Bemanningen och fullmåne

Tjena, halloj, tittut!

Nu var det dags för att inlägg igen. Ett långt sådant också. 😉 Jag har inte haft tid eller ork att blogga pga att mitt schema varit ganska kasst under Augusti och September. Med kasst schema menar jag att jag haft många småturer där jag slutar på morgonen och börjar igen på kvällen.

Det gör att man jobbar nästan varje dag och jag försöker ju trycka in 20h övertid varje månad också och då blir det inte mycket tid kvar för bloggen för man har ju ett liv på fritiden också man måste försöka hinna njuta av. Jag har kanske bara varit bortskämd med mitt schema hela våren.

Detta inlägget ska inte handla om scheman utan jag tänkte det skulle handla om bemanningen i Hallsberg.

Vad är då bemanningen för något?
Jag ser bemanningen som ett gäng killar och tjejer som sysslar med problemlösning av olika slag. För det är de man ringer när man har problem med vissa saker. Det kan vara att man blivit sjuk under en tur och behöver stanna tåget och lägga sig på ett hotell i någon stad mitt i natten och sen åka pass hem dagen efter.

Då fixar bemanningen sånt och ser till ett en ny förare kommer på plats och kan köra tåget vidare. Om mitt tåg blir kraftigt försenat och jag vet att ett avbyte väntar på mig i tex Halmstad så kan jag ringa bemanningen och säga att de får säga till föraren att ta det lite lugnt för jag kommer bli minst 3h sen. Antingen ringer de föraren eller så får jag numret så jag kan ringa själv. Problem som måste åtgärdas just nu tar bemanningen hand om och problem lite längre fram är det taktikern som fixar med.

Det är brist på lokförare hos alla aktörer på järnvägen och mycket av bemanningens jobb kan jag tänka mig består av att jaga rätt på lokförare till olika turer. Det är inte ett helt problemfritt jobb. Jag brukar få samtal ifrån bemanningen någon gång i veckan med förfrågningar om jag kan jobba. Ibland kan jag få 3-4 sms med förfrågningar på en dag. Gillar man att jobba så finns det jobb helt enkelt.

Ni som känner mig som person säger nog nu att jag borde jobba på bemanningen eller som taktiker istället och det är kanske så, bortsett ifrån att jag älskar mitt jobb som lokförare så kan jag säga att problemlösningar och att koordinera saker är det roligaste jag vet. Jag har ju jobbat med sådant på nästan alla jobb jag haft tidigare. Teknisk koordinator, Butiksanvarig och metodsamordnare för att nämna de tre senaste jobben innan jag blev lokförare.

Eftersom jag haft liknande jobb så förstår jag hur viktigt det är att folk svarar i telefon på fritiden och att folk ställer upp när det behövs. Jag ställer alltid upp när de ringer om jag kan jobba. Jag har ställt in saker jag ska göra privat många gånger för att få allt att flyta på hos Green Cargo. Det är ju trots allt företaget jag förhoppningsvis väljer att jobba hos tills pension.

Som butiksansvarig så ringer man ju de timanställda som alltid svarar och ställer upp när någon blivit sjuk. Det är de personerna som senare får fast jobb medan de som alltid har olika bortförklaringar och undanflykter aldrig blir mer än timanställd.

Jag ha sagt från dag 1 att jag ska blir bemanningens förstahands val när de ska ringa någon. Särskilt på turer som går från Jönköping. Jag har kvar min lägenhet där och jag försöker ta lite Nässjöturer när jag jobbar över för att få lite omväxling. Ska även försöka få linjekännedom Nässjö – Hallsberg över Mjölby och Nässjö- Malmö bara för att det är kul att köra på olika banor.

I fredags hade jag en riktigt annorlunda tur för att uttryck mig milt. Tänkte berätta lite om den. Ibland kan det gå veckor nästan utan att man behövt ringa bemanningen. Men när saker börjar strula så fortsätter det och fredagens tur var en sådan.

Allt började några dagar tidigare av att jag fick ett samtal ifrån Glenn. (Fick just ett samtal från Glenn nu medans jag bloggar där han la in en Jönköpingstur på mig som vi kommit överens om i fredags). Glenn behövde någon som kunde hämta ett posttåg på verkstaden i Olskroken på fredagen och undrade om jag kunde fixa det innan min tur började.

Det var ju inga problem för det går ju ganska snabbt men jag sa att jag inte visste vart verkstaden låg men att jag får fixa med det på fredag. Han behövde även en förare på en annan tur och undrade om jag kunde byta min tur på lördagen till den andra. Jag sa att jag måste kolla upp det lite noggrannare och att han kunde maila turen till mig så skulle jag kolla på kvällen och sen meddela på mail hur jag gör så kan han fixa det på morgonen.

Jag har slutat tacka ja till uppdrag som handlar om inställda turer innan jag kollat i mitt schema och i turlistan. Då ber jag dem maila allt för att jag ska kolla så att jag får tillräckligt med sömn om jag tar den turen. Ibland kan det ju vara samma antal timmar man jobbar men den ena innehåller passresor som kan vara viktigt att vila upp sig på beroende på vad man gjort på fritiden dagen innan mm.

Sömnen är viktigt för oss lokförare och planeras ofta in flera dagar i förväg. Ska man kunna sitta passiv i ett lok i flera timmar mitt i natten för att sekunden efter reagera blixtfort om något händer så är det viktigt att man är helt utvilad innan turen börjar. Det gäller särskilt för oss som gillar att jobba över mycket och har ett aktivt liv på fritiden. Annars kommer utbrändheten som ett brev på posten efter några år.

Jag tror egentligen inte på utbrändhet på det sättet som andra gör. Jag tror inte utbrändhet handlar om att man jobbat för mycket. Det handlar nog mer om att man stressat mycket under en lång tid och det i sin tur handlar ofta mer om den personliga inställningen till det man gör än vad man sysslar med. Många håller inte med om det och då brukar jag ta Gunde Svan som exempel. Skulle någon slita lika hårt som han gjorde i skidspåret på sitt jobb hade man blivit utbränd på ett par månader. Men han blev inte det, istället mådde han bättre.

Får man bara tillräckligt med sömn och äter ordenligt och slutar stressa så blir man inte utbränd oavsett hur mycket man jobbar enligt mig. Därför är jag nu noga med att planera in sömnen mellan turerna.

Förra veckan var inte den bästa. Jag har en förkylning i kroppen som får mig att vara lite opigg hela tiden och jag hade dessutom en uppkörning på MC på fredagsmorgonen i Jönköping. Det innebar att jag var tvungen att trycka in en dubbelkörlektion i mitt redan så tighta schema. Det skulle innebära att sömnen skulle bli lidande pga att jag nu var tvungen att pendla till Jönköping två gånger den veckan.

Turen jag skulle köra på lördagen var lite speciell. Taxi hemifrån till centralen, Pass till Kil och dra ett tåg till Brålanda och taxi därifrån till min lägenhet igen. En guldtur med endast 2 timmars tågkörning och när jag tittade på den så kom jag ihåg att den turen hade jag räknat med att få lite vila på. Samtidigt som den var kul eftersom det var en så lång taxiresa man skulle göra. Jag mailade Glenn att jag inte kunde ta turen som han ville och förklarade att jag hade ett tight schema den veckan.

Problemet var att Glenn redan lovat bort min tur. Antagligen pga att jag brukar tacka ja till turerna även efter de mailat allt. Men det hade blivit inställda tåg mm och han skulle försöka klämma in en annan tur på mig. Men det skulle bli svårt eftersom jag hade minimalt med rast före och efter den turen och jag behövde den vilan den ordinarieturen skulle ge i form av pass och taxiresor.

Fredagen kom och jag klarade uppkörningen för mc. Vi var 4 som körde upp och 3 klarade uppkörningen. Resan från trafikverket till Körskolan var riktigt kul och det gick undan på sina ställen när jag och ena tjejen som tog sitt kort samtidigt njöt av friheten att dra ifrån körläraren som körde bil till trafikskolan.

Väl där bytte jag om, satte mig i bilen och åkte till min lägenhet i jkpg, bytte om igen och packade min väska och åkte 10 minuter senare till GBG, satte på mig arbetskläder, skrev på min Facebookstatus att jag klarat MC-kortet och åkte till Jobbet. Det tar ca 10 minuter till jobbet från mig. Jag bor i Kvillebäcken eller Kville som vi lokförare kallar bangården på Hisingen. Var framme vid 15:00 och ringde bemanningen för att kolla adressen till verkstaden där postloket stod. Det var Ebba som jobbade denna dagen. Hon visste inte heller mer än att det var på Olskroken nära GB norra.

Man brukar ha stopp i en signal vid GB norra och då ser man en stor gulbyggnad på högersida där jag brukar se att isärtagna X2 brukar stå. Antog att det var där och sa till Ebba att jag måste boka taxi och åka för att tiden börjar rinna iväg. Det löser sig alltid bara man kommer iväg brukar jag tänka.

Ebba sa att hon skulle försöka få tag på adressen under tiden och vi la på. Det vi inte visste då var att detta var inte sista gången vi skulle prata denna dagen och att det skulle ta hela 5.5 timmar innan jag skulle lämna Göteborg och påbörja min tur mot Kil.

Nu börjar strulen, Det var kö till taxinväxeln vilket är ovanligt hos Taxi GBG företagstaxi och det började bli tight med tid som sagt och jag började oroa mig för att föraren på tåget jag skulle lösa av senare skulle få vänta pga mig.

Taxin kom och vi började köra mot GB norra och under tiden ringer Ebba upp mig och har trollat fram rätt adress och sa att verkstadspersonal väntar på mig på plats vid grinden in till verkstaden. Bra jobbat Ebba!

Några minuter senare var jag på plats och fick klart att starta upp och klargöra loket och rulla fram till signalen och växla till lokstallet i Sävenäs. Jag hade ju aldrig kört ut därifrån förut så Tågex förklarade hur växlingen skulle gå till och jag repeterade och fick lodrätt i dvärgarna och kunde påbörja växlingen.

Vid lokstallet ställde jag loket vid klotet och gick tillbaka till Orderrummet och beställde en ny taxi. När taxin var bokad ringde jag tåget jag skulle lösa av i GB norra och sa att jag var påväg i taxi. Han sa att han just lämnat Skandiahamnen 5 minuter sent så jag behövde inte stressa. Det var skönt att höra för jag hade ju haft fullt upp sen klockan ringde 05:00 i morse.

Taxin körde konstigt och jag sa att jag brukar svänga upp vid partihallarna och han sa att den andra vägen var bättre. Konstigt tyckte jag, då hamnar man ju vid korsningen med rödljus. Vid rödljusen tog han höger och jag frågade vart han var påväg. Jag ska till Gullbergsvassgatan 10 sa jag, Jaha jag trodde du skulle till gullbergsvassstrandgatan. Efter lite strul så hamnade jag rätt och klev av nere vid statoilmacken och väntade på tåget.

Han ringde och sa att de hängt honom i Kville och att det var broöppninen eller något. Ok, bara att gilla läget tänkte jag, sa att jag blev avsläppt längst ner vid statoilmacken så han fick dra tåget ända ner på GB norra så gör vi avbytet där.

Broöppningar eller vad det nu var brukar ta lite tid och jag kunde pusta ut för första gången på hela dagen. Ringde runt till nära och köra som hört av sig och undrat hur det gått med MC-kortet och sen ringde Glenn från Bemanningen igen och berättade att han inte lyckats klämma in en tur på lördag, vi pratade och dealade lite för han behövde hjälp på söndagen och en tur på måndag till tisdag. Vi kom överens och vi skulle höras under måndagen och båda var väl nöjda med dealen. Jag behövde vila och allt som innebar vila var jag nöjd med.

Trettio minuter går sen hör lokföraren på mitt tåg av sig till mig igen och säger att det var hans tur att köra och att Volvotåget råkat göra en stoppassage, en så kallad OSPA A och att detta kommer antagligen ta några timmar. Det är inte bra att göra OSPA A, Särskilt inte med Volvotåget, särskilt inte en fredagseftermiddag när man inte får tag på någon som vill jobba.

Jag trodde nu att det var vid Kville Volvotåget stod, Han sa att han skulle köra ett tåg till Falköping om ca 1,5 timmar och jag sa att jag som stod och väntade på bangården tyckte inte det var så spännade även om det var skönt med lite vila. Fast det skulle visa sig bli en kortvarig vila. Han tipsade mig om att gå upp till tornet i GB norra och ta en kopp kaffe och tjöta lite med dem där. Bra idé sa jag och började den lite drygt halvkilometerlånga promenaden till tornet.

Påväg dit började koordinatorn i mig vakna till liv. Ebba på bemanningen satt antagligen och kämpade med att jaga förare som kunde flytta Volvotåget samtidigt som det ska dit olycksplatsansvarig OPA och faktainsamlare, förseningarna gör att fler tåg som står på Kville inte kommer iväg och många blir lidande. Det visade sig senare när jag kom upp i tornet att jag såg Volvotåget därifrån eftersom OSPAn skett i Olskroken (Vid smygspåret nära skäran under falukorven) Jag kunde promenera dit och vara framme på 10 minuter.

Jag ringde återigen bemanningen och Ebba svarade. Jag förklarade att jag var på Gb norra och att mitt tåg var fast på Kville och att jag inte kom någonstans innan volvotåget dragits ner till Kville. Ebba sa att Oskar satt bredvid och kämpade med att lösa det när jag sa “jag har en idé!”

Jag sa att jag såg Volvotåget att kunde vara på plats direkt och flytta så snart jag fått klart av OPA. Jag sa att hon skulle ringa upp mitt tåg i Kville och be föraren bromsa ner tåget och beställa taxi till Sävenäs eftersom han ska köra till Falköping strax. Att jag ska ta volvotåget till Kville och sedan gå till mitt tåg och ta över det från Kville och göra rundgången själv på Gb Norra.

De blev givetvis glada för nu slapp de stressa med det. Den lösningen var ju den bästa för att få bort Volvotåget snabbt och förhindra ytterligare förseningar med andra tåg.

Föraren på mitt tåg hörde av sig och frågade om det stämde att han skulle ställa det och jag bekräftade och han sa att han bromsar ner det och tar taxi men bad mig kolla upp vad jag ska göra med volvoloket efter jag hängt av vagnarna. Han hade rätt. Det hade vi missat. Jag påbörjade den långa promenaden bort till tåget. Tågen är ju uppemot 600 meter långa och man glömmer ofta att när man är framme vid vagnarna har man 600 meter kvar att gå.

Jag ringde Ebba ytterligare en gång och hon sa att det loket skulle gå ganska snart. Jag frågade varit ifrån om det var Kville eller skandia men tyvärr var det från Sävenäs vagnarna stod på. Men det var oljan så kanske hade de inte blivit uppdragna till Sävenäs än. Hon kollade upp det och de stod tyvärr redan på Sävenäs. Jag sa att hon får ringa föraren och be han ta taxi till Kville och hämta loket så skulle jag ringa Tågex efter att jag hängt av vagnarna och charma dem lite så vi får lämna loket i Kville. De bygger om på Kville så det är inte direkt gott om spår att ställa upp saker på just nu.

Jag var nu framme vid tåget och Ebba sa att jag får väl agera kamratstödjare tills allt är klart på plats. Föraren sa att han blev förvånad över hur snabbt jag var på plats, han såg mig i backspegeln innan han ens hunnit prata med faktainsamlarna. Jag sa att det var jag som kommit med lösningen på problemen idag. Det tyckte han var bra gjort.

Efter ett tag fick jag köra och hänga av mina vagnar i Kville. Sneglade bort mot min lägenhet som ligger ett stenkast fram bangården i Kville innan jag ringde till Tågex och kopplade på charmen och frågade om jag fick ställa ett lok som skulle hämtas ca 1h senare.

Tågex brukar vara smidiga att ha att göra med men man hörde på henne att det var inte rätt dag, och det var fullt på spåren över allt i Göteborg likaså i Kville, men hon kom på den smarta iden att lägga växling på mina vagnar till Base-tåget jag skulle ha till Kil och ställa loket där. Bromsade ner loket och ringde Ebba ännu en gång och beskrev vart loket stod. Längst ner till väster på Kville, längst ner och längst ut på “leran” skulle hon skriva så skulle föraren fatta.

Nu var det bara att vänta på min tur. Det var många tåg som skulle in och ut ur Kville och jag hade väl inte prio 1 direkt eftersom mitt spår ändå inte skulle bli tomt när jag kört för jag hade ju ett lok stående bakom vagnarna. Jag vred på stereon högt och fällde bak stolen och försökte vila lite. Tittade på tågen som rullade förbi och plötsligt lät det som ljudet i stereon blev i “otakt” ställde mig upp men insåg att ljudet kom utifrån.

Det var slag i hjul på tåget som passerade, och det verkar vara ett ordentligt slag denna gången, sprang till dörren och öppnade och lyssnade och visst dunkade det på bra men det var en bit bort nu och jag visste inte om jag skulle ringa och rapportera det för jag hade spelat så högt att jag inte riktigt kunde avgöra hur stor hjulplattan var. Men det var flera andra förare där på sina tåg så någon annan borde väl hört det. Mycket riktigt, tågex ringer mig och säger att det kommer dröja innan jag får köra för tåget före har slag i hjul och för krypköra hela vägen från Kville till Sävenäs.

Fan nu blir man ännu senare, efter ett tag blev det äntligen min tur, kommer ca 100 meter sen ringer Tågex igen och nu säger hon att en växel bråkar efter Marieholmsbron. Det blev ur kontroll efter tåget framför passerat. Säkert slaget i hjulet som orsakat det. Nu skulle jag syna växeln när jag körde förbi. Visst kan jag göra det men jag har inget ansvar om något går fel för jag har ingen sådan utbildning. Fick passera och det gick bra.

Strax efteråt ringde Tågex igen och sa att det var fullt på spåren på både GB norra och Sävenäs, och att jag skulle få göra rundgången utanför lokstallet men att jag kanske skulle vara för lång för det men att vi skulle lösa det då i så fall. Hon sa att allt som kunnat gå fel gått fel denna dagen. Inga problem sa jag, vi löser det.

Nu fick jag gå fram till signalen utanför stallet. Det lutar uppför och jag stannade väldigt nära och Tågex ringer upp och säger att jag inte är riktigt inne med vagnarna. Hon ger växlingsväg och jag får dra fram sakta in mot Sävenäs tills hon säger att jag är inne. Då släpper hon några tåg bakom mig så att de kommer iväg. Sen får jag backa med Tågex i luren tills jag är innanför min signal i fronten igen.

Där får jag tömma ett kilo och hänga av vagnarna och göra rundgång med loket. Går på vagnarna i andra ändan och laddar med luft. Det tog tid eftersom jag fick bromsa ner ganska mycket pga lutningen. När vagnarna lossat så ringer jag upp Tågex och får tillstånd att backa i uppförsbacke så jag kommer innan får signalen igen. Vad tror ni händer då? Gissa en gång. Vad tror ni kan hända när man backar ett långt tåg med Tågex i telefon när man har bråttom som fan rent ut sagt? Just precis, slangbrott var det alla hade på tungan, eller hur? Inte? Hur fan kan man få slangbrott när man backar ett tåg frågade jag Tågex? Jag har tappat trycket i alla fall och kan inte fortsätta.

En stor suck hördes i luren, sen frågade hon hur lång tid detta tar. Det kommer ta en bra stund sa jag. Är det fullmåne eller vad fan är det frågan om frågade jag och hon sa att det var en sådan dag då allt strulade.

Jag sa att jag ska lokalisera felet och ringer tillbaka senare. Vi la på och jag gick bak och lokaliserade felet bytte slang efter konstens alla regler och gick tillbaka till hytten och ringde Ebba på bemanningen igen. Jag var andfådd och svetten rann. Jag sa att jag bytt slang och laddar tåget med luft nu och att hon måste ringa mitt avbyte och meddela att jag blir flera timmar sen.

Jag gjorde ett bromsprov och ringde ut mig hos fjärren. Fick rulla mot Kil strax efteråt och vred upp aircon och pustade ut. Tror jag ringde Ebba ytterligare en gång för jag kunde inte ta tåget hem direkt i Kil utan behövde vila på hotellet.

Jag körde och kände tröttheten komma. Allt som hänt hade ju egentligen inget med mig att göra. Slangen som gick av var splitter ny och hade släppt i fästet och var uppebart ett fabrikationsfel. Men jag gjorde ett misstag där. Vid stressen när arbetspasset börjat så hade jag missat att köpa med mig mat i automaten på Sävenäs. Och jag hade inte känt mig hungrig vid slangbytet vid lokstallet pga att jag av varm och förkylningen i kroppen gjorde att sista promenaden i makadam kändes som en halvmara.

Vid slangbytet skulle jag gått in på Sävenäs, köpt mat, fyllt på kaffe och vatten och satt mig ner och vilat några minuter. Men det är lätt att vara efterklok. Nu kom tröttheten smygande. klockan var nu ca 22:00 och jag var bara halvvägs till Kil. Jag hade varit vaken sedan 05:00 och haft fullt upp hela dagen. Jag hade inte ätit på 8 timmar kaffet var slut redan innan jag lämnade Göteborg.

Jag ringde bemanningen igen, nu var det Kalle som svarade. Han hade fått info om vad som hänt och jag sa att jag orkar inte köra hem inatt alls. Jag orkar nog inte ens köra hem i morgon, jag vill bara hem med pass så fort som möjligt. Han förstod mig. De ifrågasätter inte när man säger att man är trött, nu fanns ju även en förståelig anledning. Jag körde sista biten till Kil och gick in på rummet, magen kurrade och väl där insåg jag att det finns gratis mat dygnet runt på det hotellet. Jag gjorde några ost och skinkmackor, tog en tallrik yoghurt och ett glas apelsinjuice. Det hade nu gått nästan 10 timmar sedan jag åt sist.

När jag ätit ställde jag mig i duschen och sen gick jag och la mig. Tog upp mobilen och loggade in på Facebook. Hade massor av aktivitet på min Facebook och kollade vad det handlade om. Det var min status om att jag klarat MC-kortet. 161 gillaklick och 51 kommentarer. Blev jätte glad, hade ju inte ens hunnit tänka på att jag klarat mc kortet. Fick en energikick, kände att maten och duschen gjorde mig lite piggare och jag tittade på klockan. Jag hade kört in en massa tid och var inte så otroligt sen som jag hade räknat med när jag pratade med Kalle. Jag ringde upp honom och sa att jag behövde sova och att jag skulle ställa klockan på 8:00 och sen skulle jag ringa på morgonen och “kolla läget”, kanske orkade jag köra om det inte löst sig. Det hade varit en tuff dag, men det är bara att gilla läget. Jag var ändå väldigt glad för jag hade klarat mckortet. Det andra är ju bara jobb och det får jag ju bra med övertid för.

Vaknade efter att han sova som en stock hela natten, kollade ut genom fönstret och mycket riktigt stod basetåget där. Ringde bemanningen igen och nu var Ebba tillbaka. Hon sa att de frågat en annan förare som skulle passa hem om han kunde ta tåget men han hade inte svarat. Han ville väl inte antagligen. Men jag kör tåget sa jag, och vi kom fram till att jag var tvungen att göra nytt grundprov innan bara.

Fixade det och rullade iväg hemåt. Allt gick bra men när jag skulle göra rundgång i GB norra så fick jag lokfel. Ringde lokledningen och fick sedan ringa experterna i Eskilstuna för inget funkade när de var multade. Däremot funkade de var för sig. Vagnvikten var 1232ton och jag skulle klara köra till Skandiahamnen med vagnarna med bara ett lok och kunde lämna det andra och hämta det senare. Det tyckte han var en bra ide. Jag skulle bara ringa bemanningen och meddela dem först. “det tror jag inte Ebba har något emot om du gör som du sa” sa han.

Sen ringde jag bemanningen och Ebba svarade, “det går bra Mattias” direkt när hon lyfte luren, han på lokledningen hade hunnit springa in till Ebba och berätta. Lämnade Rd loket och drog ner allt till Skandiahamnen med RCloket. Körde upp det mot stall när Tågex ringde. Beläggningsfel på Marieholmsbron så förbered blankett 21. Fan också, sen strulade nästa signal också så jag fick skriva en till. Sen körde jag till stall. Ställde loket. Ringde taxi, tog mig ner till Gb norra, hämtade Tdloket och körde till stall.

Sen ringde jag sista samtalet till Ebba och berättade att jag var klart med allt och att loken var på plats och hon skrev övertid på allt. Sen åkte jag hem och tog en hemmabryggd öl från mitt bryggverk och vilade.

Så kan en dag se ut men som tur är händer det inte så mycket strul på en och samma gång. Turen igår flöt på perfekt och jag pratade med Tågex om hur jobbig fredagen varit och berättade om allt jag varit med om, hon sa att det var inte en bra dag för järnvägen på något sätt så man fattade att hon hade varit med om ännu mer saker. En annan på Tågex sa att en förare körde sin första ensamma tur och kört ihjäl 14 kor.

Jag blev lite nyfiken på om det var fullmåne i fredags och googlade precis fram det och mycket riktigt. Det var fullmåne i fredags.

Flera på bemanningen har nu tackat mig för min insats och för att jag ställt upp och löst allt med volvotåget på ett bra sätt. Det får mig att minnas en gång för några månader sedan när jag fick ett tråkigt samtal under en tur till Kil att en nära anhörig blivit konstig och åkt till sjukhuset med misstänkt stroke.

När jag kom fram till Kil ringde det igen och det hade blivit sämre och jag ville hem. Problemet var att det är så ont om förare att man inte kan få ledigt hur som helst och det var sent och jag skulle komma hem snabbast om jag körde tåget till Gbg som planerat.

Jag ringde bemanningen och sa som det var och att jag kan köra men jag vill vara på sjukhuset. Han förstod och sa att han skulle se vad han kunde göra. Jag sa att jag skulle vara på sjukhuset till 17:00 dagen efter och sen vara anträffbar igen och ville att de skulle byta bort min tur senare den kvällen.

När jag vid 17:00 slog på min telefon så fick jag ett meddelande på telefonsvararen att jag skulle ringa bemanningen och bekräfta att infon om inställd tur nått mig. Jag ringde och sa att jag fått infon och kunde vara på sjukhuset ytterligare en dag. Personen i fråga har idag repat sig och fått tillbaka minnet nästan helt och är bara lite trött och kommer kanske bli helt återställd.

Jag uppskattade ledigheten väldigt mycket och har inte haft chansen att tacka er på bemanningen för att ni löste det när jag vet att det egentligen inte finns någon bra lösning på att ge någon ledigt med kort varsel.

Så nu är det dags, stort tack till bemanningen i Hallsberg för att ni ställde upp och fixade så jag kunde vara ledig när det behövdes.
Ni är bäst!

 

Författare: Lokförarbloggen

Lokförare, djurvän, bloggare, löpare, ölbryggare, livsnjutare

1 reaktion till “Bemanningen och fullmåne”

Kommentera gärna, jag älskar att få kommentarer på mina inlägg