och senarelade morgonens körningen med 2.5 timmar och lade mig för att sova. Dagen efter tänkte jag inte så mycket på det jag upplevt. Man visste att det var ju inget mot vad jag med största sannolikhet skulle få uppleva i framtiden. Det som min klasskompis fick uppleva i Måndags.

I går fick jag mail av chefen att vi på Green Cargo inte synar spåret på uppdrag av Trafikverket. Det överlåter vi till polisen. Ni som följt denna bloggen vet att Martin som brukar kommentera denna bloggen som är lokförare med förflutet som tågklarerare sagt att fjärren inte får be oss syna spåret. Jag har ju fått göra det en gång också. Det var skönt att även chefen sagt åt oss att inte göra det. Nästa gång jag blir ombedd blir det blankt nej och så bromsar jag ner tåget tar fram plattan och kollar på Netflix tills de kan garantera att jag inte ska få uppleva något som tar mig ur säkerhetstjänst.

Idag hörde en klasskompis från utbildningen vi gick i Mjölby av sig. Han berättade det var hans tur att bli en pinne i statistiken av lokförare som råkat ut för en “kandidat”. Han körde ihjäl en person bara någon kilometer innan platsen jag hämtade tåget på tre dagar tidigare.

Han mår efter omständigheterna ok och blev tagen ur tjänst direkt när olyckan inträffade och fick träffa en kamratstödjare direkt efteråt. Idag har han varit på läkarundersökning för att de ville kolla upp hur han mår och när han åter kan vara i tjänst. På lördag kör han första turen igen efter olyckan. Då brukar man få välja om man vill ha med kamratstödjaren i hytten när man passerar olycksplatsen. Det kan även vara så att vissa vill att kamratstödjaren ska köra förbi platsen där det hände.

Min klasskompis som kör persontåg har ju bara kört egna turer sedan i Januari och ville att jag skulle skriva om detta för man vet aldrig när det händer. Han säger att vissa förare klarar sig genom hela livet utan att köra på någon medans andra kört på flera stycken. Man ska inte låta det här avskräcka en ifrån att söka till lokförarutbildningen. Men man måste hela tiden veta att det kan hända när som helst.

Man blir professionellt omhändertagen direkt när man kört på någon, för det har hänt så många gånger att det finns rutiner på hur de ska göra. Men om man känner att man absolut inte skulle klara av att uppleva något sådan utan att få bestående men så måste man tyvärr söka till något annat yrke.

Man kan tas ur säkerhetstjänst av flera olika anledningar. Man kan även ta sig själv ur säkerhetstjänst om man tex börjar blir sjuk mm. Om någon ringer och berättar att din fru eller son råkat ut för en olycka och är påväg till sjukhus så är man inte lämplig som förare för hur rutinerad man än är så kommer tankarna ligga på något helt annat än tågkörning. Det gör dig olämplig som lokförare och man tas ur säkerhetstjänst.

Nog bloggat om tråkigheter, nu ska jag ut i solen och fylla på med lite d-vitamin och njuta av livet.

Lokförarlyan

Nu har jag bott i Göteborg i tre och en halv månad och tänkte det kunde vara kul att beskriva hur jag bor. Ni som vet om att ni är avundsjuka och följer allt jag gör även fast ni nästan dör av inre blödningar när ni läser om mitt liv borde inte läsa detta inlägget.

När jag fick jobbet på Green Cargo i Sävenäs så insåg man ju att det inte kommer att gå att jobba nätter och sen sätta sig i bilen och köra hem till Jönköping. Jag behövde en lägenhet som jag kunde sova i och sen pendla hem till Jönköping då och då.

Jag gick ut på Facebook och frågade om någon visste om någon lägenhet jag kunde få och det tog inte mer än 30 minuter förrän jag hade fått tag på en lya. Det var samma sak när jag flyttade till Stockholm. Jag har haft tur när det gäller sånt. Med charm, tur och kontakter kommer man långt.

Lägenheten är bara på 26 kvadrat och jag tyckte ca 6000 lät lite dyrt även fast jag hade råd, men åkte och tittade på den ändå, jag hade ju inte så mycket val, man fick ta det man fick helt enkelt.

Det var lätt att hitta till lokförarlyan som jag kallar den och den ligger i Stadsdelen Majorna mellan Chapmans torg och tysklandsterminalen. Lokförarlyan som ligger högst upp på 7 våningen med inglasad balkong med utsikt över Götaälv och Eriksberg charmade mig direkt.

Jag kallar den lokförarlyan för den är totalt ljudisolerad. Har aldrig hör ett enda ljud från grannarna. Den har fönster utmed hela ena sidan och de är täckta med både persienner och stora svarta rullgardinger som stänger ute all ljus och värme även dagtid. Två stora fläktar hjälper till att hålla klimatet på en bra nivå. Det det är perfekt för en lokförare som jobbar nätter och sover på dagarna.

I hallen finns en display där man kan se meddelanden från bostadsförmedlingen, se när det är träning på gång i danslokalen, man kan felanmäla saker i lägenheten och boka tvättid i någon av de 4 tvättstugorna och boka biorummet genom den. Om någon ringer på porttelefonen som får man meddelande i sin iphone  och kan öppna åt dem så de kommer in till en foalje med soffor om jag inte skulle vara hemma.

På bottenvåningen finns det gemensamma utrymmen man kan låna gratis. Vaktmästaren finns vid en disk varje morgon om man behöver prata med honom. Det finns en stor monitor så man ser spårvagnstiderna utanför. Ett “vardagsrum” med kök, diskmaskin mm och långbord för ca 14 pers och soffor och fotöljer som man kan låna om det är ledigt. Där sitter folk och festar, äter middagar med vänner mm.

Sen finns det ett till likande rum som går att boka. Det finns ett gym med ljudanläggning man kopplar in smartphonen till, hantverkstad, biorum med fetaste tv’n soffor och bioljud, xbox, blueray, uttag för hdmi och usb mm. Danslokal med ljudutrustning och spegelvägg, här ordnas även yoga, zumba, sittgympa mm gratis. En killbastu och en tjejbastu och olika omklädningsrum så att vänner som ska träna inte behöver byta om i lägenheten.

De som bodde här brukade bjuda hit vänner till de gemensamma vardagsrummen och göra pizza för att sedan ta med alla in i biorummet och se film.

Det finns ett ljusterapirum med sköna fotöljer och dagsljuslampor som man kan sitta och chilla i som ska ge samma uppiggande effekt som att vara utomhus dagtid. Perfekt för en lokförare som jobbar natt. Allt detta är gratis, det enda som inte är gratis är ett terapirum som de tar in massörer mm, det kan vara typ fotterapi för 100:- ena veckan och rosenmassage nästa. Vad som gäller  för denna veckan ser man i displayen i hallen.

Det finns även gemensamma filmvisningar vissa tider och fika för 10:- och ibland är det luncher mm för kanske 30:-. Det är gemensamma utflykter till Liseberg mm då och då. Alla dörrar öppnas med blippar eller taggar eller vad det kallas sen öppnas dörren automatiskt. Har jag bokat tvättstuga eller biorum tex så kan ingen annan öppna in dit med sina taggar.

El, internet och garage ingår i lägenheten och det tar 12 minuter till jobbet från att jag satt mig i bilen. Jag har köpt till lite kanaler till tv’n och det kostar mig bara 100:- i månaden.

Har man släkt och vänner på besök så finns det två lägenheter man kan hyra till dem. En 2 bädds för 150:-/dygn och en 4 bädds för 300:-/dygn. Så slipper man ha dem boende i lägenheten men de bor i samma hus ändå.

Spårvagnshållplatsen ligger precis utanför porten och det tar kanske 12-14 minuter in till Nordstan och kanske 20 minuter till Gamlestaden och därfrån 5-10 minuters promenad till jobbet. Helt perfekt för man behöver inte ens byta spårvagn för att komma till jobbet.

Precis runt hörnet finns massor av restauranger. Majorna kan jämföras med Södermalm i Stockholm på gott och ont. Det är massor med restauranger från alla världens hörn. Inom en radie på 200 meter så har jag sushi, kinamat, thai, indiskt, persisk, grekisk, italienskt, franskt, kebabhak, hamburgarhak, sportbar med stor stark för 29:-

Det finns thaimassage, fiskaffär, flera mataffärer och barer, bank och uttagsautomater, tobaksaffär mm. Det finns ett nattöppet seven eleven ca 300 meter bort och ett systembolag ca 500 meterbort. Allt finns här. Det bor en massa bohemer och esteter i Majorna med allt vad det innebär.

Jag trivs i Göteborg och jag har haft riktigt tur med att få denna lägenheten. Men som Björn Borg en gång sa när de sa att han haft tur som vunnit. “Ja, och ju bättre jag blev desto oftare hade jag tur.”

Är man lokförare så är man värd en lokförarlya helt enkelt.

Har du försovit dig?

Ännu en händelserik vecka har jag lyckas avverka som lokförare. Jag körde till Kil i veckan och bodde några timmar på hotell där. Börjar känna mig ganska bekväm på den linjen nu. Man lär sig mer och mer för varje dag och det blir därför roligare och roligare varje gång man kör till något ställe.

Jag  börjar få lite mer ordning på alla telefonnummer man måste ringa. Håller på att byta från Tre till Telenor på mitt privata abonnemang så därför funkar inte mitt privata telefonnummer just nu men den hoppar igång igen vilken dag som helst. Vill någon ha mitt tillfälliga privata nummer så får ni skriva på Facebook så skickar jag det men mitt gamla borde funka i slutet på veckan.

I torsdags var jag i Jönköping en sväng och skulle ta bilen till Sävenäs innan jag började jobba. Jag åkte tidigt och var på plats ca 1 timma innan jag började passet för jag var tvungen att läsa in mig på de lokala dokumenten för Falköping och skriva ner alla nummer mm. Ringde föraren jag skulle lösa av direkt när jag var på plats och han sa att han var strax utanför Kållered. Han var 44 minuter tidig och sa att jag skulle ringa en person i Falköping direkt för den ville att jag skulle åka på en gång annars skulle jag bli stående i Falköping ett bra tag innan jag fick börja växla ner mina vagnar.

Nu blev allt bråttom. Fick fota alla lokala dokument med plattan så jag hade med mig all info jag behövde. Tog ut körordern och la ner handdatorn i väskan. Att jag åkte tidigare betydde inte så mycket egentligen, jag skulle få sova lite längre i Falköping eller få åka tidigare och komma hem tidigare så arbetspasset skulle blir förskjutet 44 minuter tidigare helt enkelt.

Avbytet gick snabbt och jag gjorde retardationsprovet i Partille och började gasa på igen med mina tomma timmer vagnar mot Falköping. Jag ringde och meddelade att jag skulle bli 44 minuter tidig och de sa att det var helt perfekt för då skulle jag få växla ner mina vagnar direkt. Någonstans vid tunneln efter Partille försvann strömmen. Fan också har strömavtagaren gått åt helvete igen tänkte jag och kollade felmeddelanden på skärmen framför mig men strömavtagaren fungerade.

Då har eldriftledaren brutit strömmen insåg jag och började bromsa ner till halvsikt fart helt enligt JTF. Då ringde någon mig i loket och sa att de brutit strömmen för att någon satt på spåret längre fram men de visste inte exakt vart. Jag missade att hålla inne nollsektionsknappen några gånger när jag pratade i telefon och bromsade ner och kollade felmeddelanden samtidigt. Man vill ju stanna vid en signal men jag hade uppförsbacke och hann inte rulla fram så jag såg någon signal innan jag stannade på linjen.

Kollade lufttrycket och den hade skjunkit så mycket att jag fick tömma huvudledningen och säkra mot rullning. Ringde mina instruktörer och dubbelkollade så jag inte missat något som skulle göras och sen var det bara att vänta på att strömmen skulle komma tillbaka. Jag ringde Svanen och berättade vad som hämt. Han bara skrattar för att jag råkar ut för precis allting när jag kör. Allt gick ju så bra på liorna men nu händer allt på en gång.

Rd loket klarar sig på batteriet lite bättre än tex rc men tiden gick och efter 50 minuter skulle jag precis döda loket för att spara batteriet så man kommer iväg när strömmen kommit tillbaka. Just då ringde de och sa att jag hade kräm i kontaktledningen igen och fick körtillstånd när jag var redo.

Tog lite tid att ladda upp huvudledningen igen och snart var jag på rull igen. Fick stanna i Lerum och släppa förbi massor av persontåg och ett godståg innan jag fick köra igen. Fick ytterligare två stopp för att släppa förbi tåg och jag ringde Falköping och sa att jag kommer bli väldigt sen istället för tidig.

1timmar och 10 minuter sen var jag när jag rullade ner i Falköping och gick runt med loket och backade ner vagnarna med radiodosan. Tömde huvudledningen och spetade vagnarna och kopplade loss loket och drog fram det några meter och ställde av det och ringde taxin till hotellet. Sov hela tiden ut på hotellet och gick ner och gjorde funktionskontroll på de lastade vagnarna och sedan ett grundprov efter det. Fixade med alla uppgifterna i handdatorn och ringde ut mig och var i tid till Sävenäs när jag kom dit. Det är ganska kul att man är hemma i tid men får övertidsersättning ändå pga av att jag var försen till Falköping men frågan är om jag får ersättning för de 44 minuterna jag åkte tidigare från Sävenäs.

Hade 13 timmars ledigt innan jag skulle köra nästa gång så jag åkte hem och tog igen den förlorade sömnen.

På kvällen åkte jag till Hallsberg och lämnade vagnarna på i gruppen och växlade in mig i lokstallet. Två spår var fulla och jag ställde mig de det tredje och sista spåret framför lok 1038. Tänkte bara ta en kopp kaffe och sen åka hem direkt för s gruppen sa att mina vagnar var klara när jag ringde och kollade. Kollade vilket lok jag skulle ha och det var givetvis lok 1038 som nu var blockerad av loket jag kom dit med.

Fanns inget annat att göra än att sova tiden ut. Gick upp så jag var i tid till avgång i lokstallet och nu var loket som blockerat mitt lok borta som tur var. Jag klargjorde mitt lok och rullade iväg ca 5 minuter tidigt mot mina vagnar. Ringde tkl HRBG och fick växla ut efter jag berättat vilken signal jag stod vid och när jag nästan var framme vid mina vagnar ringde bemanningen mig och frågade om jag försovit mig.

Nej det har jag inte sa jag och dubbelkollade min körorder. Jag är på väg mot mina vagnar sa jag och han sa att en förare ringt och sagt att mitt lokblockerade hans. Nej det stämmer inte sa jag, jag hade lämnat lokstallet och jag var sista loket på V1 spåret. Han sa att jag skulle ha lok 1034 och att jag satt på fel lok.

Fan också. Jag hade ju kollat upp loknumren när jag lämnade Sävenäs. Hade de ändrat det nu utan att prata med mig? Jag stannade loket och tog upp plattan och fick in i Platå och kollade vilket lok jag skulle ha. 1038 stod det. Jag ringde upp bemanningen och sa att jag skulle ha lok 1038 som jag satt på och de började kolla upp allt igen och kolla med andra föraren och mycket riktigt så satt jag på rätt lok.

Jag kom till mina vagnar och kopplade loss bromsprovningsanläggningen och tog mina uppgifter. HRBG var obemannat och då måste man göra grundprov om det varit obemannat mer än 1 timma. Jag ringde tornet och frågade om de visste hur länge det varit obemannat men det var oklart. När något är oklart ska man göra grundprov så det var bara att bita i det stura äpplet och bromsprova hela vagnssättet. Lämnade Hallsberg 25 minuter sent.

Fick gå åt sidan några gånger och var 40 minuter sen till Sävenäs. Men det är så det är. Körningarna hade gått bra som jag ser det för vissa saker som händer kan jag inte råda över. Då blir man sen och jag börjar få rutin på att fylla i övertidsblanketter.

Jag trivs mer och mer för varje dag och det blir roligare och roligare. Jag har lämnat mitt gamla liv bakom mig nu och det trivs jag med. Nu siktar man framåt mot nya mål, ett nytt liv och nya drömmar. Framtiden ser ljust ut efter all skit man varit med om. Haters will hate!

Jag är lokförare, världens bästa yrke…

 

Första månaden som lokförare

Idag är det en månad sedan jag körde min första tur. Jag blev ju klar lokförare redan den 5:e februari men första turen gick inte förrän den 9:e februari.

Det var lite pirrigt i början men inte nervöst. Tvärt om så var det mer avslappnat än när man körde med instruktör. Jag är mycket ner noggrann nu också och gör inte lika många slarvfel som när man var “övervakad”. Det var som att allt föll på plats när man väl satt själv och körde.

Man lär sig mer och mer för varje tur och det blir roligare och roligare att köra. Jag har skaffat en bra kalender och börjat skriva ner allt jag gör och hur många timmar OB mm som ingår i turerna för att stämma av med lönen sen. Jag har köpt en bra mapp att förvara alla blanketter i så att de håller sig fina och så har jag köpt en A5 anteckningsbok som alltid ligger framme när jag kör.

Jag har önskat turer i programmet SÖM så att jag förhoppningsvis kommer köra mycket på Jönköping och Halmstad bla och inte så mycket Alvesta. Jag har även ringt taktikern och bemanningen och “paxat” vakanta turer som dyker upp till Jönköping.

Jag känner att jag börjar få kontroll över allt som sker runt omkring mig nu och börjar kunna tänka mer på fritiden nu så att inte allt bara är jobb jobb jobb i mitt huvud dygnet runt. Det jag har kvar att göra är att lägga in lite fakta om olika orter jag kör till i min platta så att jag alltid har det om jag glömmer bort vad som ska göras.

Jag ska även lägga in alla telefonnummer i mobilen så att jag alltid har dem snabbt åtkomligt och så ska jag göra om bloggen helt från scratch. Det blir en helt ny design och en betydligt ljusare blogg. Sätter igång med det i helgen och tänker lägga en månad på det. Under tiden kommer jag bara blogga en gång i veckan. Detta kommer som sagt bli en lokförarblogg med mer bilder och inte så långa texter som ni är vana vid.

Kommer skriva lite texter om saker jag tänker på när jag kör tåg och som kanske inte alls har med tåg att göra. Det blir texter om mina tankar på ett lite mer filosofiskt plan. Kanske kommer jag varje vecka lägga upp en tankenöt tex på måndagen som svaret kommer på fredagen på. Kanske dyker det upp en fredagsfräckis då och då också.

Egentligen borde jag haft kvar förra bloggnamnet och avslutat lokförarstudentbloggen och låtit den ligga uppe och fortsatt på denna med den nya designen men det är lätt att vara efterklok.

Hur har körningarna varit min första månad som lokförare undrar ni kanske? Det har varit lite strul med saker. Branden i teknikhuset ställde ju till det med inställde turer, man blev omledd andra vägar som tog flera timmar längre tid som inte ens var lagligt visade det sig sen. I söndags så var allt fixat och det flöt på igen som vanligt och ca 1 dygn senare var det en allvarlig urspårning på Sävenäs som kommer ta minst veckan ut och fixa.

Andra saker jag råkat ut för är 3-4st balisfel, 2st ATC fel, autodroppen löste ut på en strömavtagare under körning, motor 4 la av underkörning och då lägger även motor 3 av tills man slagit ifrån traktionsfrånskiljaren. Det innebär att man bara har kraft på 2 av 4 motorer och jag fick ringa lokledningen och göra en fabriksåterställning.

Sandningen la av en dag jag var riktigt tung och det var regnigt. Höll på att bromsa fast mig i skyddssektionen i uppförstbacken i Kil, men just denna natt var strömmen påkopplad och jag klarade mig precis och kunde sakta men säkert började dra upp vagnarna för backen igen, behöver jag säga att det var samma natt som sandningen la av?

TKL la signalen i stopp utan att säga till och jag fick nödbromsa tåget, man hann tänka ganska mycket för jag trodde ju givetvis att jag missat något. Men det tog bara en sekund innan TKL ringde och frågade om jag skulle hinna stanna och svaret var nej. Hon sa då att hon lagt i stopp just innan hon ringt för att chansa men att hon inte lagt om några växlar och att ingen fara fanns, hon ville bara försöka få in mig på ett annat spår.

Jag passerade stopp med en halv loklängd och efter 5 minuter ringde TKL tillbaka och frågade hur jag mådde mm så att jag inte var stressad eller mådde dåligt mm. Men jag hade till och med redan glömt att det hänt. Jag visste ju hela tiden att jag inte skulle hinna stanna men att jag inte skulle åka ut i någon annans tågväg.

Jag tycker verkligen att jag valt världens bästa yrke och jag känner att alla hjälper till som gott det går med tips mm. Känner redan att jag är en i gänget i Sävenäs och de verkar glada att Green Cargo börjat anställa fler lokförare. Alla problem jag listat ovan är saker som jag tycker hör till jobbet och det är kul när det händer lite.

Vissa saker är mindre roliga dock, pinsamma rent av. I Åmål hade jag stopp i infartssignalen pga av växling framför mig. Sen fick jag kör och hade stopp lite längre fram.

När jag närmande mig stoppsignalen inser jag att det är en massa folk på perrongen och att ett tåg antagligen är påväg in. Problemet är bara att jag står mellan perrongen och stationshuset och nu blockerar övergången så att passagerarna inte kan ta sig till sitt tåg.

Hann knappt tänka tanken innan fjärren ringde och frågade om jag blockerade perrongen. Ja, svarade jag och jag fick order att backa tillbaka ca 100m och stanna efter övergången. Sånt är inte kul strax innan 22:00 på kvällen för man måste tuta tåg kommer upprepade gånger. Man väcker halva stan och gör alla passagerarna döva. Sen som pricken över i ska man stanna vid övergången man blockerat så att alla kan se vad det var för en idiot som både gjort dem döva och sena till tåget.

Jag ligger på golvet när jag åker igenom Åmål nuförtiden. Jag är lokförare, världens bästa yrke…