Staden som alltid sover

Jag ligger efter med bloggandet så här kommer inlägget från mitt körpass mellan Lördag och Söndag.

 

En tidig lördagsmorgon, bara tuppen var mer vaken än jag.

Ja, så kändes det. Jag hade fått 10 timmars välbehövlig skönhetssömn och fått i mig rejält med stekt ris från thai haket runt hörnet. Det var mörkt ute och jag kände mig ordentligt utvilad och laddad inför natten körning.

Problemet var att det inte var morgon utan kväll. När jag skummade igenom Facebook insåg jag att det till och med varit soligt på dagen medan jag sov. Nu när jag tänker efter så har jag inte sett dagsljus i Göteborg sedan i måndags. Tur att jag tar extra d-vitaminer.

Som jag skrev i mitt inlägg igår så har jag börjat störa mig på att det är så mycket rödljus på cykelbanorna. Det är inte bra att störa sig på saker. Det blir bara en massa negativ energi och det kommer inget bra från negativ energi. Hur skulle jag då kunna göra om rödljusen till något positivt istället för negativt. Svaret var intervallträning.

Jag började trampa allt vad jag kunde och passerade flera gröna signaler innan jag nådde en röd och fick stanna. Jag flämtade galet mycket och rödljuset slog om efter kanske 20 sekunder. Dags att trampa på igen allt vad jag kunde. Pulsen stack i väg ordentligt och jag började längta efter rödljus. Fick ett tillslut och innan jag stannat slog det om och det var bara att trampa på igen. Såg en signal som slog om till rött framför mig och fick hämta andan så att andningen gick ner ordentligt innan det slog om till grönt igen. Jag ska aldrig mer klaga på att det är för många rödljus och att de lyser för länge. Det finns alldeles för få rödljus om man är en tävlingsmänniska som mig som tävlar med sig själv hela tiden.

Jag minns på mitt gamla jobb så åkte vi och firade sommaren på Öland allihop förra året, vi hyrde cyklar och skulle ta oss från punkt a till punkt b. En trevlig liten behaglig cykeltur skulle det vara på ca 40 minuter, det var riktigt varmt och soligt. Men att ge mig och 9 andra var sin cykel är det samma som att säga till mig att sisten bort till punkt b är en tönt. Det var allt annat än en fridfull cykeltur, det var blodigt allvar hela vägen. Fast å andra sidan hade ju vi som tävlade mer tid på oss att dricka öl sen när vi var framme. Det finns bara fördelar med att tävla om allt det går att tävla om.

Jag var i god tid som vanligt till Sävenäs, ni som inte vet vart Sävenäs är i Göteborg så tänk er att ni åker tåget från Centralstationen norrut. Efter 2-3minuter passerar ni en godsbangård, det är Sävenäs.

Idag skulle vi till Hallsberg och hämta ett riktigt tungt tåg som skulle komma från Borlänge som kallades något jag som vanligt har glömt. Tror det var något i stil med Bash-tåget och det har säkert att göra med något företag som heter så. Det var papper i containrarna om jag inte minns fel. Vi skulle inte köra tåg upp dit utan åka med vanligt passagerartåg upp. Eller åka “pass” som vi lokförare säger. Sista tåget upp dit gick 17:55 och jag hade fått biljetten smsad tidigare under dagen. Vi ringde på en taxi som körde oss till Centralstationen.

Vi var tre lokförare som skulle med tåget. Jag och Mikael som skulle till Hallsberg och en till som skulle till Falköping och börja sin körning där. Alla tre hade klass två biljetter så vi letade rätt på ombordpersonalen och frågade om vi fick åka klass 1 istället och det var ju inga problem. Det blir en trevlig resa med många skratt. Alla tre älskade Thailand så vi snackade väldigt mycket resminnen och mat som vanligt.

I Hallsberg klev vi av och jag messade min klasskompis Thomas som befanns sig på U-gruppen och meddelade att jag ankommit men han var just i färd med att tuffa vidare. Ja, ja, next time. Jag la mig på rummet på “Svartbygget” hos Green Cargo. Gillar de rummen pga att de är helt nya. Lagom stort/litet, tv, skrivbord, dusch, toalett och ett fönster, mer behövs inte. Tittade lite på TV men började bli rastlös, jag hade ju sovit 10h och jag behövde inte sova mer nu. Jag var redo, men tåget skulle inte komma förrän runt midnatt. Jag fotade lite, ringde lite, smsade lite. och tv’n var inte så jätte kul. Snart hade man gjort allt man kan göra på ett litet hotell rum.

nyvaken
Bilden tog på hotellrummet i Karlstad. Så här ser jag ut när jag är nyvaken. Ögonen är helt igen svullna, men gött var det =)

Jag ville inte bädda ner mig för jag var inte trött, då började jag frysa i stället och behövde ta på mig min jacka.

varselväst
Att vara lokförare handlar inte enbart med att köra tåg. Man ska vara snygg när man vistas i spårområdet också. Här ser ni dagen utstyrsel. Jack & Jones jacka med ProTrains orange varselväst. Det är senaste modet i spåren ny nere i Frankrike säger ryktena. Jag var coolast i hela Hallsberg kan jag tillägga.

Jag gick ner till dagrummet efter ett tag. Där satt en annan lokförare och tittade på Harry Potter. Vi hade båda sett den filmen så vi började prata om allt mellan himmel och  jord som vanligt. Tiden flög iväg och mitt batteri höll på att dö och Mikael skulle ju ringa mig. Jag drack upp det sista ur min tredje kopp varm choklad och gick upp till rummet och insåg att jag inte hade med mig min laddare. Vilade lite på sängen innan jag gick ner igen. Klockan var 23:30 vid det här laget. Mikael satt där nere och tittade på TV.

Jag tog ytterligare en kopp choklad innan vi gav oss iväg. Tåget rullade in 30 minuter innan planerat, jag satte mig bakom spakarna direkt och så rullade vi iväg. Jag tittade på “uppgift till förare” vi var 474 meter långa och vägde 2880 ton. Wow, nu leder jag nog i skolan, leder nog i längd också. 626 meter tror jag är det längsta jag dragit hittills. Två multade Rd-lok skulle få dra detta monsterlass till Skandiahamnen. Det gick tungt på riktigt och i utförsbackarna fick man bromsa till betydligt mer än med de andra vagnarna jag kört.

Men man lärde sig det också. Jag tror jag brukade ta 4-5 hack på tågbromsen och när jag såg att hastighetsvisaren precis börjat sjunka så lossade jag ut. Tog väldigt lång tid att komma upp i hastighet och fick använda slirbromsen väldigt mycket. Men kul var det. När man väl var uppe i hastighet som var det inte så stor skillnad mot de andra tågsätten jag kört.

Fick 0P i förindikatorn på ATC vilket betyder att någonstans längre fram visar signalen stopp men det är inte nästa. Tillslut fick jag grönblink vilket betyder att nästa signal visade stopp och drog några snäpp i lokbromsen. Det hände typ inget, började bli lite nervös och drog lite till och lite till och sen såg jag ju att signalen som visade stopp var jätte långt borta och lossade ut, men försent. Jag bromsade ner allt till 0 och kände mig som en amatör. Allt hade ju gått så bra hittills. Sen hände det nästan igen lite senare och sen tog även ATC:n mig en gång. Där ser man att man fortfarande är nybörjare även om det går superbra några dagar. Där är alltid olika längd och olika vikt så varje tågsätt uppför sig annorlunda. Men jag lärde mig i alla fall något. Det var ju trots allt 50% tyngre än något jag kört tidigare.

Jag fick igång allt igen och körde fram till signalen som visade stopp som var vid slutet av perrongen i Alingsås. Jag insåg att problemet är att jag fegar ur när jag kör tungt, jag måste lita mer på mig själv och skulle jag missbedöma så finns ju Mikael där och vet precis vad som ska göras. Jag har ju även en ATC som tar mig om jag gör fel och skulle jag göra en otillåten stoppassage trots allt så kanske man inte blir arkebuserad om det är den första veckan man kör tåg. Men jag är en tävlingsmänniska. Att passera stopp är för amatörer.

Tågorderna visade att det var en hastighetsnersättning till 70 som inte var signalerad i Lerum och la det på minnet för att Mikael skulle slippa påminna mig om det. Efter 20 minuter kom pendeltåget som vi väntade på och jag fick kör i signalerna igen. Jag körde in en massa tid och jag kom ihåg nersättningen vid Lerum och passerade banarbetet där och sen gasade man iväg igen. Vi var nog 1 timma tidiga ner till Skandiahamnen. Väl där skulle vi ha en timma på oss att fixa allt men så lång tid tar det ju inte.

Det var banarbete utanför Lokstallarna igen och denna gången skulle det pågå i 9 timmar till ungefär och så länge ville vi inte bli hängda i Kville. Vi beställde en taxi som plockade upp oss och körde oss till Sävenäs.

Kände att det varit en lärorik dag och där inte allt gick perfekt. Man behöver sådana dagar ibland för att man inte ska tro att man redan är bäst på allt. Jag har haft kul och jag ser fram emot nästa tågkörning. Då blir det äntligen tankvagnar om jag förstått det rätt. Det jag drömt om att få köra sen jag var 4 år, nu 35 år senare så ska den drömmen bli verklighet.

Klockan var typ 5:00 när jag cyklade hem i staden som alltid sover. Ja, så känns Göteborg för mig. Det är alltid natt när jag är där. Lugnt och skönt och det lyser grönt i alla signalerna på hemvägen. Gillar Göteborg.

rörelse tillåten
Det bästa med att cykla hem på natten är att det är “Kör 80” i alla signalerna. 80km/h är faktiskt ganska snabbt på en cykel…

Jag packade ihop mina saker jag ville ha med mig när jag kom till lägenheten och bokade biljetten hem till Jönköping. Det gick en ganska snart så jag softade ett tag sen gick jag ner till Nils Ericsonplatsen. Svängde förbi Burger King och åt lite mat. Satte mig längst fram i bussen och lyssnade på P3 dokumentär om Stig Bergling.

Jag kände mig otroligt nöjd med veckan som varit, en av de bästa i mitt liv faktiskt. Kände mig stolt över att jag tagit tag i en så stor dröm. Jag har mycket sköna energier i kroppen just nu. Jag är väldigt trött men lycklig. Busschauffören var nog den trevligaste jag stött på. Pratade och skojade med alla, särskilt alla barn. Det var nog mina energier som smittade av sig. Men man vet aldrig för det kanske är som de säger. “En busschaufför det är en sån med glatt humör.” Men det gäller nog även lokförare. Det handlar väl att man ska göra det man gillar att göra så blir man på glatt humör.

Jag gillar att köra tåg =)

Det där med positivitet

Hej på er alla lingontroll därute.

Idag är det dags för denna bloggens första gästbloggare. Hon är en vän till mig och heter Jennika och har precis kommit in på sin drömutbildning. Hon läser till:

Hälsoutvecklare
Cert. Personlig tränare
Cert. Kostrådgivare
Cert. Massör.

På hennes blogg http://fitandfight.devote.se/ kan ni följa hennes resa mot just hennes drömmar. Jag gillar verkligen hennes blogg. Här nedan får ni ett smakprov.

 

Jag älskar att arbeta med det mentala hos människor. Det är ett ämne som jag brinner starkt för. Psykologi A & B och Psykiatri var mina favoritämnen i gymnasiet. Och att vi nu har ett liknande ämne i utbildningen nu är så guld för mig. Så härmed kommer jag därför skriva ett inlägg om hur DU kan påverka hur du mår.

Hälsoutvecklare och bloggerska
Hälsoutvecklare och bloggerska

Dem senaste veckorna har vi pratat mycket om KASAM i skolan – Känsla av sammanhang. I det begreppet finns 3 olika delar som är: Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.

Hanterbarhet: Är hur du reagerar i en situation och hur du hanterar den. Du kan välja att göra dig själv till ett offer ELLER se till att du inte förblir ett offer för en viss situation. De som väljer att inte göra sig själva till offer i en situation har lättare att hålla sig friska – motståndskraftiga mot t.ex. stress.

Begriplighet: Här handlar det om att våga begripa sig på olika händelser. Kan man detta så håller man sig i hög utsträckning friskare än andra människor som inte har denna förmågan. Struktur i livet är viktigt. Se därför till att ha struktur i ditt liv.

Meningsfullhet: Här är det viktigt att hitta en mening med alla delar i livet. Ställ dig själv frågan: Vad är meningsfullt för dig? Min skola är t.ex. meningsfull, allt jag gör i min vardag är meningsfullt. Sedan har jag ett mål i livet som är meningsfullt både nu och sen när jag uppnått målet. Även dem minsta grejerna i ditt liv är meningsfullt.

I alla dessa 3 beståndsdelar är det viktigt att ha en positiv inställning. Det är bevisat på forskning att de som har ett salutogent tänk har en större energibalans i livet. De människor har en större motsåndskraft när det kommer till stress och annan ohälsa. Med salutogent menas med att man uppmuntrar det friska hos sig själv. Att man är positiv. Man kan till exempel ha huvudvärk men ändå känna att man mår bra och är glad – det är ett salutogent tänk om man ska skriva ned ett exempel. Sjukvården t.ex. har ett patogent sätt att reagera på. Där fokuserar dem enbart på det som inte är friskt. Även många människor har ett patogent tankesätt – dem fokuserar på det dåliga hos sig själv. Dessa människor blir lättare sjuka och har ingen motståndskraft för stress. De har sämre energibalans i kroppen än de som har ett salutogent tänk.

Alla individer kan påverka hur dem väljer att dem ska må. Men för vissa krävs det stor ansträngning och mycket övning. Men glöm inte – du kan uppnå ett salutogent tänk. KASAM – känsla av sammanhang. Bara du själv har vilja till det.

Just därför har jag en uppgift till ALLA er läsare. Oavsett vad du har för tankesätt kring dig själv och omgivningen: Ikväll ska ni skriva upp 10 punkter som DU är stolt över. Vad är du bra på? Vad är du stolt över hos dig själv? Fokusera enbart på det positiva.

Anledningen till att man inte ska fokusera på det negativa är för att då är risken väldigt stor att de negativa punkter som man skriver ner blir desto fler än de positiva. När det kommer till hälsocoachning – som detta inlägg handlar om så ska man som coach lyfta fram individen och inte sänka den.

T.ex nr 1.
Klient: Jag har inte slutat röka ännu. Jag är så dålig. Jag kommer aldrig lyckas.
Coach: Nehe. Och varför har du inte slutat röka då?

Visst låter det inte roligt?

Därför ska konversationen vara såhär istället:
Klient: Jag har inte slutat röka ännu. Jag är så dålig. Jag kommer aldrig lyckas.
Coach: Du har inte slutat röka ÄN.

Visst låter det roligare? Visst inger det ett hopp om att “Jag kommer kunna sluta röka”?

Så lyft fram ALLT det positiva hos dig själv. 10 punkter. Det kan vara från att “Jag är stolt över att jag har diskat idag” eller “Jag är en JÄVEL på att laga mat. Det är jag stolt över!”. Lyft fram både stora och små grejer. Fokusera enbart på det positiva. Ös på med beröm!!! Glad

Vi hade denna övningen i skolan igår. Vi skulle gå runt och mingla i klassrummet. Man fick höra allt ifrån att en viss person tycker han/hon är bra på att skala potatis till att han/hon är en bra lyssnare, bra på att skriva, bra på att skrika, bra på att visa känslor osv. Det blev en underbart positiv energi i hela klassrummet.

jennika
Jennika 

http://fitandfight.devote.se/

 

Vi tackar Jennika för denna gången och hälsar henne välkommen åter. Är det någon mer som är sugen på att gästblogga så är det bara att höra av sig.