Götes lilla gröna

Förra veckan hann vi med ganska mycket. Vi jobbade i “Götes lilla gröna” som skadehandboken kallas. Det var ganska intressant egentligen men det blev lite för mycket info på för kort tid med för få raster. Bild efter bild med olika skador och förklaringar till varför det hänt och vilken skadekod det är. Inlärningen var nog inte på topp efter ett tag. Klassen såg ut som ett gäng zombies när jag vände mig om och tittade. Då var klockan ca 14:30 och vi körde på till 16:00 i alla fall, samma sak varje dag hela veckan.

Vi har lärt oss om olika vagnstyper och deras vanligaste fel. Vi har nog lärt oss allt som är värt att veta om felaktiga lastsäkringar. Vi har varit ute på bangården i olika omgångar och fått titta på olika tankvagnar och märkningar mm. Man har lärt sig väldigt mycket och det var som sagt intressant, men mycket var bara info om saker som inte var så relevant för oss.

Vi har jobbat lite i övningshäften och haft prov i skadeanslag och farligt gods. Alla blev godkända, men stora utmaningen har inte varit proven, den stora utmaningen har varit att lyckas logga in i SAP som systemet kallas man gör avdrag mm i.  Jag lyckades förra veckan och denna veckan funkade även SÖM för mig. Men mitt schema var inte där men som tur är har jag fått det mailat.

Idag har vi börjat med Broms. Det är mitt favoritämne och man har redan lärt sig lite småknep mm.  Läraren vi har heter Thomas Jedeberg och är riktigt bra. Känns som att denna veckan kommer gå fort.

Efter skolan gick jag och Oliver till Ica Maxi och handlade lite. Vindruvor, apelsiner, mandariner, äpplen, chips, dricka och drick yoghurt ligger nu över hela mitt skrivbord på hotelrummet. Man får passa på att njuta de få dagarna man har kvar i Borlänge.

Jag, Hugo och Krister slutar på torsdag eftersom de andra startar lokutbildningen på fredag och fortsätter sen med lokutbildningen i Göteborg. Hugo flyttade till Älmhult i helgen för det är där han blivit stationerad. Han ska bo på hotell i Göteborg. Jag flyttar till Göteborg på lördag så jag bor i min nya lya.

Snart är jag sillstrypare på heltid =)

 

Funktionskontroll

Torsdagen startade som vanligt med alldeles för mycket hotellfrukost. Sen var det tågsnack hela vägen till Green Cargos lokaler. Vi hann knappt lämna hotellet innan vi satte igång, det är bara tågsnack hela rasterna. Det är ett intresse hos alla men inte ett fritidsintresse, säger vi i alla fall, men jag börjar undra mer och mer om inte en stor klick av oss är riktiga tågnördar.

Vi pratade lite om ATC och att ATC är delad i traxxloken. Inte nog med att den är delad så har de bytt plats på de två delarna, och det är för att för och huvudindikatorn inte ska hamna för långt ut i periferiseendet.

Man lär sig lite tips hela tiden som man inte tänkt på. På Rd-lok som man ska byta hytt på och även byta strömavtagare så kan man slå ut huvudbrytaren och ta ner strömavtagaren innan man byter hytt. Det sparar man några sekunder kaffedrickartid på.

Jag lärde mig en annan intressant sak som jag inte minns från skolan. ATC’n läser in banans STH tex 200, sen vid en 80 tavla så får ATC’n infon “-120” så vet den att det är 80 som ska presenteras. Det förklarar varför man inte får upp hastigheten på riktigt länge när man tex startar vid bruket i Värö fast man passerat en massa baliser. ATC’n får bara infon “-120” men vet inte banans STH och kan därför inte presentera något för oss innan den fått den infon.

Vi lär oss mycket om saker man kan göra fel om man inte är uppmärksam. Tex så är det inte ovanligt att lokförare kvitterar bort stoppassager i tron om att det var ett balisfel. Det var våran lärare i Mjölby noga med att lära ut så vi inte ska göra det misstaget, men jag förstår hur lätt det kan ske. Vi fick några exempel på när det skett och varför.

Vi pratade om att det är radiomottagare i plankorsningar som uppdaterar i realtid. I vilket fall kom vi fram till att det måste vara så. Vi var inte helt säkra. Läraren vi hade förra veckan var helt awesome som lärare precis som våran lärare i Mjölby. Han i Borlänge är ju expert på allt som har med Green Cargo att göra och riktigt vass på JTF. Läraren i Mjölby är expert på JTF och riktigt bra på flera av de stora aktörerna på järnvägen. Han har ju fördelen att han hela tiden får senaste infon om en massa aktörer från sina elever.

Vi slutade strax efter 11:00 och alla begav sig hem. Alla förutom jag åkte med tåget som gick 12:00 och jag hade bokat det tåget som gick 13:00, inte nog med det så blev det något fel så jag fick ta ersättningsbuss från Skövde. Och Nej det var inte SJ som var orsaken.

Tog tåget upp till Borlänge i söndags kväll, Hugo och Oliver var på samma tåg. Vi var framme på hotellet 22:20 och tog en öl i baren innan läggdags.

I måndags gick vi igenom littera och annan märkning på vagnarna. Vi började gå igenom funktionskontrollen och skadeanslag. Vi använde oss av den gröna handboken. Vi gick igenom Hjulaxlar, hjul och fjädring och vad som kan tänkas vara fel med dem och vad man ska göra då. På kvällen gick jag, Paul, Hugo och en kille från Euromaint  till Pitchers och åt lite mat och sänkte några öl.

Idag fortsatte vi med funktionskontrollerna och såg bland annat en film på tyska om en anordning som ska tömma huvudledningen direkt vid urspårning. Verkar vara en smart pryl. Sen gick vi igenom vad som kan vara fel på bromsarna, vagnunderede och boggiramverk, drag och stötanordningar. Lärde mig bland annat att man ska dra i buffertarna på sista vagnen.

Vi gick igenom vagnkorgen och gjorde övningsuppgifter sen var vi ute på bangården och synade vagnar. Vi fick även titta in i en verkstad och titta på reservdelar mm. Jag tyckte dagen var intressant men jag var alldeles för trött på slutet. Men det ligger i mitt intresse att kunna sådant här för jag är ju bilmekaniker i bakgrunden och måste alltid veta hur allting fungerar. Några av de andra var inte lika roade som mig.

Denna veckan har vi en lärare som kallas Göte för att han är från Göteborg. Han kan det där med funktionskontroller riktigt ordentligt. Han berättade att han åkte och synade vagnar grundligt i Sundsvall och några städer där runtomkring och hade rödlappat 30% av alla inkommande vagnar. Då var man inte så populär som ni förstår sa han. Men han hade synat några vagnar idag och missat en grej och det var Swemaint inte sena på att påpeka. Alla gick fram och stod i en klunga och pekade på en sak som var skev. =) Det är skön stämning ibland järnvägsfolk. Jobbar man på järnvägen är man vänner. När vi fick höra att en på hotellet var från Euromaint så var det självklart att han skulle hänga med oss när vi går ut och festar.

Idag festar jag också för en gångs skull. Har betalat in depositionen och första hyran på lägenheten så jag firar med lite alkoholhaltiga drycker som jag kyler i badkaret.  Alla är på Oleary’s och festar förutom jag som var tvungen att installera Windows 10 på min laptop. Men nu ska jag bara korrläsa detta inlägget sen far jag dit jag också.

Om det är mycket stavfel trots korrläsningen så förstår ni varför. Har ju trots allt Pol Roger skumpa på rummet.
Lokförarlivet äger =)

 

Svartbälte i hotellfrukostar

Ännu en dag på Green Cargos internutbildning avklarad. Hur många bloggar har ni läst där man kan följa vad som händer på GC’s internutbildning? Nä, just precis detta är den enda bloggen vad jag vet som ni kunnat följa skolan och nu även internutbildningen till Green Cargo i. Hoppas jag lyckats få någon därute intresserad av lokföraryrket genom mina inlägg.

Dagen började med en fet hotellfrukost i vanligt ordning. Idag blev det, bacon, prinskorv, köttbullar och äggröra på en tallrik och en tallrik havregrynsgröt, en snaps smoothie, och ett glas apelsinjuice. Orkade inga mackor idag. Ibland har jag ost kalkon och paprika på mackorna, ibland är det äggmackor med kaviar och ibland ost, kalkon, bacon och ibland köttbullemackor.

Jag är en livsnjutare och älskar att äta mat, särskilt hotellfrukostar. När jag inte tar havregrynsgröt så blir det mangoyoghurt med lite musli i. Vissa hotell har musli som är så god att man nästan måste lägga sig naken i fosterställning i matsalen när man smakat på den. Jag gillar musli men det ska inte vara för mycket torkad frukt i. Jag vet en del som alltid köper den muslin med mest torkad frukt i. Not my cup of tea. Lite frukt ska det vara i så klart, fast med betoning på lite.

Hemma brukar jag inte äta sådana kungliga frukostar, äggmackor med kaviar och earl grey té duger bra som en perfekt start på en perfekt dag. Men ska det vara riktigt bra så ska man ha mannagrynsgröt till frukost. Men det är jag för lat för att tillaga på morgonen.

I skolan så började vi diskutera saker direkt. Alla har varit med om en massa konstiga saker och har en massa frågor. Mycket av internutbildningen går ut på att säkerställa att vi lärt oss rätt saker på LIA-perioderna för det tummas på vissa saker ibland. Ibland med allt rätt men ibland är det rent av idiotiska saker man varit med om.

Vi fick lära oss hur vi ska göra när vi ser att någon gör fel, eller om man själv gör fel för den delen, hur man rapporterar det utan att hänga ut någon eller hamna i problem. Om jag råkar ta sönder något till exempel så måste jag våga rapportera det utan att vara rädd för att jag ska bli straffad för det. Det finns avtal som gör att jag inte ska hamna i problem för att jag rapporterat något. Givetvis kan jag åka på kompletterande utbildning men det räknas inte som ett straff.

Det är skön stämning i klassen. I morse så var det något vi inte visste svaret på och en i klassen föreslog vart vi skulle hitta svaret och läraren svarade.

Läraren: -Nu är det någon som kopplat på hjärnan vid denna tiden på dygnet (8:15), det gillar vi.

Eleven: -Det är klart, jag har ju fått kaffe!

Läraren: -Det hjälper väl inte? Klockan är ju inte efter 10 än.

Vi går igenom allt i rasande takt men vi har kul samtidigt. Fredrik Jernström som har oss denna veckan är mycket pedagogisk och rolig. Jag har haft tur med bra lärare och handledare sedan dag 1 på denna utbildningen.

Idag gick vi igenom det sista på växling från JTF, det var om lokala bestämmelser på bangårdar, detektorer, rapportering och tillbud, vad som ska rapporteras till Operativ ledning, generella instruktioner för handhavande av drivfordon mm.

Även på rasterna fortsätter tågsnacket, vår lärare har sagt till oss flera gånger att vi är sämst på att ta rast. Sega att få ut ur klassrummet och tidiga tillbaka in. Men man lär sig så otroligt mycket på att prata om varandras erfarenheter och funderingar.

Vi pratade om vilken strömavtagare man ska ha uppe och varför och vilka man inte får ha uppe vid multade lok och varför. Är det frost på kontaktledningen så det blixtrar så vill man ju ha den bak så klart. Om tex en bärtråd skulle vara av och hänga ner så kan den slita av strömavtagaren och den far då bak och slår sönder det bakre också. Då står man kanske där utan ström alls i -20 grader.

Nummer 1 och 4 är inte heller så smart, för om 1:an går sönder och slår sönder nummer 4 så får man inte åka med 2 och 3 uppe samtidigt. Därför är 2 och 4 bästa sättet att ha strömavtagarna på enligt mig.

Idag gick vi igenom Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser del A. Den gäller både lokförare och bangårdsarbetare. Det är alltså Green Cargos regler som gäller utöver det som står i JTF. I JTF står det tex att alla lokförare måste ha en fungerade klocka, Men i Green Cargos säkerhetsbestämmelser står det att både lokförare och bangårdsarbetare måste ha en fungerande klocka.

På lunchen gick vi de flesta av oss ut och åt som vanligt. Några ville testa något nytt men jag och Oliver gick till samma som igår. Ska som sagt blogga om den restaurangen senare och i samband med att jag beskriver hur ni som ska läsa här ska hitta från Järnvägsstationen till hotellet, för man går förbi den restaurangen då.

Jag tog en riktigt fet räksmörgås till lunch och sköljde ner med lingondricka. Gudomligt gott, hon som serverar var lika trevlig som vanligt och är nog den i särklass trevligaste personen jag träffat någonsin.

Efter skolan gick jag till IKEA och lunchade, det blev en liten omväg men jag var hungrig. Sen har jag bara hängt på hotellrummet. De andra var nere i källaren och bastade, men jag ville softa lite. Jag lämnar inte rummet efter skolan men håller kontakt med de andra via facebookgruppen vi skapade påväg hit. Det är alltid något som händer och alla sprider infon där så att ingen blir bortglömd.

Nu är det Filébuffé på hotellet och de flesta är väl där och frossar förutom jag. Jag bloggar och ska snart köpa med en kebabtallrik till hotellrummet och se på film. Det gäller att njuta av livet och just nu gillar jag att bara vara själv ett tag. Jag är ju en väldigt social person som trivs ihop med andra människor. Men jag är ju också en människa så jag trivs i sällskap med mig själv också.

Sist men inte minst vill jag berätta att det snöat här i Borlänge. Inte nog med att jag glömt mina vinterkläder i Jönköping och tagit med mig fel skor så gick dragkedjan till mig jacka sönder igår kväll efter tacobuffén. Höll på att frysa ihjäl i morse påväg till skolan och samma sak på lunchen. Jag gick där i kylan med uppknäppt jacka och huttrade.

Då sa Hugo, “Men varför knäpper du inte jackan med knapparna om dragkedjan är sönder?” Bra fråga Hugo, antagligen för att jag är dum i huvudet! Hade inte ens tänkt tanken på att man har både dragkedja och knappar på jackor. Jag knäppte jackan med knapparna och blev varm direkt.

Alltså ibland undrar jag om jag verkligen klarat urvalstesterna till lokförarutbildningen…

Tillbaka vid skolbänken

Nu var det ett tag sedan jag bloggade igen. Har inte kommit på någon bra bortförklaring än men det kanske kommer senare.

Sista veckan på LIAn gick ganska bra men jag hade en nackspärr som plågade mig. Jag är väldigt nöjd med denna LIA-perioden pga att den varit så annorlunda mot alla andra lior. Jag har växlat väldigt mycket och har börjat få en förståelse om yrket nu. Det var varit mycket körning med radiolok, funktionskontroller och bromsprov och pålok. Väldigt nyttiga saker och jag tycker om att syssla med detta, men jag vet att de flesta i klassen är glada om de slipper. Men för mig så är ihopväxlandet av tågsättet och bromsprovningen en rolig del av yrket och jag bromsprovar gärna. I alla fall på sommaren ska tilläggas. Provsprovet är nog inte så roligt när tåget är 600 meter långt och det ligger 50 cm snö på bangården

Min handledare var bra, noggrann och tummar inte på säkerheten, precis som det ska vara. Det känns som att “jönköpingsgruppen” är ett bra gäng och nästa vecka kommer mitt CV trilla in hos Green Cargo i Nässjö. Givetvis kommer jag söka till fler ställen, bland annat Göteborg. Jag har fortfarande inte bestämt mig helt för om jag vill köra gods eller persontåg. Godståg är nog snäppet roligare enligt mig men jag hade riktigt kul hos SJ och saknar gänget där. Givetvis har Green Cargo gänget varit bra också men det var något speciellt med mina handledare på SJ, och vissa av ombordpersonalen kom jag också riktigt bra överens med. Trots att jag bara var där i 5 veckor så fick jag väldigt många vänner.

Jag tror jag vet vart jag lägger mitt förstahandsval när jag söker men det håller jag för mig själv än så länge. Det finns inget givet företag än i alla fall även om mycket pekar åt ena hållet.

Min handledare sa att min LIA-period var den struligaste av alla hittills. Tre lokhaverier, 3 rödlappade vagnar och en blålappad. Ytterligare en vagn rödlappades efter urspårning men det var inte jag inblandad i. Några tåg blev inställda and ena företaget hade fullt på sitt lager så vi kunde inte lämna vagnarna som det var tänkt. Fast jag hade tre likadana jobbpass efter varandra så var aldrig den enda dagen den andra lik. Men jag gillar det, problemlösning är kul, i alla fall om man lyckas lösa problemet vilket inte alltid var fallet. Men för en LIA elev är det guld när saker strular för det är då man lär sig en massa nytt. Det var förövrigt inte jag som hade sönder några vagnar. Tre stycken blev skadade vid lastning, antagligen sommarjobbare som varit i farten och kört truck och en var tjockleken på bromsklossarna under 10mm.

På SJ hade jag knappt några strul vad jag minns nu, det var någon gång vi fick ringa driftstöd för att vi inte kunde skylta om, det stod typ städning pågår fast det var dags för avgång.

Nästa vecka ska jag börja skicka in mitt CV till företagen som är intressanta så nu gäller det att tänka noga vart man vill jobba sen.

Två veckor är redan avklarade i skolan. Det var kul att träffa alla igen. Det har inte varit så mycket snack om hur liorna har varit under den sista perioden vi hade. Det börjar blir vardag för de flesta nu och alla har nog kommit upp i sina obligatoriska 500h LIA. Nu är det bara repetition hela hösten och de här två första veckorna har vi repeterat det som kommer komma på teoriprovet på lokförarbeviset. Vi har bokat in tid för provet och man gör det i sin hemstad. Det är Transportstyrelsen som ligger bakom provet och det är Trafikverket som håller i det. Man gör alltså det på samma ställe som man skriver teorin till bilkörkortet.

Efter man klarat provet och fått sitt lokförarbevis så kommer man nog se sig som lokförare även om det är examination sista två veckorna i skolan. De flesta i klassen tyckte att allt lossnat de senaste två liorna och att de skött sig själv mestadels. Vissa har redan sökt jobb. Minst en har blivit lovad jobb efter examen och nästa vecka åker några iväg på intervju.

Stora snackisen nu i klassen är vart alla vill jobba och vilka arbetstider. Vi börjar se slutet. Den 25 augusti har det gått ett år sen vi började, men det känns inte så för det har gått otroligt fort. Det är fortfarande kul i skolan men pendlingen till och från skolan blir bara tråkigare och tråkigare. Men man får stå ut, det är ju bara tre månader kvar nu varav 5 veckor är LIA och två veckor examination så det kommer nog gå riktigt fort.

Undrar hur man firar sin lokförarexamen? Har jag blivit lovad jobb så jag har arbetskläderna sista dagen tror jag. Sen måste man ju ta en cigarr utanför skolan innan man åker hem och väl hemma får man öppna en flaska skumpa. Funderar på att beställa en sån där stålmugg med lite ingraverad text på som var populärt hos lokförare förr. Det är nog den jag ska dricka skumpan ur sen =)

Alla förutsättningar för att få jobb hos GC

Idag började vi 06:00 och jag dök upp cirka 10 minuter innan som vanligt ombytt och klar. Alla papper var redan utskrivna så vi gick ut till bangården direkt och begav oss mot lokstallet. På vägen gick vi igenom vad som skulle göras. Det skulle bli ganska lugnt för ena tåget vi brukar få in på denna turen skulle utebli.

Jag låste upp lokstallet och klargjorde V5:an. La växlarna fram till första dvärgsignalen och ringde tkl och bad om att få gå fram till oljevagnarna. Jag fick växla in på spår fem och upp på vallen och sen ner på oljevagnarna och koppla in oss där. Allt börjar gå på rutin nu.

Vi tar inte alla oljevagnarna i ett svep för då blockerar man vägarna man korsar alldeles för mycket så vi kör alltid ner dem i två omgångar. Denna morgon började det regna. Vi har verkligen haft tur med vädret när vi jobbat. De gånger det regnat har varit när jag kört inne i hytten. Men denna dagen verkade det som att vädrets makter var emot oss.

Skit samma tänkte jag, vi jobbar bara 6 timmar och jag stör mig inte så mycket på regn. Men min handledare tyckte inte likadant och bad mig åka i hytten så mycket det gick när vi växlade. Man måste verkligen tänka när man växlar oljevagnar. De är tunga och V5:an är lätt. Normalt sätt så bromsar man bara med lokbromsen när man växlar men med oljevagnarna kollar man också alltid så att tågbromsen funkar från radiostyrningen. Det är så ofta som bilister och kanske framför allt cyklister ska försöka smita före när man kommer åkandes över vägkorsningar. Idag var det till och med en lastbil som smet över fast jag aktiverat vägskyddet.

Man vill inte bli klämd mellan en vagn och en lastbil som jag skrivit om tidigare. Det bästa är att alltid se alla runtomkring spåret som idioter. Då ligger man steget före hela tiden och är beredd på de mest idiotiska sakerna. Man hör hela tiden en massa historier om hur blåsta bilister mm är och hur ofta det skulle kunnat slutat illa. Man är väldigt oskyddad när man står på en vagn och radiostyr när man växlar.

När vi var klara med oljan så gick jag in till Green Cargos lokaler och fick låna en regnjacka av någon lyckligt ovetandes. Sen fick vi order om att dra fram några vagnar som stod på ett spår som var väldigt avskiljt. Vi åkte dit men hittade dem inte någonstans. Jag såg däremot vagnen som spårat ur och som saknade en buffert, hjulen på den vagnen var inte de snyggaste jag sett om man säger så. Vi bestämde oss för att det var dags för kaffe. Det går inte åka omkring i regn och leta vagnar hela dagarna. Jag växlade fram till vagnarna som skulle upp till Torsvik och gick emot dem och tog rast.

Idag skulle jag gå som pålok med v5:an och en kollega skulle dra upp allt till Torsvik med ett Td-lok. Vi bromsprovade allt och gav oss iväg och jag tryckte på för kung och fosterland uppför Tabergsbacken. Väl uppe vid Torsvik så kopplade kollegan loss sig i andra ändan och drog ner till terminalen och hämtade en massa tomvagnar. Under tiden han växlade vid terminalen passade jag och Calle på att lägga om växlarna så att de låg rätt.

Vi lossade ett koppel mitt i vårt växlingssätt där vi skulle dela det nere vid terminalen. När vi var klara väntade vi vid klotet till bangården för att kunna lägga om växeln när kollegan kört in tomvagnarna för att vi sedan ska kunna köra ner våra lastade vagnar.

Det blir en hel del väntade när man jobbar som lokförare men när man är flera som väntar samtidigt så blir det en hel del roligt snack men massa fantasier inblandat. Vid klotet vi väntade står det en gammal sliten trädgårdsstol som man kan sitta på medan man väntar på sina kollegor. Den stolens glansdagar är sedan längesen förbi och den var lagad på diverse ställen. Calle slog sig ner och njöt av vädret. Regnet hade i vanligt ordning försvunnit i samma ögonblick som jag satte på mig en regnrock och solen hade börjat titta fram lite blygt.

“Vad gött att sitta ner lite” sa Calle. “Egentligen borde vi slänga bort denna stolen och ställa dit en hammock. Utrymmet är perfekt för det” fortsatte han. Jag höll med. Det hade varit super najs med en hammock så att jag som elev fick plats också. Calle tog komradio “Öh, Lindén, vi borde slänga bort stolen vid klotet och smacka dit en hammock i stället. Fatta vad gött men ett tak som skydd mot regnet också.” sa Calle. “Ja det gör vi” svarade Lindén. “Vi får fixa en kikare också för jag såg en mårdhund nyss också, ni vet typ en grävling med långa ben” svarade Lindén.

Han hade rätt, det skulle vara nice med en hammock och en kikare så man kunna titta på alla djuren runt omkring. Jag sa till Calle att vi skulle ställa dit en grill också som vi kan tända och när de kämpat på vid terminalen och växlat klart och kommer in med sina vagnar så langar vi över en nygrillad med boston till dem innan vi lägger om växeln efter dem. Det vore perfekt tyckte jag. Calle höll med och fattade komradion och berättade vad jag föreslagit för Lindén.

“Alltså, din elev har alla förutsättningar för att få jobb hos oss på Green Cargo, det märks tydligt, det är klart vi ska ha en grill” blev svaret. Så där håller vi på hela dagarna, det blir många sköna skratt när man sitter och väntar på saker.

När kollegan kom upp med sina vagnar la vi om växeln efter honom och körde ner våra vagnar spetade dem och körde tillbaks mot bangården på Torsvik. Där bromsprovade kollegan vagnarna han hyss hämtat så vi behövde bara på till i aktern och kolla så att han kunde styra bromsen i v5:an från sin hytt. Det gick bra. Och på hemvägen behöver jag inte göra något mer än att håller ner säkerhetsgreppet.

Vi fick kör vid hustomten nästan direkt och jag hängde ut genom fönstret och njöt av naturen och vindraget när man svingade förbi alla samhällen påväg ner mot Jönköpings godsbangård. När vi var framme kopplade jag loss loket och sen var dagen över. 6 timmars “hårt slit” var avklarat.

I morgon ringer klockan 03:00, godnatt…

Svartbälte i passresor

I morse var det dags för tågkörning igen. Vaknade tidigt och solen var uppe så det blev en härlig promenad med vovven innan det var dags att bege sig till Nässjö som jag skulle utgå ifrån idag. På vägen dit svängde jag förbi Green Cargo i Jönköping och hämtade min varselväst och slängde mackan jag hade haft i kylen som jag hastigt fick lämna i Torsdags.

Körde till Green Cargos lokaler i Nässjö printade ut körordern. Tog en kopp kaffe och pratade med de andra lokförarna och de var ju givetvis intresserade av hur det var med mitt ben. Det var inte så farligt sa jag och berättade att jag redan hade hunnit tömma mycket av luften innan jag tappade slangen så kraften var inte så stor. Sen började vi prata om situationen uppe på Torsvik och om spårläget där.

Det var alltså på väg från Torsvik som allt började. En lokförare skulle dra ner sina vagnar till Jönköping men den sista vagnen valde att gå vägen mot Vaggeryd genom växeln i stället vilket resulterade i en urspårning. Det syns tydligt på alla slipers att vagnen gått bredvid men föraren som körde märkte ingenting. 1,5km längre ner i växeln vid Måp24 “Hustomten” så hoppade vagnen i rätt läge igen och föraren körde helt ovetandes om vad som hänt ända till JKPG och hängde av vagnarna.

Lite senare kom en annan lokförare och gick på vagnarna och skulle klargöra och bromsprova och gick och inspekterade när han stannade till “Vad fan??? Det fattas en buffert på sista vagnen!!!” Märkligt tänkte han men som tur var la han ihop ett och annat och ringde upp till Torsvik och bad kollegorna kolla läget. De såg att spåret slingrade sig som kokt spagetti och larmade och senare hittades bufferten vid Hustomten om jag inte miss fel. Jag kan ha varit den sista som körde på banan innan urspårningen och jag minns att jag var ganska tidig från Torsvik och då tog jag det alltid lugnt till Hustomten där jag ändå alltid hade stopp i signalen i 30-60 minuter. Det kan ha varit därför inte just jag spårade ur men jag var inte så värst tung då heller om jag inte minns fel. Men det var han som spårade ur.

Men men, idag skulle vi ha två multade lok och vi gick ut och förberedde dem men sen visade det sig att vi bara skulle ha ett lok med oss och fick stänga ner det ena och klargjorde bara det andra loket.

Det var något arbete på spåret så vi fick växla runt under bron och komma in på våra vagnar den vägen. Växlarna ringde och tjatade på oss att vi skulle snabba oss och att vagnsättet var bromsprovat och klart. Vi hade avgångstid 10:57 enligt körordern men de ville skicka ut oss tidigare, det började väl bli dåligt med plats på bangården kan jag tänka mig. Vi gjorde ett täthetsprov och ett förkortat genomslagsprov och sen ringde jag den lokala tågklareraren i Nässjö och sa att vi var klara för avgång.

Vi fick tuffa iväg inom någon minut men när jag passerade första huvuddvärgen så började ATC’n tjuta och det stod fel i displayen men driftbroms som följd och släckt för och huvudindikator. Balisfel typ 3, den allvarligare sorten. Kvitterade bort det och tog fram felkoden. Tuffade vidare tills jag fick info i för och huvudindikatorn igen och sen var det vara att tuffa vidare.

Min handledare ringde in till TKL och meddelade balisinformations felet. Mycket mer än så hände inte på resan mot Hässleholm. Jag fick på in gå ett sidospår en gång och släppa förbi två tåg, blev väl stående där i 25 minuter. Jag sitter och stryker alla driftplatser vi passerar i körordern och kollar hur vi ligger till i tid medan jag kör. Det är alltid bra, som idag till exempel så ringde lokföraren som skulle lösa av oss i Hässleholm och frågade om vi kommit i väg i tid mm och jag kunde säga exakt vart vi befann oss och att vi låg 4-5 minuter före tidschemat utan att behöva titta i körorder och fråga handledaren vart vi befann oss.

Fick stopp i signalen i Hässleholm och då var vi väldigt mycket före tiden i schemat och hade meddelat våran avlösande lokförare att vi var på väg  och han skulle stå där taket slutade på plattformen och vänta på oss. Vi fick kör igen efter någon minut och jag la på lite ampere men inte så mycket för att jag skulle ju ändå stanna snart.

Det såg inte ut att stå någon i bortre ändan under plattformstaket, däremot stod det någon men något orange på väskan på ändan närmast oss. Det måste vara han sa jag och drog i tågbromsen och lyckades göra ett mjukt stopp precis bredvid honom. Och mycket riktigt var det våran avlösande förare och vi hoppade ur tåget. Jag var väldigt nöjd med denna körningen, känns som att jag har koll på läget. Min handledare behöver knappt säga någonting och när han gör det så är det för att ta det säkra före det osäkra i situationer när det blir lite mycket att göra för mig.

Vi hade över en timmas rast innan passresan hem gick så vi gick och lunchade på samma ställe som förra gången. Idag var det stekt lax och vi åt lax och salladsbuffe tills vi knappt kunde röra oss. Efter maten gick vi till Hemma kväll för min handledare var godissugen. Vi stod ett tag och tittade på alla boxar med serier och kommenterade dem vi hade sett mm. Sen begav vi oss till stationen igen och satte oss. Kände att paltkoman började närma sig och när x2000 dundrade in så satte vi oss ner på våra platser och toksomnade båda två.

Jag må vara hyfsat bra på att köra tåg nu på min näst sista körlia men det är inget emot hur bra jag är på att åka passresor. Svartbälte i passresor har jag, särskilt med en paltkoma som sömnmedel. Vaknade till lite då och då och insåg att föraren av denna x2 var väldigt bra. Man märkte inte när tåget startade och mjuka fina inbromsningar hela tiden. Förra passresan hem var föraren inte alls lika mjuk och försiktig. Man börjar väl bli yrkeskadad på riktigt nu när jag börjar jämföra hur förarna framför fordonen på passresorna =)

Det har varit en bra dag och en av de bästa körningarna jag gjort, börjar bemästra bromsen ordentligt nu och det känns bra. I morgon har jag sovmorgon till 6:00, jag börjar bli bortskämd 😉

Ha en bra dag på er alla livsnjutare därute.

Kung på södra stam ena dagen, klant på akuten nästa.

Det har hänt mycket i veckan som varit. Spåret hade släppt innan Torsvik ovanför hustomten vilket resulterat i en hastighetssänking till 20km/h. Jag hade två identiska turer Måndag och tisdag och på just de turerna är det väldigt tight med tid. Det blir inte mer tid om man har STH 20 till och från Torsvik. Men dagarna började med att köra ut till oljebryggan och hämta tomma oljevagnar och ställa dit nya. Jag börjar kunna rutterna nu och vad signalerna heter när jag pratar med tornet. Det är kul.

Började inte lika tidigt som jag gjort veckorna innan heller. Förmiddagarna blir hyfsat slöa med soligt väder. Åkte och köpte mig ett på riktiga hörselkåpor för att de funkar bättre än öronproppar när man tömmer huvudledningen på vagnarna. Jag trivs mer och mer i Jönköping även fast jag vill köra betydligt längre sträckor som jag var van vid när jag hade LIA på Green Cargo i Sävenäs. Eftermiddagarna blev betydligt stressigare pga hastighetsnedsättningen.

Pratade med en Infra Nord kille och han hade fått jobba 35h i helgen för att fixa till spåret så det var i åkbart skick tills måndag morgon. De vill byta ännu fler slipers men det finns tydligen inte pengar från kommunen så det räcker. Det roliga är ju att jag skrev om detta förra veckan och sen släppte alltså spåret. Tänk att Infra Nord kunde mer än Jönköpings Kommun när det gällde hur många slipers som skulle bytas trots allt. Vilken skräll… *host*

Dagarna flöt på bra trots allt. Jag fick rödlappa en vagn på Torsvik i tisdags eftersom det inte gick att stänga den. Typiskt att sådant händer när man har bråttom, som lokförare får man inte ha bråttom. Det är då allt blir fel och det är ingen som tackar en för att man stressat och saker och ting gått sönder mm. Min handledare hade nog tur att jag var med och kunde underlätta allt. I tisdags tex så fick vi ett lok där tuten inte funkade på ena hållet. Föraren vi löste av hade fått använda det handhållna säkerhetsgreppet och tutat från den bakvända hytten i Td-loket. Nu kunde min handledare tuta när jag körde.

Sen skulle det rapporteras och bokas tid på verkstad, vagnen som var skadad skulle rapporteras, TKL skulle meddelas våran nya beräknade avgångstid in på system M och så var det ett samtal till till någon SoS tror jag min handledare sa att han var tvungen att ringa och säga att vi var sena. Ibland är det bra att vara två i hytten så en person ordnar med allt strul medans den andra fokuserar på körningen.

I onsdags började jag dagen med att ta bilen till Nässjö. Där hade vi lite rast och tjatade lite med de andra och stämningen där är alltid trevlig. När tiden var inne gick vi ut till spåret och väntar in vårat tåg vi ska lösa av för vidare färd ner på Södra stambanan.

Detta skulle bli riktigt kul för det var en “lång” körning till Hässleholm och jag hade aldrig kört på Södra stambanan förut. Det var även min första långkörning med min handledare eftersom jag hade en annan handledare när jag körde oljetåget till Kville veckan innan.

Jag sa till Calle att han inte ska säga något om min körning för jag ville testa vilken nivå jag ligger på. Jag klarade en hel vecka på SJ utan att någon handledare sagt något och ville klara mig själv på Södra stam fast jag aldrig kört där förut. Sagt och gjort. Det gick bra, men visst hade man kunnat dra ner på pådraget tidigare på vissa ställen när det började gå utför, men jag var nöjd. Calle sa till om en strömbegränsningstavla på ett ställe inne på en driftplats. Vet inte om jag hade missat den men det var ganska mycket som jag hade att göra just då.

Denna dagen ringde det ganska mycket i telefonen. Vi hade med oss ett Td-lok som skulle av i Älmhult och först ringde någon från Hallsberg och frågade om jag hade med mig loket. Sen 10 minuter senare ringde någon från bemanningen och frågade om jag hade med mig loket. Informationen hade alltså inte gått ut Calle ringde TKL och frågade om han visste att vi skulle in i Älmhult. Minns inte riktigt hur det var men tror att han inte hade en aning. Då ringde vi killarna i Älmhult och de visste att vi skulle ha med oss loket. men inte hade vi skulle ha typ 400 meter vagnar också.

Nu började det köra ihop sig för dem. De trodde de skulle kunnat ta in oss på ett kortspår men det gick ju inte nu. Jag blev stående i signalen utanför Älmhult och vi såg hur fullt det var inne på spåren och mer tåg var på väg in. Vi hade även en x2:a bakom oss som skulle in efter 15 minuter. Ett tåg fick köra in före oss som kom från andra hållet, sen dundrade ett tåg förbi och tåget som kommit in från andra hållet började sakta men säkert tuffa igång. Ett långt tungt godståg var det. Hektorrail stod det på loket. Sakta sakta började han närma sig oss och när han var nära så vinkade vi åt dem. Precis när jag vinkade så jag att det var min klasskompis Johan som sitter framför mig i skolan som körde. Det var andra klasskompisen jag stött på nu på denna LIA’n.

Växlingen i Älmhult gick bra och X’et bakom han in i tid. De använde handsignaler i Älmhult. Jag minns hur osäker man var första LIA’n när de använde handsignaler men nu sitter de i ryggmärgen. Det var även en tågentusiast där och fotade oss. Han brukade visst vara där och fota sa min handledare. Det var bara att vinka åt honom och göra en duckface när man åkte därifrån. Det var fler tågintresserade ute på stambanan idag på broar mm så det blev faktiskt till att göra duckface flera gånger ner till Hässleholm.

I Älmhult blev vi avlösta av en Malmöförare och jag var supernöjd med dagen. Hade klarat körningen helt själv och vi hade nu en timmas rast innan tåget skulle gå hem till Nässjö igen. Vi passade på att gå ut och luncha och Calle bjöd på maten. Det verkar vara en trevlig liten stad. Calle hade läst sin lokförarutbildning i närheten så han hade varit där ett antal gången sa han. Jag har en vän från Bjuv och tänkte på att alla i Hässleholm låter precis som henne. =)

Vi tog x2000 hem och slog oss ner i bistron. Vi skulle ta en kopp kaffe men behövde inte betala. “Vi är ju nästan kollegor” sa hon. Det är ju sant och jag gillar ombordare som bjuder på kaffe <3

När vi kom fram till Nässjö så tog jag bilen tillbaka till Jönköping och Calle stannade kvar ett tag och fixade lite pappers jobb.

Sen blev det torsdag. Detta var inte min dag allt började som vanligt, vakande och skulle åka pass till Nässjö och kom in i lagom tid till stationen trodde jag men det visade sig att jag var 50 minuter för tidig. Hade inte hunnit äta någon frukost så jag tänkte att jag skulle köpa mackor på pressbyrån men det visade sig att alla vettiga mackor var slut. Skit samma tänkte jag, fixar det i Nässjö i stället.

Efter en kortkaffe paus i Nässjö så gick vi ut och klargjorde vårt lok. Vi tog med oss en växlare eftersom det stod ett lok i vägen för oss. Allt gick bra och vi backade in till våra vagnar och bromsprovade, efter det ringde vi tkl att sa att vi var klara. Vi var lite tidiga så vi fick vänta 15 minuter innan vi kunde köra. Resan till JKPG gick bra. De ringde Calle och berättade att vi skulle köra med loket som gick varmt för oss för några veckor sedan. Han ringde och kollade om loket och det skulle varit inne på verkstad dagen innan.

Fine, inte så mycket att säga om den saken men det var trots allt samma sak förra gången. Den hade varit inne på verkstad dagarna innan den strulade för oss. Men denna gången skulle den gå till Torsvik en tur innan oss med en annan lokförare så det skulle ju visa sig redan då om den var lagad. Resan till JKPG gick bra. Körde in på centralen och gjorde en rundgång med loket där innan jag drog ner allt till bangården. Nu fick vi veta att vårt kära Td-lok gått varmt igen. Samma visa igen alltså.

Nu skulle det komma ett annat Td-lok och gå som pålok och det kunde funka men tempen stod på 83 grader redan nu med motorluckorna öppna. Calle var starkt kritisk till detta liksom jag. Vi lämnade loket igång kopplade till sina vagnar och tog rast. Det skulle ta tid innan extra loket kom från Nässjö. Klockan hade hunnit bli strax innan lunch och vi tänkte köra ner en kollegas v5:a till stallet och hämta lite sand ifall det saknades i loken så man inte fastnade i backen pågrund av en sådan sak. Det gäller att ligga steget före.

På vägen till stallet så fick vi för oss att kolla tempen på Td-loket. Fläkten gick fortfarande inte och nu var den uppe i 94 grader trots att den bara stod på tomgång. Jag sa till Calle att vi fimpar loket för om tempen stiger ytterligare kommer den stängas av och förmodligen laddas ur. Han höll med. Det skulle inte bli någon körning med det loket, den skulle raka vägen till verkstaden igen. Calle ringde och rapporterade detta och jag gick ut och skulle koppla loss loket. Vilket visade sig att det var det sista jag skulle göra denna dagen bortsett från att sitta på akuten.

Vi hade inte bråttom, tvärt om så hade vi alldeles för mycket tid. Klockan var nu 12:05 och vi hade fått ändra tiden till Torsvik på System m banan till 14:10 på grund av loket vi väntade på. Det skulle bli stressig som fan på Torsvik denna eftermiddag/kväll och det skulle antagligen bli många timmars övertid. Men det störde inte mig. Jag såg fram emot att få jobba på och visa vad jag går för. Jag var inte det minsta stressad, snarare tvärt om, jag hade antagligen i mitt huvud redan gått och tagit lunch.

Allt var som vanligt. Tog tag i handtaget och svingade mig under bufferten och dök upp igen mellan vagnarna. Satte på mig hörselskydden och tog tag i kikarna som stänger luften till vagnen och loket. De slår man av samtidigt så blir det bara en kort lite luft puss som pyser till. När en kik är stängd på tex loket så är en annan kanal öppen som tömmer luften som kommer från vagnarna in mot loket därför måste man stänga båda.

Man får hänga över kopplet när man stänger dem och jag stod väl lite fel och råkade bara stänga kiken på loket. Det gjorde att huvudledningen genom vagnarna började tömmas genom den kiken. Men de gjorde ju inget för jag skulle ju ändå tömma huvudledningen. Men efter någon sekund stängde jag även kiken på vagnen och skulle göra som jag brukade. Stänga kikarna, koppla loss slangarna, tömma huvudledningen samtidigt som jag börjar loss på kopplet.

Jag bröt isär slangarna, det är normalt 5kg tryck i huvudledningen men nu hade ju det mest pyst ut eftersom jag började med att stänga kicken på loket. Trodde jag i alla fall. Jag höll inte så värst hårt i slangen från vagnarna, antagligen för att jag i mitt huvud trodde att det mesta av trycket var borta, men det visade sig vara fel. Jag öppnade kiken och i samma sekund slet sig slangen ur mitt grepp och började fara omkring som jag vet inte vad. Det är livsfarligt för du kan få den i ögat eller på någon pulsåder mm, 5kg tryck är MYCKET när det blåser okontrollerat ur en lös slang.

Jag stängde kiken direkt och samtidigt som jag stängde kände jag att jag fick en smäll på benet strax under knät. Aj, fan var klantigt tänkte jag, det hade kunnat gå illa. Smällen kändes inte hård alls och jag fortsatte med att ta av kopplet och hängde upp slangen på loket. Resten på vagnen fick hänga för vi skulle ju på med ett lok snart igen. Jag lämnde huvudledningen öppen. Svingade mig under bufferten igen och kom utanför vagnarna. Kändes lite konstigt i benet. skulle hoppa upp på loket igen men då gjorde det ont i benet.

Fan jag fick mig nog en ordentlig smäll trots allt jag, undrar om det blöder tänkte jag och kavlade upp byxbenet.Jag hade bokstavligt talat ett stort runt hål rakt in i benet ca 6mm djupt. Det konstiga var att det inte gjorde så ont och blödde inget. Jag klev upp på loket och visade min handledare och vi kom överens om att jag skulle in till sjukhuset och sy. Jag tog fram förbandslådan och la om såret och klättrade ner och gick in på green cargos lokalen och ringde en taxi. Det tog tid, både att komma fram och att sen bli hämtad. Det hade gått ca 40 minuter innan jag kom fram till sjukhuset. Där fick jag vänta och insåg att Calle och gänget skulle få åka till Torsvik utan mig. Men jag skulle ta bilen dit direkt efter sjukhuset.

Men vet var lång väntetid, och sen fick de hålla på i 40 minuter innan jag var klar för de var tvungna att kolla så att inget mer var skadat där inne och att inget hade fastnat i såret och att det var det som gjorde att det inte blödde. Det var inte det skönaste jag varit med om. Som tur var så hade ena sköterskan varit med på konserten där foo fighters sångare bröt benet så vi pratade om det under tiden så jag kunde försöka släppa fokus på känslan när de sticker in saker i såret och vrider och bänder för att leta efter saker.

Klockan 16:00 var jag påväg hem. Slängde i mig lite mat och ringde min handledare och frågade om jag skulle komma upp till Torsvik och hjälpa dem. Det var fullt upp där och han sa att det var bättre jag var hemma och vilade mig. Sagt och gjort. klockan 22:00 tror jag det var han ringde igen, då var han vid Hustomten och hade fått klart för att köra hem 15 minuter senare. och vi skulle varit nere på Green cargo och slutat 18:00 den dagen egentligen. Nu var klockan 22:00 och han väntade på kör ifrån Hustomten. Men därifrån hade han ju i alla fall den svindlande hastigheten av 60km/h nästan hela vägen hem. Ja, bortsett från stället där bilar gillar att stanna på spåret framför mig där är det STH40 men jag tycker 25-30km/h är lagom med styrventilen laddad. Har alltid lite broms där så styrventilen är med när jag passerar den övergången.

Jag valde helt fel dag att skada mig på. Detta var ju dagen när jag skulle visa att jag var bra på att jobba och hålla tempo och inte gnällde när det blev övertid. Men ett visst lok valde att ännu en gång ställa till det för oss. Jag kommer aldrig att glömma det här loket. Alla lokförare har säkert något lok ett någon motorvagn de helst är utan. Td-lok 374 är jag glad om jag slipper i framtiden.

Oljetåget

I torsdags fick jag äntligen köra oljetåget genom Jönköping, 36 år från att drömmen startade fick jag uppleva det. Jag kom till Green Cargo strax innan 17:00. Oljevagnarna var då på väg från “Oljebryggan” till Bangården. Jag pratade lite med lokförarna där och fick höra att spåret släppt vid Hustomten och att en vagn spårat ur men kommit upp på rätt spår igen av sig själv.

Infra Nord håller på att byta slipers där så det var lite typiskt att de inte hunnit klart. Jag pratade med en Infra Nord kille i början på veckan och han sa att de skulle vilja byta tre gånger så många slipers egenligen. Men Jönköping kommun tror jag det var som bara tyckte det räckte men en tredje del av vad Infra Nord killarna tyckte. Det känns så tryggt att ha folk på Jönköpings kommun som till och med kan mer och vet bättre om järnvägen än Infra Nord… *host*

Efter ett tag kom mina älskade oljevagnar in på bangården och jag tog ett Rd-lok och klargjorde det och kopplade in mig på vagnarna och bromsprovade. Efter grundprovet så gick min handledare och hämtade vagnslistorna och jag satt och softade i hytten. Vår aircon funkade inte så det var nervevade fönster som gällde.

Det var en härlig känsla att rulla ut mot Jönköping, fick ju till och med tuta vid ljudsignaltavlan nedanför Länssjukhuset Ryhov. STH var 120 km/h och det har jag nog inte varit med om på godståg förut utan bara när jag kört ensamt lok och posttåget.

Jag gled fram i solen förbi Rocksjön och över “Undergången”, utmed Vätterns strand och förbi bommarna vid piren. Där stod det folk och fotade förfullt så jag fick köra med “duckface” genom hela Jönköping. Jag fick grönblink i signalen och det innebar att jag skulle ha stopp i signalen längst bort efter plattformarna och bromsade ner lite. Vagnarna var ju tomma så det var inga problem att stanna. Men jag behövde inte stanna för innan jag var framme så slog signalen om till kör och jag kunde lägga på ett gäng ampere till vid tändsticksområdet och dra hela ekipaget uppför backen mot Kortebo och vidare förbi Berghalla och Trånghalla tills man nådde Bankeryd.

I Bankeryd stod det en kille med systemkamera och stativ och fotade oss men där behövde vi inte stanna heller för vi hade kör rakt igenom i signalerna. Jag drog upp till Habo där vi fick vi vårat första stopp i signalen så jag stannade framför baliserna vid plattformen. Som tur var behövde vi bara stå någon minut innan vi fick åka igen.

Det var min första tur på Jönköpingsbanan norröver och det gick bra. Jag hade en ny handledare denna dagen och vi hade trevligt och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi hade även en gemensam vän visade det sig. Vädret var helt underbart och jag fick verkligen känna på hur härligt lokförarlivet kan vara. Jag sa till min handledare att hade folk vetat hur otroligt bra lokföraryrket är hade minst 50% av alla i Sverige sökt in till skolan. Jag önskar jag sökt in för 10 år sedan.

Strax var vi framme i Falköping och där vi gör en rundgång med loket så man kan dra det mot Göteborg. Det gick rätt snabbt och efter att vi kopplat på loket gjorde vi ett genomslagsprov och meddelade TKL att vi var klara och vi fick kör direkt i signalerna. Men TKL sa att det var något strul längre bort så “vi får se hur långt ni kommer”. Det är inte sådant man vill höra.

Västra stambanan mot Göteborg kan jag nog i sömnen vid det här laget, men det var första gången jag kört där när det var sommar och grönt. Helt underbart vackert. Något problem på stambanan märkte vi inte av. Men vi fick stopp i signalen i Alingsås och fick stå där kanske 5 minuter till de släppte pendeln framför oss. Helt idiotiskt om ni frågar mig. Nu vet jag inte jag hur det såg ut framför pendeln men att jag får bromsa in och vänta flera minuter på att pendeln ska gå framför mig tycker jag verkar konstigt. Jag hade STH 120 och nu fick jag ligga i 70 hela vägen till Göteborg för att slippa få grönblink i signalerna.

Men vi hade gått om tid. Dessutom fungerade Airconditionen i denna hytten. Vi hade inga fler stopp på vägen ner till Göteborg och i Kville hängde jag av vagnarna och växlade på loket på de fyllda tankvagnarna och bromsprovade. Vi fick kör i signalen direkt av TKL och kunde börja dra oljan hemåt. Allt flöt verkligen på och min handledare sa att så bra har det nästa aldrig gått som det gjorde idag. Vi hade kör i signalerna ända upp till Herrljunga och där vi var tvungna att stanna på ett sidospår.

4-5 tåg släppte de förbi. Lite retligt med tanke på att det vara väl bara 20 minuter kvar tills vi var i Falköping och skulle göra rundgång. Men STH på detta tågsättet var bara 80km/h så jag förstår att det blev som det blev. 30 minuter blev vi stående vid signalen innan vi fick köra.

Rungången i Falköping gick bra och jag började tuffa neråt på Jönköpingsbanan igen. Fick grönblink i signalen i Mullsjö men fick kör i nästa signal och kom ända till Habo innan jag fick stanna på ett sidospår och släppa förbi ett mötande tåg. Vägen hem gick bra och det är alltid lika roligt att köra tåg genom Jönköping. Det hade varit en bra dag och det var riktigt trevligt snack med min handledare. Blir jag stationerad i Jönköping vill jag ha oljetåget, jag får väl lipa till mig det sen. Jag trivs i Jönköpingsgruppen och kan mycket väl tänka mig att jobba där. Men vill helst jobba 8 dagar och vara ledig 6. Så antagligen blir det Protrain eller Green Cargos pool men de vill säkert ha lite mer erfarna lokförare så jag får nog börja i Jönköpingsgruppen och söka vidare senare.

Att köra oljetåget till Kville och tillbaka var den helt klart trevligaste körningen jag gjort. Det är så här de ska kännas när man “jobbar”. Life is good!!!