Första månaden som lokförare

Idag är det en månad sedan jag körde min första tur. Jag blev ju klar lokförare redan den 5:e februari men första turen gick inte förrän den 9:e februari.

Det var lite pirrigt i början men inte nervöst. Tvärt om så var det mer avslappnat än när man körde med instruktör. Jag är mycket ner noggrann nu också och gör inte lika många slarvfel som när man var “övervakad”. Det var som att allt föll på plats när man väl satt själv och körde.

Man lär sig mer och mer för varje tur och det blir roligare och roligare att köra. Jag har skaffat en bra kalender och börjat skriva ner allt jag gör och hur många timmar OB mm som ingår i turerna för att stämma av med lönen sen. Jag har köpt en bra mapp att förvara alla blanketter i så att de håller sig fina och så har jag köpt en A5 anteckningsbok som alltid ligger framme när jag kör.

Jag har önskat turer i programmet SÖM så att jag förhoppningsvis kommer köra mycket på Jönköping och Halmstad bla och inte så mycket Alvesta. Jag har även ringt taktikern och bemanningen och “paxat” vakanta turer som dyker upp till Jönköping.

Jag känner att jag börjar få kontroll över allt som sker runt omkring mig nu och börjar kunna tänka mer på fritiden nu så att inte allt bara är jobb jobb jobb i mitt huvud dygnet runt. Det jag har kvar att göra är att lägga in lite fakta om olika orter jag kör till i min platta så att jag alltid har det om jag glömmer bort vad som ska göras.

Jag ska även lägga in alla telefonnummer i mobilen så att jag alltid har dem snabbt åtkomligt och så ska jag göra om bloggen helt från scratch. Det blir en helt ny design och en betydligt ljusare blogg. Sätter igång med det i helgen och tänker lägga en månad på det. Under tiden kommer jag bara blogga en gång i veckan. Detta kommer som sagt bli en lokförarblogg med mer bilder och inte så långa texter som ni är vana vid.

Kommer skriva lite texter om saker jag tänker på när jag kör tåg och som kanske inte alls har med tåg att göra. Det blir texter om mina tankar på ett lite mer filosofiskt plan. Kanske kommer jag varje vecka lägga upp en tankenöt tex på måndagen som svaret kommer på fredagen på. Kanske dyker det upp en fredagsfräckis då och då också.

Egentligen borde jag haft kvar förra bloggnamnet och avslutat lokförarstudentbloggen och låtit den ligga uppe och fortsatt på denna med den nya designen men det är lätt att vara efterklok.

Hur har körningarna varit min första månad som lokförare undrar ni kanske? Det har varit lite strul med saker. Branden i teknikhuset ställde ju till det med inställde turer, man blev omledd andra vägar som tog flera timmar längre tid som inte ens var lagligt visade det sig sen. I söndags så var allt fixat och det flöt på igen som vanligt och ca 1 dygn senare var det en allvarlig urspårning på Sävenäs som kommer ta minst veckan ut och fixa.

Andra saker jag råkat ut för är 3-4st balisfel, 2st ATC fel, autodroppen löste ut på en strömavtagare under körning, motor 4 la av underkörning och då lägger även motor 3 av tills man slagit ifrån traktionsfrånskiljaren. Det innebär att man bara har kraft på 2 av 4 motorer och jag fick ringa lokledningen och göra en fabriksåterställning.

Sandningen la av en dag jag var riktigt tung och det var regnigt. Höll på att bromsa fast mig i skyddssektionen i uppförstbacken i Kil, men just denna natt var strömmen påkopplad och jag klarade mig precis och kunde sakta men säkert började dra upp vagnarna för backen igen, behöver jag säga att det var samma natt som sandningen la av?

TKL la signalen i stopp utan att säga till och jag fick nödbromsa tåget, man hann tänka ganska mycket för jag trodde ju givetvis att jag missat något. Men det tog bara en sekund innan TKL ringde och frågade om jag skulle hinna stanna och svaret var nej. Hon sa då att hon lagt i stopp just innan hon ringt för att chansa men att hon inte lagt om några växlar och att ingen fara fanns, hon ville bara försöka få in mig på ett annat spår.

Jag passerade stopp med en halv loklängd och efter 5 minuter ringde TKL tillbaka och frågade hur jag mådde mm så att jag inte var stressad eller mådde dåligt mm. Men jag hade till och med redan glömt att det hänt. Jag visste ju hela tiden att jag inte skulle hinna stanna men att jag inte skulle åka ut i någon annans tågväg.

Jag tycker verkligen att jag valt världens bästa yrke och jag känner att alla hjälper till som gott det går med tips mm. Känner redan att jag är en i gänget i Sävenäs och de verkar glada att Green Cargo börjat anställa fler lokförare. Alla problem jag listat ovan är saker som jag tycker hör till jobbet och det är kul när det händer lite.

Vissa saker är mindre roliga dock, pinsamma rent av. I Åmål hade jag stopp i infartssignalen pga av växling framför mig. Sen fick jag kör och hade stopp lite längre fram.

När jag närmande mig stoppsignalen inser jag att det är en massa folk på perrongen och att ett tåg antagligen är påväg in. Problemet är bara att jag står mellan perrongen och stationshuset och nu blockerar övergången så att passagerarna inte kan ta sig till sitt tåg.

Hann knappt tänka tanken innan fjärren ringde och frågade om jag blockerade perrongen. Ja, svarade jag och jag fick order att backa tillbaka ca 100m och stanna efter övergången. Sånt är inte kul strax innan 22:00 på kvällen för man måste tuta tåg kommer upprepade gånger. Man väcker halva stan och gör alla passagerarna döva. Sen som pricken över i ska man stanna vid övergången man blockerat så att alla kan se vad det var för en idiot som både gjort dem döva och sena till tåget.

Jag ligger på golvet när jag åker igenom Åmål nuförtiden. Jag är lokförare, världens bästa yrke…

Olycka i Skultorp

De senaste veckorna har jag kört några gånger till Karlstad. Egentligen skulle jag bara köra till Kil men har kört hela vägen till Karlstad och hem igen. Det innebär att man får bo på Scandic och får frukost.

Jag börjar bli rätt trygg på den sträckan nu. Körningarna går bra men det blir massa specialturer hela tiden på grund av branden i ställverket i Göteborg. Nu säger Trafikverket att de ska koppla in det nya ställverket på söndag och från och med måndag går allt turer som vanligt hos Green Cargo igen. Det är bara dragarturerna som kommer vara lite annorlunda i några veckor till.

Man har fyllt i ett antal blankett 21 de senaste veckorna och lika många övertidsblanketter känns det som. Det har blivit en hel det övertidstimmar i Februari och jag tog även en extra tur min första vecka som lokförare.

Jag har börjat plugga in vilka arbetstidsregler mm som gäller och skriver upp allt jag göra i en lite kalender jag fick av SEKO. Ska dock köpa en modell större kalender för den är lite väl liten tycker jag.

I måndags skulle jag börja med att åka pass till Falköping och sen dra ett tåg hem till Sävenäs. Egentligen låg det en passtur till Helsingborg schemalagt och därifrån skulle jag dra ett tåg till Göteborg. Men jag har ingen linjekännedom där så jag fick ringa våran taktiker som fick lägga in Falköpingsturen på mig i stället.

När jag kom till jobbet och skulle ta ut körordern var turen inställd som vanligt och jag hade som vanligt inte blivit informerad. Det har hänt flera gånger och den enda gången de ringt och informerat mig var om att jag skulle sluta tidigare på tisdagens dragartur. Det är ingen viktig info enligt mig, det man vill veta är om man blir sen hem.

Dragarturer som innebär att man kör tåg mellan bangårdarna i Göteborg är ingen hit nu när det är problem med ställverket och man måste göra stoppassager hela tiden. Så att några turer var inställda där var ju bara bra. Men nu när Falköpingsturen blev inställd fick jag ringa bemanningen och de sa att jag fått jouren på dragarturerna istället.

Ett riktigt nerköp var min första tanke och vips så hade de trollat fram 4 stycken drag jag skulle göra. Dragen är ganska tunga och man får stanna vid alla signaler och skriva blankett 21 och de är ofta man får stanna i uppförlut och det blir tungt att dra igång hela tiden. Har sett ett avdraget koppel ligga vid spåren vid ena huvudsignalen i stopp och det har varit minst 2 ospa (otillåten stoppassage) som jag vet om.

Jag gjorde mitt första drag ner till Kville och sen visade det sig att alla andra drag redan var gjorda så jag fick sluta direkt. Skulle åka taxi tillbaka till Sävenäs men såg en annan dragare som kom och liftade men honom. Han skulle bara växla på ett extra lok. Då gick loket inte köra åt ena hållet så jag fick agera signalgivare så han kunde växla på vagnarna genom att backa. Över 700 meter långa blev vi och jag följde med upp till I-gruppen och hjälpte honom hänga av vagnarna innan jag åkte hem.

Jag har även åka pass i hytten på godståg mellan Kil och Karlstad två gånger. Anledningen till att jag inte kunde ta över och köra själv var att de var elever som körde båda gångerna. De hade läst i Hallsberg och gick nu internutbildningen hos Green Cargo. Det är kul att träffa andra blivande lokförare.

Sista turen till Karlstad fick jag plocka ut nya tågorder två gånger efter att fjärren ringt upp mig pga hastighetsnedsättningar. Dagen i måndags innan tisdagens dragartur som började supertidigt ringde bemanningen upp mig och frågade om jag vill ta en annan tur istället. Allt är bättre än dragare i nuläget. Dragarturer är väldigt bra annars.

Istället fick jag börja samma kväll och köra till Hallsberg och lämna över tåget till ännu en elev. Där spetsvände jag och tog över ett tåg till Falköping där jag skulle sova tills efter middagen och åka pass till Jönköping. Men jag liftade med första bästa tåg på morgonen till Jönköping och sova i min lägenhet där som jag har kvar.

Tog taxi till Jönköpingsbangård och väntade tills mina vagnar kom in. Det var min klasskompis Erik i Nässjö som kom med vagnarna. Han kör fortfarande med instruktör för han är precis klar med internutbildningen i Borlänge.

Han gick runt med loket och jag drog iväg det en bit och han hoppade av vid en växel och hade telefonkontakt med mig och sa när jag ute ur växeln. Då hoppade han på där bak och hade sikt i rörelseriktningen medans jag backade in vagnarna på ett annat spår och gick emot ett vagnsätt till.

Han kopplade på vagnarna och vi pratade i telefon hela tiden medans vagnarna laddades med luft så vi kunde göra ett förkortat genomslagsprov. Sen bar det av mot Göteborg igen.

Fick ett balisfel innan Falköping men fick ingen driftbroms, ringde och meddelade fjärren och sen gjorde jag rundgång i Falköping och drog vidare hemåt med tåget. Någonstans vid Floda kopplades motor 4 ur och då förlorar man även dragkraften på motor 3. Nu hade jag bara dragkraft i 2 av 4 motorer men det är mycket nedför så jag ringde fjärren och bad dem ta in mig på Sävenäs trots att jag skulle till Skandiahamnen.

Hur fan var det man skulle göra nu. Huvudbrytaren ska ur och traktionsmotor frånskiljaren ska kopplas bort så får jag i alla fall kraft i motor 3 också men hur fan var det man gjorde. Ringde mina instruktörer och innan svarade. Ringde lokstallet och fick numret till lokledningen som hjälpte mig med en verkstadsåterställning och vips så funkade alla 4 motorerna igen.

Men jag fick inte kör i signalerna för en förare hade fått lokhaveri mitt i Skäran och blockerade allt trafik till och från Hisingen. Men hon fick iordning på loket igen och 2 av instruktörerna hann ringa mig och fråga om jag behövde hjälp, men felet var ju redan löst.

Hängde av vagnarna i Skandiahamnen och växlade bort loket och ställde av det där och beställde taxi hem.

Idag började dagen tidigt med att åka pass till Falköping. Där skulle jag vänta på ett tåg från Sävenäs??? Skulle inte förvåna mig om den föraren skulle åka pass tillbaka till Göteborg igen. Det har hänt förr. Han var 40 minuter tidig så tåget stod redan på står 5 när jag kom fram så jag drog iväg direkt. Fick stopp efter ett tag och fjärren ringde mig och sa att räddningstjänsten hade sagt att en olycka inträffat och att en lastbil kanske stod i min körbana. Han hade bristfällig information än så länge.

Olyckan var i Skultorp mellan Regumatorp och Skövde och fjärren visste inte exakt vart Skulltorp låg men det visste jag eftersom jag gjort lumpen i Skövde.

Jag fick lämna Regumatorp men fick endast köra i helsiktfart. Det innebär att jag ska kunna stanna på hela siktsträckan och får köra max 40 på linjen och 30 på driftplatser. Jag skulle ringa när jag passerat olycksplatsen och lämna info och därefter fick jag köra i normal hastighet igen.

Sagt och gjort jag tuffade iväg sakta men säkert och såg strax blåljusen, gick ner till halvsikt fart och såg en lastbil som stod i diket. Det var inte nära spåren men det fanns en risk att en kanske kunde rasa ner i spåren trodde nog föraren som ringt och larmat. Helt rätt gjort av honom.

Jag tittade vad huvudsignalen närmast olyckan hette och ringde fjärren och berättade min bedöming av läget och sa att det var 100m efter signal RMTP U4. Sen fick jag köra vidare. Nu har jag 14 timmar på ISS hotellet i Hallsberg vid stationen och har passat på att sova lite. Ska ringa Tågex och meddela att jag är på plats för att kunna ta över tåget från Frövi i natt.

Jag är lokförare, världens bästa yrke…

 

Inget är skrivet i sten

Nu har det varit en händelserik vecka igen. Jag skulle ju inte blogga så mycket utan bara blogga när det händer något. Problemet är att det händer saker hela tiden. Men det är iofs bara kul.

I onsdags skulle jag hämta ett lok i lokstallet. Köra till Kville och hämta vagnar, dra upp dem till Kil, sova i 8 timmar. Köra ett tåg från Kil till Karlstad (tar ca 20 min) stanna på hotell i Karlstad i några timmar, åka pass till Kil och sen ta över ett tåg där efter någon timma och dra ner till Sävenäs och växla in ett diesellok jag haft i transport med radion till Lokstallet. Men det blir aldrig som man tänkt sig.

Kom till Sävenäs som vanligt på kvällen och började plocka ut körordern när Svanen plötsligt dök upp. Vi tjötade lite och jag gick igenom min körning. Turen till Kville var inställd så det fick bli taxi dit. Turen från Kil till Karlstad var inställd så jag ringde bemanningen för att säga att de skulle boka om mitt rum där så jag fick stanna ända tills jag skulle lösa av mitt tåg hem.

Men hon hade andra planer. Jag skulle köra tåget till Karlstad för föraren skulle bli 2 timmar sen enligt henne och sen skulle jag åka taxi till Kil och sova i Kil och sen skulle jag ringa på morgonen för att se hur vi skulle göra med boendet. Något annat verkade inte funka och jag tackade ja, men hade inte tänkt igenom det så bra.

Svanen varnade mig och sa att jag måste hålla koll på nattvilan. Blir den för kort och det händer något så får jag ta hela smällen och det hade han rätt i. Vi pratade en stund innan jag fick ta taxin till Kville och hämta lok och vagnar. Allt flöt på bra och jag ringde ut mig hos fjärren och de sa direkt att detta kommer ta tid, minst en halvtimma innan jag skulle få åka och han skulle ringa innan så jag slapp sitta och stirra in i signalen hela kvällen.

Jag tänkte mer och mer på att hon på bemanningen inte ens försökte fixa något boende till mig i Karlstad och ville att jag skulle ringa dagen efter när hon antagligen slutat. Även fast jag ställt upp och tänkte köra hela vägen till Karlstad. Jag bestämde mig för att ställa ett ultimatum om jag skulle köra till Karlstad och vara stenhård.

Fjärren ringde väl ca 45 minuter senare och jag fick rulla igenom och göra flera stoppassager med tillhörande blanketter innan jag var ute på linjen. Det var en max hastighet på 70 km/h på detta tåget dessutom så det skulle bli en lång natt.

När jag kommit upp i hastighet var jag en timma sen. Jag ringde Mycab för att boka taxin i fall jag skulle bli tvungen att ta den, men det var mest för att se om det gick få tag på taxi vid den tiden jag skulle vara framme.

Visst fanns det taxi att tillgå, men jag hade inget inlogg till Mycab något alla verkar missat att säga att jag skulle ha. Ännu en anledning att inte köra till Karlstad om jag inte får bo på hotell där. Jag ringde bemanningen och nu svarade en kille. Jag sa att jag var en timma sen ut från Kville och att min nattvila var i farozonen. Jag skulle endast kunna köra tåget till Karlstad om jag fick sova där tills avfärd nästa dag.

Han förstod direkt och sa att det var sjukt att de planerat att jag skulle åka taxi mitt i natten när jag lika gärna kunde sova direkt i Karlstad. Han skulle boka rum och återkomma. Tänk vad smidigt allt verkade vara för honom men så omöjligt för kvinnan jag pratade med någon timma tidigare.

Några minuter senare ringde mitt avbyte i Kil mig och frågade hur jag låg till. Jag sa att jag var en timma sen och att Bemanningen hade bett mig köra till Karlstad eftersom han skulle vara två timmar sen. Han fattade inte vad jag pratade om, han skulle inte vara sen han skulle få vänta på mig i en timma i kil innan han fick köra hem till Karlstad.

Han frågade mig hur jag ville göra och jag sa det som alltid är lika kul att få säga till sina kollegor. Jag kör tåget, åk hem och sov! De blir alltid lika glada och jag  frågade om hur jag skulle göra med tåget i Karlstad och han förklarade och sen la vi på.

Bemanningen ringde någon timma senare och sa att hotellet i Karlstad var bokat. Han frågade även om jag kunde lösa av tåget jag skulle köra hem i Karlstad istället för Kil, då skulle jag få köra hela vägen hem till Göteborg och föraren på det tåget bodde i Karlstad och kunde kliva av där direkt och åka hem istället för att åka till Kil först. Inga problem sa jag.

Nu blev ju denna dagen super lyckad. Köra hela vägen till Karlstad och sova på hotell och sedan köra hem. Det tjänade jag och två lokförare till på. Frågan är varför inte turen ser ut så från början?

Allt flöt på bra till Karlstad och jag gick och la mig på hotellet och sov. Gick upp och åt lite frukost och la mig igen på morgonen. Vid lunch kollade jag mobilen och hade ett sms från någon. Öppnade det och det var avlösande förare i Kil som ville dubbelkolla att jag skulle köra tåget från Karlstad. Jag sa de magiska orden. Jag kör tåget, åk hem och sov.

Gick ner till växlingen i Karlstad en timma tidigt för det är alltid lika kul att prata med växlingspersonalen. Tiden flög iväg och strax var jag på rull hem igen. Resan hem gick bra och jag avslutade dagen med att skriva upp all övertid och skicka in. Kommer kunna dra mig tillbaka och leva på räntor snart.

Fredagens körning var inte heller den som planerad. Blev omledd till Grums genom Herrljunga och Vänersborg. Jag hade aldrig åkt den turen förut och fick läsa in mig på sträckan ordentligt. Största delen var ju ändå STH 50 för loktåg och en annan lokförare tipsade mig om vad man skulle tänka extra på. Ringde även min instruktör och berättade vad jag visste om sträckan och han uppdaterade mig lite och sa att det blir rundgång med loket i Trollhättan.

En lokförare hjälpe mig med inloggen till Mycab och handdatorn.

Växlade på vagnarna och fick inte kör i signalen även fast tornet lagt fram mig till Signalen ut från I-gruppen i Sävenäs, jag ringde fjärren och frågade vad som stod på och de sa att en x2 brinner utan för Väring och att de inte kunde släppa förbi något. Jag sa att jag skulle av i Herrljunga och då fick jag kör i signalen efter några minuter.

Körde på och fick stopp i Herrljunga innan jag drog in på Enkelspåret. Såg i körordern att jag skulle bli stående i 20 minuter så jag ringde fjärren och sa att jag lämnar loket ett tag och knallade bort till SJ tågen som stod och väntade vid perrongerna.

X2 föraren där hade stått i 1 timma och sa att elden inte var under kontroll än. Vi tjötade på om allt möjligt innan jag såg att mitt tåg möte kom ut från enkelspåret så jag fick skynda till loket igen. Körningen gick bra men jag var framme i Grums flera timmar sen pga omvägen och nu var det fullt på spåren i Grums så jag fick så snällt stå och vänta i Segmon.

En timma blev jag stående innan jag fick åka in och lämna vagnarna. De hämtade vagnarna direkt och jag följde efter och växlade på mina vagnar jag skulle ha hem.

De ville ha bort mig så fort som möjligt så jag fick backa upp mina vagnar på förlängningen till Spåret med radiodosan och göra funktionkontroll mm där. Allt gick bra och jag var väl klar 00:30, alltså samma tid jag skulle varit tillbaka i Göteborg.

Gick till Lokalerna i Grums och fyllde på vattenflaskorna och kokade lite kaffe och hällde i mig. Fick även använda handdatorn för första gången och fick ut mina papper.

Sen fick jag köra hemåt och var hemma 05:00. Det har varit en massa special hela tiden och inget är skrivet i sten när man är lokförare verkar det som. Men jag klagar inte, körningarna har gått bra och det är bara kul med lite nya erfarenheter.

Det hade varit en lång vecka och mycket övertid med helgersättning dessutom. Ska nog beställa en Ferrari tills Marslönen kommer 😉

 

Brand i teknikhus

Det brann i ett teknikhus i Olskroken natten till Lördag. Fick mail om detta från min gruppchef lite senare på dagen. Marieholmsbron gick inte öppna vilket medfört att ett 10 tal båtar väntar på att få åka igenom. Har inte lyssnat på nyheterna idag än men de skulle provöppna bron natten till tisdag men misslyckades.

Växlar har fått låsas i vissa lägen och trafikverket har personal som vevar växlar för hand. Jag pratade med fjärren och de sa att dagtid har de ingen extra personal för de hinner lösa det ändå men på natten har det tagit en flera personer som jobbar men att lotsa tågen genom släckta signaler och signaler i stopp. Det blir en hel del blankett 21 som skrivs. Felet väntas ta 4-6 veckor att åtgärda.

Trafiken från Sävenäs ut till Västra stam och västkustsbanan berörs ej. Men trafiken mot Hisingen och mot Trollhättan berörs bland annat. Jag hade fått mail om att det kommer bli en hel del taxi åkande och åkte ner till Sävenäs i god tid för att hinna sätta mig in i allt innan avgång.

När jag kom till orderrummet satt Svanen där och tjötade med Stygge Stig och gänget. Lokförarna där hade råkat få reda på att Svanen är vass på datorer mm och nu stod de bokstavligen i kö för att han skulle installera deras plattor och mobiltelefoner. Det blir inte mycket vila för honom denna kväll i Sävenäs.

Jag tittade på ordertavlan om det kommit upp någon info om vad som gäller med det hade det inte. Jag tog ut körordern i plattan och såg att min tur med tjänstetåg till kville var inställd och att jag skulle åka direkt från Kville till Alvesta istället. Jag kollade i platå vart mitt lok skulle stå och mycket riktigt skulle det stå på Kville. Men sen kom en lokförare som åkt taxi ner till Scandiahamnen vars lok skulle stå där men gjorde inte det så han fick åka tillbaka till Sävenäs igen med taxi. Jag fick numret till taxi av de andra kollegorna och adressen till Kville jag skulle uppge.

Bokade taxin som kom direkt och åkte iväg. Visste knappt vad jag blev avsläppt för jag har aldrig sett Kville från det hållet men tyckte mig känna igen kuren där man får hämta vagnslistor ibland. Det var en stor grind mellan mig och kuren och jag bad till Gud att någon av mina nycklar jag kvitterat ut skulle passa. Det gjorde de, tack gode Gud!

I kuren träffade jag växlarna på Kville och de gav mig mina vagnslistor. De sa att det stod ett ensamt lok lite längre bort och sa att mina vagnar var bromsade och klara. Jag gick bort till loket och det var rätt lok som tur var och jag klargjorde det och växlade på mina vagnar som stod på några spår bredvid.

Ringde ut mig efter genomslagsprovet och fick vänta ganska länge på att få rulla iväg. Fick sedan rulla fram till första signalen i stopp och efter ett bra tag ringde tågex upp mig och började gå igenom blankett 21 med mig. Fick rulla fram till nästa signal och samma visa igen. Blankett 21 är blanketten man fyller i ihop med fjärren för att få passera släckta signaler eller signaler i stopp.

Det tog en jävla tid och efter ett tag var jag ute ur det drabbade området och kunde börja köra mot Alvesta. Retardationsprovet gick bra och resan ner gick som på räls men jag var 1 timma sen ut från Almedal och fick släppa förbi flera andra tåg som var i rätt tid på enkelspåret. Tänkte på att det var första gången det inte var halt när jag körde där, kunde ha fullgas överallt och behövde inte använda slirbromsen. Var framme i Alvesta 1h och 10 minuter sent och ingen hade ringt mig och berättat vad jag skulle göra. Jag stod vid en dvärg i stopp och ringde min vapendragare Svanen som brukar köra till Alvesta en hel del.

Han sa att jag normalt bromsar ner lite för att de går på med att lok i aktern direkt och sen växlar jag och ställer loket i lokstallet. Men eftersom jag inte hört något så kunde jag välja mellan att ringa bemanningen och få numret till lokföraren som skulle köra och kolla med honom eller tömma huvudledningen. Jag bromsade ner lite och hängde av och just när jag skulle ringa bemanningen blev jag uppringd av en som gått på mina vagnar i andra ändan. Sen var det bara att växla undan loket.

Förseningen hade gjort att jag valde att inte checka in på hotellet och gick till Green Cargos lokaler. Där fick jag höra att tåget vars lok jag skulle ha var 50 minuter sent av samma anledning jag var sen. Men mina vagnar skulle vara i tid från ett annat tåg. Jag ringde lokledningen och frågade om det var ok att jag tog samma lok jag åkte med hit och det gick bra.

Nu fick jag beskedet att mina vagnar skulle vara 40 minuter sena de också men jag hade fortfarande tjänat lite tid på att byta lok. Gick ut 20 minuter innan vagnarna skulle komma in men just då kom de in i hyfsat rätt tid ändå. Jag fattar inget. Växlade ut och gjorde ett förkortat bromsprov och fick vänta en stund innan jag fick åka eftersom jag var sen. Lämnade väl Alvesta ca 30 minuter sent.

Allt flöt på till en början. Det var betydligt mer halt ute nu och kallt. Tog en stund att komma upp i hastighet och sen letade jag upp en plan rakstäcka som det inte är gödslat med direkt på den banan och gjorde retardationsprovet. Det gick bra och jag började dra på och kom upp i hastighet igen.

Efter en stund small det till och började tjuta och blinka överallt. Huvudbrytaren var ur och jag försökta få i den igen men det gick inte. Tryckte in nollsektionsknappen, och började bromsa ner till halvsikt fart och försökte läsa felmeddelanden som kom upp på skärmen. “Ingen strömavtagare vald” stod det bland annat. Kvitterade bort det och då stod det “ADD utlöst på strömavtagare A”.

Ringde fjärren medans jag bromsade ner och kollade under högspänningsmenyn och sa att men strömavtagare åkt ner och att jag måste kolla vad som är fel. Han frågade om det fanns linjespänning men det kunde inte jag se eftersom jag inte hade någon kontakt med kontaktledningen. Kontaktledningen har 16 000 volt och är ingen man känner på med händerna. Huvudbrytaren är den brytare som kopplar ner strömmen från strömavtagaren ner i loket till transformatorn som transformerar ner strömmen. Jag sa att jag återkommer om några minuter om jag inte löst problemet och kommit iväg.

La på, la till lokbromsen, lossade ut tågbromsen och öppnade dörren ut och lyste på strömavtagarna och båda låg ner på taket. Tyckte det luktade lite bränt också och tände in till maskinrummet och luktade men det luktade allt som vanligt. Stack ut näsan genom dörren igen men kände inget denna gången.

Under högspänningsmenyn var strömavtagare A rödmarkerad och jag markerade strömavtagare B och klickade “välj”. Gick ut och lös med ficklampan på strömavtagare B och den gick upp och fick kontakt med kontaktledningen. Stängde dörren och satte mig bakom spakarna igen och lampan till huvudbrytaren blinkade. Jag bad en still bön och tryckte in knappen.

PANG!!!!!

Ja, det låter så när jag slår i huvudbrytaren. En känsla av lättnad spred sig i kroppen och jag såg att det fanns linjespänning. Jag lossade ut lokbromsen och började köra igen. Strax efter ringde fjärren och sa att det skulle finnas linjespänning och att det måste vara loket som strular. Jag sa att autodroppen löst ut och strömavtagaren åkt ner och att jag var på rull igen.

Ringde lokledningen och felamälde och sa att jag stod på enkelspår och att jag ska skriva in det i boken när jag kommer fram till Sävenäs. Sen rullade det på ganska bra men jag tyckte det bromsade sämre och sämre. Gjorde nytt retardationsprov vid två olika tillfällen på vägen hem men det visade rätt varje gång. Det var ganska halt så jag oroade mig väl bara lite i onödan.

Vid Olskrogen ringde jag fjärren och de sa att jag skulle bli stående i minst 15 minuter innan de kunde ringa och lotsa över mig till Kville. Passade på att fylla i skadeboken om strömavtagaren och sen var det bara att vänta på min tur. Efter 20-25 minuter ringde de upp och vi fyllde i blanketterna. De två första var tända men tredje var släckt och det var mörkt ute så fick nästan nödbromsa tåget för att få stopp även fast hastigheten låg runt 30km/h.

Efter en långstund var jag igenom och kunde dra ner på Kville och bromsa ner och hänga av. Hade inte numret till växlingen och visste inte om de skulle hämta vagnarna eller ej. Letade efter numret överallt men hittade det inte. Ringde fjärren som inte lagt växlingsväg till mig på en bra stund och frågade om jag var “inne” och det var jag. Hon hade även just pratat med växlingen som var på väg att gå på mina vagnar så jag behövde inte säkra mer mot rullning.

Hon sa att jag skulle blir sen ut från Kville för det var fler tåg i kö. Efter ett långt tag fick jag börja köra och fylla i blanketter. Kom till Sävenäs lokstation 2,5 timmar sent och ställde loket vid klotet med spänning på. La mina blankett 21 i brevlådan vid orderrummet. 10 stycken kom jag upp i. Sen åkte jag hem och fick lite välförtjänt skönhetssömn.

 

 

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Sista körningen denna veckan gick kanonbra till skillnad från körningen natten innan till och från Varberg. Denna gången skulle jag till Hallsberg, men nu hade jag tid att förbereda mig.

Jag skulle ha multade lok även denna kväll men nu hade jag ju fått kläm på det och läst på en massa så nu brydde jag mig inte så mycket om det. Jag skulle även lämna vagnarna på i-gruppen i Hallsberg och sedan växla till lokdepån. Sen hade jag några timmars rast som jag tänkte strunta i och hämta ut andra lok från lokdepån och multa medans det fanns folk på plats och sedan gå på mina vagnar och dra hemåt.

Jag läste på allt jag behövde och skrev ut och tog med mig dokumenten i väskan. Sprang på min instruktör Andreas som skulle ta helg efter att han klargjort lok med elever hela fredagskvällen. Jag berättade att det var en tur de ringt mig och bett mig ta och han gav mig lite tips och även ett nummer att ringa när jag skulle ut från depån mm.

Jag hämtade mina lok i stallet och ringde ut mig till vagnarna. Kopplade på mig själv och hann göra täthetsprovet innan bromsprovaren kom. Efter ett förkortat genomslagsprov fick jag växla fram till i gruppen innan jag fick kör och kom ut på stambanan.

Retardationsprovet gick perfekt och började rulla mot Hallsberg. Jag vägde väl ca 2000 ton och det är väl ok när man har multade lok. Jag var även 665 meter lång vilket är ett personligt rekord i längd så jag kände redan nu att det skulle bli en bra körning.

Jag hade pendeln framför mig och fick ligga och smyga i 80 km/h till Alingsås där jag hade stopp i signalen en kort stund. Sen hade jag kör hela vägen till Stenstorp. Vid Stenstorp är det enkelspår till Skövde pga arbete. Fjärren ringde mig och sa att han var tvungen att ställa mig några minuter och släppa förbi 3 godståg, han sa att det skulle gå snabbt och det gjorde det. Passade på att läsa igenom alla dokument jag skrivit ut en gång till.

Sen hade jag kör hela vägen. Efter Töreboda började det snöa kraftigt och jag fick stänga av xenomlamporna på taket för att kunna se något. Från att det hade varit en vit vägg framför tåget så såg man knappt snön alls. Otroligt skillnad som jag önskar jag hade filmat så ni kunnat se skillnaden här. Ska försöka komma ihåg det tills nästa gång.

I Hallsberg rullade jag in och växlarna gjorde signalen framåt med ficklampa men jag stannade bredvid honom ändå för att fråga vad han ville för jag kom in som tåg och signalen framför visade stopp för tåg och kör som växling. Jag skulle dra fram en loklängd och passade på att trycka in växlingsknappen innan jag passerade signalen för jag var osäker på om jag hade baliser under mig eller ej.

Sen visade han stopp med ficklampan och hängde av vagnarna. Det är den som hänger av som har ansvaret att säkra mot rullning så jag åkte glatt vidare mot lokdepån. Jag skulle stanna vid signal 386 vilket var lätt att komma ihåg för en gammal datornörd som mig. Väl där skulle jag ringa depåföraren och bli upplyst om hur jag skulle göra med loken. Jag visste ganska säkert vart signalen stod med tog det säkra före det osäkra och läste numret på alla signalen jag passerade.

Jag skulle lämna loken igång på “Rakan”, fick fråga vilket det var och det var det jag trodde mig veta vilket det var. Sen frågade jag om han visste om mina vagnar var klara men det visste han inte men sa att jag kunde ringa r-gruppen och fråga. Han frågade om jag tänkte åka direkt och sa att jag hade tänkt göra det först men att jag blev lite trött av att köra i snöandet så jag skulle passa på att sova några timmar och hoppas att det slutat snöa.

Min först körning till Hallsberg hade gott bra och jag hade lyckats växla till lokdepån utan problem. Härligt att kunna sova någon timma och ladda för att köra hem själv för första gången också.

Sov nog 2.5 timmar innan jag vaknade. Åt min medhavda frukost och gick ner och tog en kopp kaffe för att vakna till. Det funkade och jag gick ut till lokdepån i god tid ifall de inte var multade och klargjorda. Loken var multade men inte klargjorda så jag fick återigen öva på att starta upp multade lok. Det gick bra och jag tog mina dokument och ringde ett nummer men ingen svarade.

Konstigt tänkte jag men så minns jag att jag fått ett annat nummer av min instruktör och ringde det och där svarade de. Så jag ringde ut mig

Jag
“Hej det är förare till tåg xxxx i lokdepån. Jag vill gå ut genom xxx och växla fram till mina vagnar.”

Fjärren
“Du går ut genom xxx, då fäller jag vägen till vagnarna åt dig strax”

Jag
“Guld”

Så går det till typ. Jag växlade fram och gick på mina vagnar som stod på bromsprovaranläggningen. Ingen var där de satt en bit bort i en kur men jag såg att uppgifterna satt i korthållaren på vagnarna så jag hängde på mig och kopplade luften. Såg även att min signal var precis nedanför fönstret så jag inte kunde se signalbilden på den. Fyllde i uppgift till förare och la alla reglagen rätt i maskinrummen på loken och matade in alla uppgifter i ATC’n medans vagnarna laddades med luft.

Jag gjorde ett förkortat genomslagsprov och ringde fjärren och sa att jag jag måste rulla fram 50 cm för att få bort bromsskorna men att jag då kommer belägga området framför min signal som står precis nedanför mitt fönster. Hon sa att hon la växlingsväg åt mig och sa även när jag kunde börja rulla framåt sen la vi på.

Jag plockade bort alla 6 bromskorna och ringde ut mig igen och sa att jag var klar för avgång. Hon la växlingsväg bakom mig så jag fick backa till jag kunde bekräfta att jag såg signalen framför mig och sen  fick jag körtillstånd av henne när signalen gick om och vi la på.

Drog ut från u-gruppen och jag var på superbra humör. Nu hade jag gjort allt själv som jag varit lite orolig för och det hade gott helt perfekt och jag kom iväg 7 minuter tidigt dessutom. Jag fick även testa min nya ficklampa ordentligt.

Den heter Cree T6 och jag har den kortare modellen med 3000 lumen. Den kostar ca 100:- inklusive frakt på ebay och då ingår laddare och laddbart batteri och jag har testat den ordenligt nu. Den funkar klockrent och du kan ställa in starkt riktat eller lite svagare bredare ljus (perfekt vid funktionskontroller). Rekommenderas verkligen, hade rekommenderat den även om den kostat 300:-

Det började ljusna ute och det jag inte visste nu var att just denna körningen skulle bli min bästa någonsin.

Klockan var strax efter 06:00 denna lördagsmorgon när jag rullade ut från U-gruppen i Hallsberg. Jag fick snart upp farten och kunde göra ett retardationsprov vilket gick utmärkt. P4 som jag oftast lyssnar på i loket spelade riktigt skön musik och det var mycket skönt snack på folket som ringde in denna morgon.

Det hade ju snöat under natten så landskapet var härligt vitt och det var ca -4 grader ute. Ett råddjur sprang över spåren och in bland snåren. Jag var ca 550 meter lång och vägde ca 1200 ton vilket är väldigt lite. Det funkar bra att köra med ett lok men idag hade ju jag två multade lok och klättrade upp från Finnerödjabacken utan problem. Märkte knappt att den kom varken på dit eller hemvägen.

Det var vinterförhållnaden ute och i denna branschen så är det vinterförhållanden när det är minusgrader och snörök efter tåget. Det var massor med snörök dessutom, tror inte jag sett så mycket snörök runt tåget när jag tittat i backspeglarna förut. Det som händer då är att man måste motionera bromsarna regelbundet genom att göra en inbromsning var 15:e minut.

Det var ju bara trevligt så man hade något att göra. För jag hade kör i signalerna hela vägen till Alingsås. Jag tänkte igenom nattens körning mm och växlingen i Hallsberg och jag var så glad över denna körningen och det var skönt att det gick så bra jämfört med den tidigare körningen i veckan.

Jag drog genom Skövde i full fart och såg hur det kom en stackare gående på perrongen och försvann i snöröken efter mitt tåg. Han måste sett ut som en snögubbe efter det för att blir täckt som av vit glasyr när man drar förbi.

I Alingsås hamnade jag efter pendeln och saktade ner till 80 km/h, efter ett tag fick jag gå ner till 70km/h för att inte få stopp i signalerna framför mig. Drog in vagnarna på i-gruppen i Sävenäs. Fick inte kör i signalen framför mig så jag ringde tornet och frågade om jag var inne. Det var jag och ha sa att jag skulle tömma huvudledningen så skulle han lägga växling till mig till aktern på mina vagnar så jag kunde lägga skor där. Sagt och gjort, lämnade huvudledningen öppen i den ändan också och lämnade loken vid stall.

Dagen var slut och jag tänkte tillbaka på morgonens körning. Humöret var på topp och det var just sådana här körningar jag drömt om när jag ville bli lokförare. Jag var väldigt trött men lycklig i hela kroppen. Jag tror det var snörökens förtjänst och jag ska försöka förklara varför.

Jag har ju jobbat som sprutlackerare förr och att sprutmåla saker är som meditation för mig. Allt blir täckt av ett stort vitt moln som kommer i min väg. Morgonpigga barnfamiljer på gångvägar bredvid spåret, frusna ungdomar som pussas på en bänk på perrongen, kvinnor, barn, gammal som ung. Ingen kommer undan snöröken.

En gammal Amazon spelades på radion när jag passerade den fristående infartssignalen till Vårgårda och det gjorde att humöret steg ännu mer.

I Vårgårda var det massor med folk på Perrongen som sprang och tog skydd åt alla håll men just där var det inte så mycket snörök. Men grattis till alla i Herrljunga. Jag är inte elak. Jag är tvärt om en ganska snäll person. Men när vi närmande oss Herrljunga såg jag att regionaltåget just kommit in. Jag tittade i backspegel och såg att molnet runt tåget var större än någonsin. Dörrarna öppnades och tågvärden hoppade ut men kastade sig in lika fort när han såg mig.

Folk var på väg ut så ingen kunde kasta sig in och jag kände hur ett stort leende spred sig på min läppar för jag visste vad som skulle hända. Att sprutmåla saker är som sagt som meditation för mig och sekunden senare var hela perrongen insvept i ett stort vitt moln och det sjuka är att jag hade inget dåligt samvete alls, tvärt om så mådde jag bättre än någonsin.

Det sjuka i denna historien var att jag hade en sång i huvudet hela tiden när jag med ett näst intill psykotiskt lugn svepte förbi perrongerna och målande omgivningen vit. Den sången brukar jag få i huvudet när jag är på bra humör.

Jag ska måla hela världen lilla mamma…

Inte den roligaste körningen jag gjort.

Nu var första veckan med egna turer avklarad. Det har varit både kul spännande och nervöst.

Första körningen måste varit den bästa jag gjort hittills och roligast såklart. Även fast jag blev sen på vägen hem på grund av att de inte fick tag på förare till mitt tåg från Malmö så var det en bra dag.  Andra körningen var det motsatta och måste varit den sämsta jag gjort.

Jag började sent på eftermiddagen och behövde läsa mig in på körningen så jag visste vad jag hade att vänta. Jag oroade mig även för att det skulle vara klargörning och växling med multade lok (två ihopsatta) för det hade jag inte gjort på länge och kunskapen behövde repeteras.

Jag var tvungen att åka tidigare ner till Green Cargo så jag hade tid att i lugn och ro läsa in mig på allt och satte mig i bilen hyfsat tidigt. Men det jag inte räknat med var att det var rusningstrafik i Göteborg och trafiken stod i princip still. De varnade till och med på radion att det gick väldigt trögt i just Göta älvtunneln och det var givetvis just där jag satt fast i trafiken.

Kom till Green Cargo med ca 25 minuter till godo och började med att plocka ut mina körorder i plattan. Jag hade bara tittat lite snabbt på schemat tidigare och trodde jag skulle dra ner timmer till Värö och sen ha överliggning i Varberg för att sedan åka till Värö och hämta tomma vagnar. Men så roligt skulle vi inte ha det denna kväll.

Jag skulle lösa av en förare med ett tomt fliståg och dra ner till Varberg direkt och hänga av för att sedan växla undan loket, sova några timmar och sedan växla fram loket och dra upp till Värö där någon redan lastat mina vagnar.

Jag ringde föraren jag skulle lösa av direkt och sa att jag var på plats i Sävenäs. Han hade varit på loket på bangården i ca 1 timma redan för han var tidig och jag insåg att jag får läsa in mig på vad som ska göras på loket i Varberg för att låta föraren få sova några timmar innan han ska åka hem igen.

Jag hann kolla att det var multade lok och hann ta fram alla papper i plattan jag skulle behöva innan jag gick ut och löste av föraren vid “telefonkiosken”. Såg att andra loket lös vackert orange. Det var alltså 1290 jag skulle få köra. Sveriges enda Rc-lok med originalfärgsättningen. Föraren sa att allt gått bra med körningen hit.

Ellok Rc4 1290
Ellok Rc4 1290 är det enda loket som fortfarande har kvar sin original färgsättning. Här ser ni den multad med en annan Rc4 i Varberg.

Jag drog iväg med tåget och på rakan en stund efter Lisebergstunneln gjorde jag retardationsprovet som visar att tåget bromsar som beräknat i uppgiften till förare. Den bromsade gudomligt bra och resan ner till Varberg flöt på bra.

Jag packade ihop tåget lite lätt vid inbromsningen sänkte 1 kg i huvudledningen. Letade upp dokumenten som jag laddat ner i plattan och fick tag på numret till växlingen i Varberg. Jag berättade att jag dragit ner vagnarna och frågade vad som skulle göras.

Han sa att det räckte med att jag bromsade ner lite för att han strax skulle gå på i aktern på tåget. Han ville att jag skulle ringa om det satt slutsignaler på vagnarna där jag hände av. Det gjorde det och han sparade mitt nummer för det var han som skulle växla i Värö och han skulle ringa ca 30 minuter innan allt var klart så jag hann dit med loken. Han sa att jag skulle ringa tkl och fråga vart jag skulle ställa loken och fråga om de fick stå kvar.

TKL ville att jag skulle växla undan loken genom att först göra fram över två vägkorsningar med bommar och vända på andra sidan och sedan gå in på spår 1 och där skulle jag få lokalt i en växel och en spårspärr så jag kunde dra in loken på spår 101 och stänga ner dem.

Stänga ner loken var väl inga problem men hur skulle man göra vid hyttbyte på mult? Jag ville inte kolla i dokumenten så jag ringde min kollega i Älmult, Svanen. Svanen kör till Göteborg ganska ofta nu när han är i Halmstad en månad. Det var bara en dag sedan vi träffades sist och gick till favorithaket och käkade buritos. Det blir mycket tågsnack när man ses nu förtiden. Svanen är ganska vass och besitter mycket kunskap om just lok, JTF mm.

Jag frågade honom vad som var speciellt med att byta hytt på multade lok och jag sa att hade två multade rc4 och hade en svag aning om att man skulle lämna direktbromsen i läge loss i hytten man avaktiverar. Han bekräftade det och jag växlade fram och bytte hytt. Allt flöt på bra men vägskyddet gick inte ner. TKL sa att jag skulle få tuta mig över och skulle just skrida till verket när skydden gick ner.

Jag växlande fram och drog in på 101, la tillbaka spårspärren och växlen efter mig, ringde tkl och avslutade växlingen och lämnde tillbaka det lokala. Bytte strömavtagare på loken mm och stängde ner dem. Därefter gick jag till Hotell Gästis och checkande in, gick och åt kvällsbuffen som ingår och ställde klockan och la mig att sova.

Ska göra en lång historia kort. De ringde inte tidigare som det hade sagts från växlingen. Jag ringde dom strax innan 01:00, gick och startade upp loken, ringde tkl och bad om att få lokalt. Fick gå ut och kolla i vilka växlar. Växlade ut mig men det blev fel så jag gick växla in på rätt spår för att få signal att köra till Värö.

Tåget var för långt så de fick backa ner 9 vagnar först som jag fick gå på och dra upp så nära signalen som möjligt så backade de ner resten och tiden började springa iväg redan här. Jag skulle backa ner med radio och har inte kört radio med multat förut. Fick läsa in mig på det och byta hytt i ena loket och regga radion. Men det gick inte styra bromsen. fixade lite till och då nödade loken och jag fick börja om från början och då funkade allt. Backade ner och gjorde ett genomslagsprov.

Gick över till närkörning genom att vrida på reglaget i hytten och då nödar loken igen. Startar upp allt igen genom att köra upp strömavtagarna och slå i huvudbrytarna och bytte hytt på bakre loket igen. Aktiverade hytten i främre loket och fick fel i ATC. Startade om ATC och testade igen, verkade funka. Ringde ut mig och fick kör och då fick jag ATC fel igen. Ringde TKL och sa att han får ta tillbaka tågvägen.

Gick slog av ATC,n gick igenom allt i loken men hittade inget fel. Startade atc och den verkade fungera. Ringde ut mig och fick rulla iväg. Det gick tungt med fliståget. retardationsprovet misslyckades. Fick göra om det. Andra lyckades men jag bromsade fast mig och precis när det började gå uppför. Kom upp tillslut och sen gick det bra till Sävenäs. Den avlösande föraren kom iväg 40 minuter sent. Jag var super missnöjd med körningen men jag hade i alla fall fått köra 1290.

Jag hade inte så mycket rutin men allt jag gjort gick väl bra men så mycket annat som strulade som gjorde att tiden sprang iväg. Ville helst kommit iväg tidigt men istället blev jag sen. Det är extra jobbigt när man vet att en annan avlösande förare ska behöva vänta och sen bli sen hem. Men han sa att det var lugnt för han hade ett längre uppehåll i Hallsberg så det skulle lösa sig.

Ska försöka skriva ett inlägg till senare idag, om min senaste körning denna veckan. Det var en av de bästa jag gjort liksom min första körning.

Jag är lokförare och när man som lokförare börjar bli stressad säger man till sig själv, “ta det lugnt, du har månadslön” =)

Jag är lokförare!

Nu äntligen kan jag kalla mig lokförare efter att jag klarat alla tester på internutbildningen och kört min första egna tur. Känns bra men jag ska backa tillbaka lite och berätta lite om hur förra veckan var.

I måndags förra veckan hade jag en tur till Falköping och tillbaka. Vi löste av en förare utanför lokstallet som kom med tomma timmervagnar från Värö. För att vi inte skulle blockera hela stambanan vid förarbytet la tkl in oss på ett spår som fortsatte genom hela bangården och ut igen på stambanan. Sen var det bara att tuffa på.

I Falköping fick vi gå ner mot timmerterminalen direkt och vi stannade en bit innan och bromsade ner vagnarna kopplade in radiostyrningen och gick runt med loket och backade ner vagnarna för lastning. Nu fick jag testa min nya pannlampa på 8000 lumen när jag backade ner med radiostyrning i mörkret. Funkade perfekt.

Boruit 5000 heter pannlampan kostade 200:- inkl frakt på ebay och det medföljde uppladdningsbara batterier, laddare för hemmet och bilen. Tveka inte på det köpet, lyser som en bilstrålkastare och är guld värd om du måste köra radio när det är mörkt.

Vi gjorde en ankomstkontroll av vagnarna och och lämnar dem “spetade”. Vi ringde en taxi som hämtade oss och körde oss till Hotell Ranten. Där fick vi en liten kylbag med frukost och ca 4 timmars sömn innan det var dags att bli hämtade av taxin och nerskjutsade till terminalen igen.

Nu var vagnarna lastade och vi gick en funktionskontroll och även här var min pannlampa klockren. Har en asgrym ficklampa också för 100:- inkl frakt från ebay med 3000 lumen. Efter det blev det ett grundprov och sen ringde vi ut oss.

En hektor förare stod stil lite längre fram och skulle ner till terminalen. Jag bländade ner till läge två på belysningen eftersom jag skulle köra och han stod still men han blinkade ilsket med lyset och när jag passerade honom bländade han mig med sin ficklampa. (Min ficklampa är var bättre ;))

Vad är det för fel på honom tänkte jag och kunde inte riktigt släppa tanken på varför han gjorde som han gjorde. Fick gå åt sidan i Herrljunga och släppa förbi ett mötande tåg och bländade ner till läge 1 som vanligt när jag står still.

När jag fick kör i signalen igen så satte jag på läge 2 och då slog det mig hur starkt ljus jag hade på loket. Jag mindes då att jag veckan tidigare fått ett mail från gruppchefen om att 2 av våra lok skulle utrustas med ledlampor i halvljusen i A-ändan och att vi skulle ge feedback på dem. Helt awesome måste jag säga men glöm inte att blända ner ordentligt vid möte. Riktiga lokförare tänder även i hytten och vinkar vid möte på natten.

Resan hem gick bra men den slukade väldigt mycket luft vid bromsning så vi meddelade avlösande förare det och sa att det behövde göras att självlossningsprov.

På onsdagen var min sista tur med instruktör om jag spelade mina kort rätt och denna dagen bar det av till Alvesta. Men jag hade inget rum bokat till mig på Hotell Rådmannen och Bemanningen skulle fixa det. Fem minuter innan vi var i Värnamo ringde de att sa att ett rum var bokat på Scandic i Värnamo. Min instruktör sa att jag fick sova där eller köra själv till Alvesta så kunde han sova där.

Jag har en lista på alla ställen jag sovit på som lokförare/lokförarstudent och ville givetvis kunna fylla i Värnamo där så hur mycket jag än ville köra själv så var min lista viktigare. Något som jag senare skulle ångra.

Jag tjänade någon timmas sömn genom att hoppa av i Värnamo och gick in på klassens FB sida och skrev att jag hade 15 timmars rast i Värnamo. Min klasskompis Ola som fått jobb på Krösatågen sa att han skulle ankomma dit och ha några timmars rast så jag inväntade honom och vi gick ut och lunchade.

Ola trivdes bra och vi satt och pratade om allt knasigt vi varit med om. Ola hade kört egna turer ett tag. Hans första dag han körde ensam såg han mig när jag körde igenom JKPG central efter att ha växlat i JKPG så det var nog ca 2-3 veckor sedan. Jag skulle ju få köra tåg själv snart och jag anade att jag skulle vara först i Green Cargo gänget i klassen med att köra själv. Alla på persontåg sidan kör själva nu tror jag förutom SJ. Men på godssidan är det bara Johan på Hektor som kör själv och har gjort det ett bra tag nu. Men jag var stolt att jag skulle vara först av Green Cargogänget.

Efter vi lunchat gick jag upp till rummet och sov tills min intruktör ringde och sa att han var på g. Jag gick upp till stationen och löste av honom och körde tåget vidare mot Göteborg. Resan gick bra och jag blev godkänd och nu väntade bara ett teoriprov på fredagen. Provet gick också bra och Gruppchefen bjöd mig och en till elev och våran instruktör på lunch ute vilket blivit tradition nu.

Nu var jag äntligen färdigutbildad lokförare och första turen gick i dag. När jag klarat provet så skröt jag om det på Facebook mm och min klasskompis Oliver som är stationerad hos Green Cargo i Nässjö sa att han också var klar och att han just avslutat sin första tur. Fan också! Jag ville ju vara först om jag hade kört ensam den natten istället för att hoppa av i Värnamo hade jag varit först. Jag hade ju min lista som Värnamo saknades på men jag är också tävlingsmänniska och det går före listor. Så typiskt!

Idag hade jag äntligen min första egna tur. Halmstad stod på schemat och jag hämtade mitt lok i lokstallet. Det var inte igång alls så ja fick klargöra det och sedan stod det lite dumt till så jag fick växla fram det  för att komma ut på bangården. Tiden började skena iväg och jag skulle även göra ett grundprov själv  på denna turen.

Växlaren gav mig mina papper och åkte med till vagnar och hängde på. Jag såg att de var kopplade till bromsprovaranläggningen och jag frågade om de var bromsade och fick till svar att de var klara. Efter ett förkortat genomslagsprov så ringde han ut mig och jag tuffade iväg på min första egna tur.

Egna turer är som när man kör med instruktör fast man är mer avslappnad och man spelar högre musik. Hamnade bakom Kungsbackapendeln och fick 0P ganska omgående i förindikatorn och jag gjorde ett retardationprov trots att det gick lite utför för jag var ju ändå strax tvungen att bromsa.

Jag insåg att jag glömt koppla in efterbromsen och bestämde mig för att bromsa under ett kilo så att loket inte skulle bromsa bara för att testa lite. Retardationsprovet gick bra trots utförslut och att loket inte bromsade. Det var ett lätt och kort tåg och jag gjorde min bästa körning hittills. Man var mer avslappnad och hade inga krav på att prestera eller dyligt och vips så funkade allt jätte bra. Men det var ett lättbromsat tåg också.

Fick stopp i signalen vid Lekarekulle  och kopplade in efterbromsen. Gjorde ett nytt retardationsprov pga ändrade bromsförhållnaden och det funkade kanonbra även nu, vilket inte är så konstigt. Det var en härlig körning och väl i Halmstad kom min avlösande förare och hands instruktör. De skulle vidare till Malmö efter hälften av vagnarna var avhängda. Jag tänkte lite fel och tryckte ur efterbromsen innan jag klev av loket men de skulle ju ha den inkopplad insåg jag sen.

När insåg att de med största sannorliket var Malmöförare och elev och misstänkte att det kunde vara någon av mina klasskompisar där och mycket riktigt. När man närmande sig så såg man Malmö FF mössan lysa upp bangården Det var Paul. Han sa grattis och var på lika glatt humör som vanligt. Alla skåningar verkar vara på bra humör dygnet runt =)

Nu sitter jag på hotellrummet i Halmstad och väntar på att få köra hem i natt. Det har varit en stor dag och ett stort tack till er alla som följt mig på min resa hit. Jag kommer fortsätta blogga om mina turer hela februari ut. Sen kommer jag snygga till bloggen ordentligt och göra om den till en fotoblogg med tåg och naturtema med GoPro feeling om jag lyckas med det.

Jag kommer fortsätta att blogga om körningarna men bara när det händer något speciellt. Annars ska jag försöka blogga om tankarna som far runt i huvudet på en medans man kör tåg. Man har mycket tid att tänka på allt i ens liv på gott och ont när man sitter i hytten. Jag är så glad att jag är klar och får köra själv nu. Hoppas jag inspirerat något att söka till utbildningen.

Detta är det bästa som har hänt i mitt liv och ni borde inte gå miste om att få leva detta livet. Enkelt jobb men med mycket ansvar såklart, inga chefer som hänger över axeln, ingen stress. Blir det mycket att göra tänker man bara att man har månadslön för man får inte stressa. Fet lönecheck pga bra grundlön men så tillkommer 3-4000  i månaden i OB varje månad plus traktamenten för alla överliggningar man får och övertid för de turer du blivit försenad.

Vill inte skriva vad jag tjänar i snitt men räkna med att få ut minst 22 000 netto baserat på utbildningslönen under internutbildningen kryddat med ob och traktamenten. man får 125:- extra för varje radiolokstur man gör och det blir en hel del lite beroende på vart du är stationerad. Vissa kör ju radio varje dag. Nu när man är färdig lokförare går man upp ca 4000 i lön och efter 2 år är man fullbetald. Sen kan man även bli handledare eller instruktör och få ännu mer i lön. Lönen är inte varför jag sökta detta jobbet men det är helt klart en av de sakerna jag gillar.

Jag ska skriva en sammanfattning av utbildningen, liaperioder och handledarna mm senare i veckan. Det jag kan skriva nu är att denna utbildningen har varit så bra och rolig att jag med lätthet skulle kunnat betala 200 000 för att gå den.

Nu ska jag lägga mig på sängen och njuta lite av känslan att köra tåg ensam. Jag känner mig verkligen lycklig.

Jag är lokförare, världens bästa yrke…