Inget är skrivet i sten

Nu har det varit en händelserik vecka igen. Jag skulle ju inte blogga så mycket utan bara blogga när det händer något. Problemet är att det händer saker hela tiden. Men det är iofs bara kul.

I onsdags skulle jag hämta ett lok i lokstallet. Köra till Kville och hämta vagnar, dra upp dem till Kil, sova i 8 timmar. Köra ett tåg från Kil till Karlstad (tar ca 20 min) stanna på hotell i Karlstad i några timmar, åka pass till Kil och sen ta över ett tåg där efter någon timma och dra ner till Sävenäs och växla in ett diesellok jag haft i transport med radion till Lokstallet. Men det blir aldrig som man tänkt sig.

Kom till Sävenäs som vanligt på kvällen och började plocka ut körordern när Svanen plötsligt dök upp. Vi tjötade lite och jag gick igenom min körning. Turen till Kville var inställd så det fick bli taxi dit. Turen från Kil till Karlstad var inställd så jag ringde bemanningen för att säga att de skulle boka om mitt rum där så jag fick stanna ända tills jag skulle lösa av mitt tåg hem.

Men hon hade andra planer. Jag skulle köra tåget till Karlstad för föraren skulle bli 2 timmar sen enligt henne och sen skulle jag åka taxi till Kil och sova i Kil och sen skulle jag ringa på morgonen för att se hur vi skulle göra med boendet. Något annat verkade inte funka och jag tackade ja, men hade inte tänkt igenom det så bra.

Svanen varnade mig och sa att jag måste hålla koll på nattvilan. Blir den för kort och det händer något så får jag ta hela smällen och det hade han rätt i. Vi pratade en stund innan jag fick ta taxin till Kville och hämta lok och vagnar. Allt flöt på bra och jag ringde ut mig hos fjärren och de sa direkt att detta kommer ta tid, minst en halvtimma innan jag skulle få åka och han skulle ringa innan så jag slapp sitta och stirra in i signalen hela kvällen.

Jag tänkte mer och mer på att hon på bemanningen inte ens försökte fixa något boende till mig i Karlstad och ville att jag skulle ringa dagen efter när hon antagligen slutat. Även fast jag ställt upp och tänkte köra hela vägen till Karlstad. Jag bestämde mig för att ställa ett ultimatum om jag skulle köra till Karlstad och vara stenhård.

Fjärren ringde väl ca 45 minuter senare och jag fick rulla igenom och göra flera stoppassager med tillhörande blanketter innan jag var ute på linjen. Det var en max hastighet på 70 km/h på detta tåget dessutom så det skulle bli en lång natt.

När jag kommit upp i hastighet var jag en timma sen. Jag ringde Mycab för att boka taxin i fall jag skulle bli tvungen att ta den, men det var mest för att se om det gick få tag på taxi vid den tiden jag skulle vara framme.

Visst fanns det taxi att tillgå, men jag hade inget inlogg till Mycab något alla verkar missat att säga att jag skulle ha. Ännu en anledning att inte köra till Karlstad om jag inte får bo på hotell där. Jag ringde bemanningen och nu svarade en kille. Jag sa att jag var en timma sen ut från Kville och att min nattvila var i farozonen. Jag skulle endast kunna köra tåget till Karlstad om jag fick sova där tills avfärd nästa dag.

Han förstod direkt och sa att det var sjukt att de planerat att jag skulle åka taxi mitt i natten när jag lika gärna kunde sova direkt i Karlstad. Han skulle boka rum och återkomma. Tänk vad smidigt allt verkade vara för honom men så omöjligt för kvinnan jag pratade med någon timma tidigare.

Några minuter senare ringde mitt avbyte i Kil mig och frågade hur jag låg till. Jag sa att jag var en timma sen och att Bemanningen hade bett mig köra till Karlstad eftersom han skulle vara två timmar sen. Han fattade inte vad jag pratade om, han skulle inte vara sen han skulle få vänta på mig i en timma i kil innan han fick köra hem till Karlstad.

Han frågade mig hur jag ville göra och jag sa det som alltid är lika kul att få säga till sina kollegor. Jag kör tåget, åk hem och sov! De blir alltid lika glada och jag  frågade om hur jag skulle göra med tåget i Karlstad och han förklarade och sen la vi på.

Bemanningen ringde någon timma senare och sa att hotellet i Karlstad var bokat. Han frågade även om jag kunde lösa av tåget jag skulle köra hem i Karlstad istället för Kil, då skulle jag få köra hela vägen hem till Göteborg och föraren på det tåget bodde i Karlstad och kunde kliva av där direkt och åka hem istället för att åka till Kil först. Inga problem sa jag.

Nu blev ju denna dagen super lyckad. Köra hela vägen till Karlstad och sova på hotell och sedan köra hem. Det tjänade jag och två lokförare till på. Frågan är varför inte turen ser ut så från början?

Allt flöt på bra till Karlstad och jag gick och la mig på hotellet och sov. Gick upp och åt lite frukost och la mig igen på morgonen. Vid lunch kollade jag mobilen och hade ett sms från någon. Öppnade det och det var avlösande förare i Kil som ville dubbelkolla att jag skulle köra tåget från Karlstad. Jag sa de magiska orden. Jag kör tåget, åk hem och sov.

Gick ner till växlingen i Karlstad en timma tidigt för det är alltid lika kul att prata med växlingspersonalen. Tiden flög iväg och strax var jag på rull hem igen. Resan hem gick bra och jag avslutade dagen med att skriva upp all övertid och skicka in. Kommer kunna dra mig tillbaka och leva på räntor snart.

Fredagens körning var inte heller den som planerad. Blev omledd till Grums genom Herrljunga och Vänersborg. Jag hade aldrig åkt den turen förut och fick läsa in mig på sträckan ordentligt. Största delen var ju ändå STH 50 för loktåg och en annan lokförare tipsade mig om vad man skulle tänka extra på. Ringde även min instruktör och berättade vad jag visste om sträckan och han uppdaterade mig lite och sa att det blir rundgång med loket i Trollhättan.

En lokförare hjälpe mig med inloggen till Mycab och handdatorn.

Växlade på vagnarna och fick inte kör i signalen även fast tornet lagt fram mig till Signalen ut från I-gruppen i Sävenäs, jag ringde fjärren och frågade vad som stod på och de sa att en x2 brinner utan för Väring och att de inte kunde släppa förbi något. Jag sa att jag skulle av i Herrljunga och då fick jag kör i signalen efter några minuter.

Körde på och fick stopp i Herrljunga innan jag drog in på Enkelspåret. Såg i körordern att jag skulle bli stående i 20 minuter så jag ringde fjärren och sa att jag lämnar loket ett tag och knallade bort till SJ tågen som stod och väntade vid perrongerna.

X2 föraren där hade stått i 1 timma och sa att elden inte var under kontroll än. Vi tjötade på om allt möjligt innan jag såg att mitt tåg möte kom ut från enkelspåret så jag fick skynda till loket igen. Körningen gick bra men jag var framme i Grums flera timmar sen pga omvägen och nu var det fullt på spåren i Grums så jag fick så snällt stå och vänta i Segmon.

En timma blev jag stående innan jag fick åka in och lämna vagnarna. De hämtade vagnarna direkt och jag följde efter och växlade på mina vagnar jag skulle ha hem.

De ville ha bort mig så fort som möjligt så jag fick backa upp mina vagnar på förlängningen till Spåret med radiodosan och göra funktionkontroll mm där. Allt gick bra och jag var väl klar 00:30, alltså samma tid jag skulle varit tillbaka i Göteborg.

Gick till Lokalerna i Grums och fyllde på vattenflaskorna och kokade lite kaffe och hällde i mig. Fick även använda handdatorn för första gången och fick ut mina papper.

Sen fick jag köra hemåt och var hemma 05:00. Det har varit en massa special hela tiden och inget är skrivet i sten när man är lokförare verkar det som. Men jag klagar inte, körningarna har gått bra och det är bara kul med lite nya erfarenheter.

Det hade varit en lång vecka och mycket övertid med helgersättning dessutom. Ska nog beställa en Ferrari tills Marslönen kommer 😉

 

Brand i teknikhus

Det brann i ett teknikhus i Olskroken natten till Lördag. Fick mail om detta från min gruppchef lite senare på dagen. Marieholmsbron gick inte öppna vilket medfört att ett 10 tal båtar väntar på att få åka igenom. Har inte lyssnat på nyheterna idag än men de skulle provöppna bron natten till tisdag men misslyckades.

Växlar har fått låsas i vissa lägen och trafikverket har personal som vevar växlar för hand. Jag pratade med fjärren och de sa att dagtid har de ingen extra personal för de hinner lösa det ändå men på natten har det tagit en flera personer som jobbar men att lotsa tågen genom släckta signaler och signaler i stopp. Det blir en hel del blankett 21 som skrivs. Felet väntas ta 4-6 veckor att åtgärda.

Trafiken från Sävenäs ut till Västra stam och västkustsbanan berörs ej. Men trafiken mot Hisingen och mot Trollhättan berörs bland annat. Jag hade fått mail om att det kommer bli en hel del taxi åkande och åkte ner till Sävenäs i god tid för att hinna sätta mig in i allt innan avgång.

När jag kom till orderrummet satt Svanen där och tjötade med Stygge Stig och gänget. Lokförarna där hade råkat få reda på att Svanen är vass på datorer mm och nu stod de bokstavligen i kö för att han skulle installera deras plattor och mobiltelefoner. Det blir inte mycket vila för honom denna kväll i Sävenäs.

Jag tittade på ordertavlan om det kommit upp någon info om vad som gäller med det hade det inte. Jag tog ut körordern i plattan och såg att min tur med tjänstetåg till kville var inställd och att jag skulle åka direkt från Kville till Alvesta istället. Jag kollade i platå vart mitt lok skulle stå och mycket riktigt skulle det stå på Kville. Men sen kom en lokförare som åkt taxi ner till Scandiahamnen vars lok skulle stå där men gjorde inte det så han fick åka tillbaka till Sävenäs igen med taxi. Jag fick numret till taxi av de andra kollegorna och adressen till Kville jag skulle uppge.

Bokade taxin som kom direkt och åkte iväg. Visste knappt vad jag blev avsläppt för jag har aldrig sett Kville från det hållet men tyckte mig känna igen kuren där man får hämta vagnslistor ibland. Det var en stor grind mellan mig och kuren och jag bad till Gud att någon av mina nycklar jag kvitterat ut skulle passa. Det gjorde de, tack gode Gud!

I kuren träffade jag växlarna på Kville och de gav mig mina vagnslistor. De sa att det stod ett ensamt lok lite längre bort och sa att mina vagnar var bromsade och klara. Jag gick bort till loket och det var rätt lok som tur var och jag klargjorde det och växlade på mina vagnar som stod på några spår bredvid.

Ringde ut mig efter genomslagsprovet och fick vänta ganska länge på att få rulla iväg. Fick sedan rulla fram till första signalen i stopp och efter ett bra tag ringde tågex upp mig och började gå igenom blankett 21 med mig. Fick rulla fram till nästa signal och samma visa igen. Blankett 21 är blanketten man fyller i ihop med fjärren för att få passera släckta signaler eller signaler i stopp.

Det tog en jävla tid och efter ett tag var jag ute ur det drabbade området och kunde börja köra mot Alvesta. Retardationsprovet gick bra och resan ner gick som på räls men jag var 1 timma sen ut från Almedal och fick släppa förbi flera andra tåg som var i rätt tid på enkelspåret. Tänkte på att det var första gången det inte var halt när jag körde där, kunde ha fullgas överallt och behövde inte använda slirbromsen. Var framme i Alvesta 1h och 10 minuter sent och ingen hade ringt mig och berättat vad jag skulle göra. Jag stod vid en dvärg i stopp och ringde min vapendragare Svanen som brukar köra till Alvesta en hel del.

Han sa att jag normalt bromsar ner lite för att de går på med att lok i aktern direkt och sen växlar jag och ställer loket i lokstallet. Men eftersom jag inte hört något så kunde jag välja mellan att ringa bemanningen och få numret till lokföraren som skulle köra och kolla med honom eller tömma huvudledningen. Jag bromsade ner lite och hängde av och just när jag skulle ringa bemanningen blev jag uppringd av en som gått på mina vagnar i andra ändan. Sen var det bara att växla undan loket.

Förseningen hade gjort att jag valde att inte checka in på hotellet och gick till Green Cargos lokaler. Där fick jag höra att tåget vars lok jag skulle ha var 50 minuter sent av samma anledning jag var sen. Men mina vagnar skulle vara i tid från ett annat tåg. Jag ringde lokledningen och frågade om det var ok att jag tog samma lok jag åkte med hit och det gick bra.

Nu fick jag beskedet att mina vagnar skulle vara 40 minuter sena de också men jag hade fortfarande tjänat lite tid på att byta lok. Gick ut 20 minuter innan vagnarna skulle komma in men just då kom de in i hyfsat rätt tid ändå. Jag fattar inget. Växlade ut och gjorde ett förkortat bromsprov och fick vänta en stund innan jag fick åka eftersom jag var sen. Lämnade väl Alvesta ca 30 minuter sent.

Allt flöt på till en början. Det var betydligt mer halt ute nu och kallt. Tog en stund att komma upp i hastighet och sen letade jag upp en plan rakstäcka som det inte är gödslat med direkt på den banan och gjorde retardationsprovet. Det gick bra och jag började dra på och kom upp i hastighet igen.

Efter en stund small det till och började tjuta och blinka överallt. Huvudbrytaren var ur och jag försökta få i den igen men det gick inte. Tryckte in nollsektionsknappen, och började bromsa ner till halvsikt fart och försökte läsa felmeddelanden som kom upp på skärmen. “Ingen strömavtagare vald” stod det bland annat. Kvitterade bort det och då stod det “ADD utlöst på strömavtagare A”.

Ringde fjärren medans jag bromsade ner och kollade under högspänningsmenyn och sa att men strömavtagare åkt ner och att jag måste kolla vad som är fel. Han frågade om det fanns linjespänning men det kunde inte jag se eftersom jag inte hade någon kontakt med kontaktledningen. Kontaktledningen har 16 000 volt och är ingen man känner på med händerna. Huvudbrytaren är den brytare som kopplar ner strömmen från strömavtagaren ner i loket till transformatorn som transformerar ner strömmen. Jag sa att jag återkommer om några minuter om jag inte löst problemet och kommit iväg.

La på, la till lokbromsen, lossade ut tågbromsen och öppnade dörren ut och lyste på strömavtagarna och båda låg ner på taket. Tyckte det luktade lite bränt också och tände in till maskinrummet och luktade men det luktade allt som vanligt. Stack ut näsan genom dörren igen men kände inget denna gången.

Under högspänningsmenyn var strömavtagare A rödmarkerad och jag markerade strömavtagare B och klickade “välj”. Gick ut och lös med ficklampan på strömavtagare B och den gick upp och fick kontakt med kontaktledningen. Stängde dörren och satte mig bakom spakarna igen och lampan till huvudbrytaren blinkade. Jag bad en still bön och tryckte in knappen.

PANG!!!!!

Ja, det låter så när jag slår i huvudbrytaren. En känsla av lättnad spred sig i kroppen och jag såg att det fanns linjespänning. Jag lossade ut lokbromsen och började köra igen. Strax efter ringde fjärren och sa att det skulle finnas linjespänning och att det måste vara loket som strular. Jag sa att autodroppen löst ut och strömavtagaren åkt ner och att jag var på rull igen.

Ringde lokledningen och felamälde och sa att jag stod på enkelspår och att jag ska skriva in det i boken när jag kommer fram till Sävenäs. Sen rullade det på ganska bra men jag tyckte det bromsade sämre och sämre. Gjorde nytt retardationsprov vid två olika tillfällen på vägen hem men det visade rätt varje gång. Det var ganska halt så jag oroade mig väl bara lite i onödan.

Vid Olskrogen ringde jag fjärren och de sa att jag skulle bli stående i minst 15 minuter innan de kunde ringa och lotsa över mig till Kville. Passade på att fylla i skadeboken om strömavtagaren och sen var det bara att vänta på min tur. Efter 20-25 minuter ringde de upp och vi fyllde i blanketterna. De två första var tända men tredje var släckt och det var mörkt ute så fick nästan nödbromsa tåget för att få stopp även fast hastigheten låg runt 30km/h.

Efter en långstund var jag igenom och kunde dra ner på Kville och bromsa ner och hänga av. Hade inte numret till växlingen och visste inte om de skulle hämta vagnarna eller ej. Letade efter numret överallt men hittade det inte. Ringde fjärren som inte lagt växlingsväg till mig på en bra stund och frågade om jag var “inne” och det var jag. Hon hade även just pratat med växlingen som var på väg att gå på mina vagnar så jag behövde inte säkra mer mot rullning.

Hon sa att jag skulle blir sen ut från Kville för det var fler tåg i kö. Efter ett långt tag fick jag börja köra och fylla i blanketter. Kom till Sävenäs lokstation 2,5 timmar sent och ställde loket vid klotet med spänning på. La mina blankett 21 i brevlådan vid orderrummet. 10 stycken kom jag upp i. Sen åkte jag hem och fick lite välförtjänt skönhetssömn.

 

 

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Sista körningen denna veckan gick kanonbra till skillnad från körningen natten innan till och från Varberg. Denna gången skulle jag till Hallsberg, men nu hade jag tid att förbereda mig.

Jag skulle ha multade lok även denna kväll men nu hade jag ju fått kläm på det och läst på en massa så nu brydde jag mig inte så mycket om det. Jag skulle även lämna vagnarna på i-gruppen i Hallsberg och sedan växla till lokdepån. Sen hade jag några timmars rast som jag tänkte strunta i och hämta ut andra lok från lokdepån och multa medans det fanns folk på plats och sedan gå på mina vagnar och dra hemåt.

Jag läste på allt jag behövde och skrev ut och tog med mig dokumenten i väskan. Sprang på min instruktör Andreas som skulle ta helg efter att han klargjort lok med elever hela fredagskvällen. Jag berättade att det var en tur de ringt mig och bett mig ta och han gav mig lite tips och även ett nummer att ringa när jag skulle ut från depån mm.

Jag hämtade mina lok i stallet och ringde ut mig till vagnarna. Kopplade på mig själv och hann göra täthetsprovet innan bromsprovaren kom. Efter ett förkortat genomslagsprov fick jag växla fram till i gruppen innan jag fick kör och kom ut på stambanan.

Retardationsprovet gick perfekt och började rulla mot Hallsberg. Jag vägde väl ca 2000 ton och det är väl ok när man har multade lok. Jag var även 665 meter lång vilket är ett personligt rekord i längd så jag kände redan nu att det skulle bli en bra körning.

Jag hade pendeln framför mig och fick ligga och smyga i 80 km/h till Alingsås där jag hade stopp i signalen en kort stund. Sen hade jag kör hela vägen till Stenstorp. Vid Stenstorp är det enkelspår till Skövde pga arbete. Fjärren ringde mig och sa att han var tvungen att ställa mig några minuter och släppa förbi 3 godståg, han sa att det skulle gå snabbt och det gjorde det. Passade på att läsa igenom alla dokument jag skrivit ut en gång till.

Sen hade jag kör hela vägen. Efter Töreboda började det snöa kraftigt och jag fick stänga av xenomlamporna på taket för att kunna se något. Från att det hade varit en vit vägg framför tåget så såg man knappt snön alls. Otroligt skillnad som jag önskar jag hade filmat så ni kunnat se skillnaden här. Ska försöka komma ihåg det tills nästa gång.

I Hallsberg rullade jag in och växlarna gjorde signalen framåt med ficklampa men jag stannade bredvid honom ändå för att fråga vad han ville för jag kom in som tåg och signalen framför visade stopp för tåg och kör som växling. Jag skulle dra fram en loklängd och passade på att trycka in växlingsknappen innan jag passerade signalen för jag var osäker på om jag hade baliser under mig eller ej.

Sen visade han stopp med ficklampan och hängde av vagnarna. Det är den som hänger av som har ansvaret att säkra mot rullning så jag åkte glatt vidare mot lokdepån. Jag skulle stanna vid signal 386 vilket var lätt att komma ihåg för en gammal datornörd som mig. Väl där skulle jag ringa depåföraren och bli upplyst om hur jag skulle göra med loken. Jag visste ganska säkert vart signalen stod med tog det säkra före det osäkra och läste numret på alla signalen jag passerade.

Jag skulle lämna loken igång på “Rakan”, fick fråga vilket det var och det var det jag trodde mig veta vilket det var. Sen frågade jag om han visste om mina vagnar var klara men det visste han inte men sa att jag kunde ringa r-gruppen och fråga. Han frågade om jag tänkte åka direkt och sa att jag hade tänkt göra det först men att jag blev lite trött av att köra i snöandet så jag skulle passa på att sova några timmar och hoppas att det slutat snöa.

Min först körning till Hallsberg hade gott bra och jag hade lyckats växla till lokdepån utan problem. Härligt att kunna sova någon timma och ladda för att köra hem själv för första gången också.

Sov nog 2.5 timmar innan jag vaknade. Åt min medhavda frukost och gick ner och tog en kopp kaffe för att vakna till. Det funkade och jag gick ut till lokdepån i god tid ifall de inte var multade och klargjorda. Loken var multade men inte klargjorda så jag fick återigen öva på att starta upp multade lok. Det gick bra och jag tog mina dokument och ringde ett nummer men ingen svarade.

Konstigt tänkte jag men så minns jag att jag fått ett annat nummer av min instruktör och ringde det och där svarade de. Så jag ringde ut mig

Jag
“Hej det är förare till tåg xxxx i lokdepån. Jag vill gå ut genom xxx och växla fram till mina vagnar.”

Fjärren
“Du går ut genom xxx, då fäller jag vägen till vagnarna åt dig strax”

Jag
“Guld”

Så går det till typ. Jag växlade fram och gick på mina vagnar som stod på bromsprovaranläggningen. Ingen var där de satt en bit bort i en kur men jag såg att uppgifterna satt i korthållaren på vagnarna så jag hängde på mig och kopplade luften. Såg även att min signal var precis nedanför fönstret så jag inte kunde se signalbilden på den. Fyllde i uppgift till förare och la alla reglagen rätt i maskinrummen på loken och matade in alla uppgifter i ATC’n medans vagnarna laddades med luft.

Jag gjorde ett förkortat genomslagsprov och ringde fjärren och sa att jag jag måste rulla fram 50 cm för att få bort bromsskorna men att jag då kommer belägga området framför min signal som står precis nedanför mitt fönster. Hon sa att hon la växlingsväg åt mig och sa även när jag kunde börja rulla framåt sen la vi på.

Jag plockade bort alla 6 bromskorna och ringde ut mig igen och sa att jag var klar för avgång. Hon la växlingsväg bakom mig så jag fick backa till jag kunde bekräfta att jag såg signalen framför mig och sen  fick jag körtillstånd av henne när signalen gick om och vi la på.

Drog ut från u-gruppen och jag var på superbra humör. Nu hade jag gjort allt själv som jag varit lite orolig för och det hade gott helt perfekt och jag kom iväg 7 minuter tidigt dessutom. Jag fick även testa min nya ficklampa ordentligt.

Den heter Cree T6 och jag har den kortare modellen med 3000 lumen. Den kostar ca 100:- inklusive frakt på ebay och då ingår laddare och laddbart batteri och jag har testat den ordenligt nu. Den funkar klockrent och du kan ställa in starkt riktat eller lite svagare bredare ljus (perfekt vid funktionskontroller). Rekommenderas verkligen, hade rekommenderat den även om den kostat 300:-

Det började ljusna ute och det jag inte visste nu var att just denna körningen skulle bli min bästa någonsin.

Klockan var strax efter 06:00 denna lördagsmorgon när jag rullade ut från U-gruppen i Hallsberg. Jag fick snart upp farten och kunde göra ett retardationsprov vilket gick utmärkt. P4 som jag oftast lyssnar på i loket spelade riktigt skön musik och det var mycket skönt snack på folket som ringde in denna morgon.

Det hade ju snöat under natten så landskapet var härligt vitt och det var ca -4 grader ute. Ett råddjur sprang över spåren och in bland snåren. Jag var ca 550 meter lång och vägde ca 1200 ton vilket är väldigt lite. Det funkar bra att köra med ett lok men idag hade ju jag två multade lok och klättrade upp från Finnerödjabacken utan problem. Märkte knappt att den kom varken på dit eller hemvägen.

Det var vinterförhållnaden ute och i denna branschen så är det vinterförhållanden när det är minusgrader och snörök efter tåget. Det var massor med snörök dessutom, tror inte jag sett så mycket snörök runt tåget när jag tittat i backspeglarna förut. Det som händer då är att man måste motionera bromsarna regelbundet genom att göra en inbromsning var 15:e minut.

Det var ju bara trevligt så man hade något att göra. För jag hade kör i signalerna hela vägen till Alingsås. Jag tänkte igenom nattens körning mm och växlingen i Hallsberg och jag var så glad över denna körningen och det var skönt att det gick så bra jämfört med den tidigare körningen i veckan.

Jag drog genom Skövde i full fart och såg hur det kom en stackare gående på perrongen och försvann i snöröken efter mitt tåg. Han måste sett ut som en snögubbe efter det för att blir täckt som av vit glasyr när man drar förbi.

I Alingsås hamnade jag efter pendeln och saktade ner till 80 km/h, efter ett tag fick jag gå ner till 70km/h för att inte få stopp i signalerna framför mig. Drog in vagnarna på i-gruppen i Sävenäs. Fick inte kör i signalen framför mig så jag ringde tornet och frågade om jag var inne. Det var jag och ha sa att jag skulle tömma huvudledningen så skulle han lägga växling till mig till aktern på mina vagnar så jag kunde lägga skor där. Sagt och gjort, lämnade huvudledningen öppen i den ändan också och lämnade loken vid stall.

Dagen var slut och jag tänkte tillbaka på morgonens körning. Humöret var på topp och det var just sådana här körningar jag drömt om när jag ville bli lokförare. Jag var väldigt trött men lycklig i hela kroppen. Jag tror det var snörökens förtjänst och jag ska försöka förklara varför.

Jag har ju jobbat som sprutlackerare förr och att sprutmåla saker är som meditation för mig. Allt blir täckt av ett stort vitt moln som kommer i min väg. Morgonpigga barnfamiljer på gångvägar bredvid spåret, frusna ungdomar som pussas på en bänk på perrongen, kvinnor, barn, gammal som ung. Ingen kommer undan snöröken.

En gammal Amazon spelades på radion när jag passerade den fristående infartssignalen till Vårgårda och det gjorde att humöret steg ännu mer.

I Vårgårda var det massor med folk på Perrongen som sprang och tog skydd åt alla håll men just där var det inte så mycket snörök. Men grattis till alla i Herrljunga. Jag är inte elak. Jag är tvärt om en ganska snäll person. Men när vi närmande oss Herrljunga såg jag att regionaltåget just kommit in. Jag tittade i backspegel och såg att molnet runt tåget var större än någonsin. Dörrarna öppnades och tågvärden hoppade ut men kastade sig in lika fort när han såg mig.

Folk var på väg ut så ingen kunde kasta sig in och jag kände hur ett stort leende spred sig på min läppar för jag visste vad som skulle hända. Att sprutmåla saker är som sagt som meditation för mig och sekunden senare var hela perrongen insvept i ett stort vitt moln och det sjuka är att jag hade inget dåligt samvete alls, tvärt om så mådde jag bättre än någonsin.

Det sjuka i denna historien var att jag hade en sång i huvudet hela tiden när jag med ett näst intill psykotiskt lugn svepte förbi perrongerna och målande omgivningen vit. Den sången brukar jag få i huvudet när jag är på bra humör.

Jag ska måla hela världen lilla mamma…

Inte den roligaste körningen jag gjort.

Nu var första veckan med egna turer avklarad. Det har varit både kul spännande och nervöst.

Första körningen måste varit den bästa jag gjort hittills och roligast såklart. Även fast jag blev sen på vägen hem på grund av att de inte fick tag på förare till mitt tåg från Malmö så var det en bra dag.  Andra körningen var det motsatta och måste varit den sämsta jag gjort.

Jag började sent på eftermiddagen och behövde läsa mig in på körningen så jag visste vad jag hade att vänta. Jag oroade mig även för att det skulle vara klargörning och växling med multade lok (två ihopsatta) för det hade jag inte gjort på länge och kunskapen behövde repeteras.

Jag var tvungen att åka tidigare ner till Green Cargo så jag hade tid att i lugn och ro läsa in mig på allt och satte mig i bilen hyfsat tidigt. Men det jag inte räknat med var att det var rusningstrafik i Göteborg och trafiken stod i princip still. De varnade till och med på radion att det gick väldigt trögt i just Göta älvtunneln och det var givetvis just där jag satt fast i trafiken.

Kom till Green Cargo med ca 25 minuter till godo och började med att plocka ut mina körorder i plattan. Jag hade bara tittat lite snabbt på schemat tidigare och trodde jag skulle dra ner timmer till Värö och sen ha överliggning i Varberg för att sedan åka till Värö och hämta tomma vagnar. Men så roligt skulle vi inte ha det denna kväll.

Jag skulle lösa av en förare med ett tomt fliståg och dra ner till Varberg direkt och hänga av för att sedan växla undan loket, sova några timmar och sedan växla fram loket och dra upp till Värö där någon redan lastat mina vagnar.

Jag ringde föraren jag skulle lösa av direkt och sa att jag var på plats i Sävenäs. Han hade varit på loket på bangården i ca 1 timma redan för han var tidig och jag insåg att jag får läsa in mig på vad som ska göras på loket i Varberg för att låta föraren få sova några timmar innan han ska åka hem igen.

Jag hann kolla att det var multade lok och hann ta fram alla papper i plattan jag skulle behöva innan jag gick ut och löste av föraren vid “telefonkiosken”. Såg att andra loket lös vackert orange. Det var alltså 1290 jag skulle få köra. Sveriges enda Rc-lok med originalfärgsättningen. Föraren sa att allt gått bra med körningen hit.

Ellok Rc4 1290
Ellok Rc4 1290 är det enda loket som fortfarande har kvar sin original färgsättning. Här ser ni den multad med en annan Rc4 i Varberg.

Jag drog iväg med tåget och på rakan en stund efter Lisebergstunneln gjorde jag retardationsprovet som visar att tåget bromsar som beräknat i uppgiften till förare. Den bromsade gudomligt bra och resan ner till Varberg flöt på bra.

Jag packade ihop tåget lite lätt vid inbromsningen sänkte 1 kg i huvudledningen. Letade upp dokumenten som jag laddat ner i plattan och fick tag på numret till växlingen i Varberg. Jag berättade att jag dragit ner vagnarna och frågade vad som skulle göras.

Han sa att det räckte med att jag bromsade ner lite för att han strax skulle gå på i aktern på tåget. Han ville att jag skulle ringa om det satt slutsignaler på vagnarna där jag hände av. Det gjorde det och han sparade mitt nummer för det var han som skulle växla i Värö och han skulle ringa ca 30 minuter innan allt var klart så jag hann dit med loken. Han sa att jag skulle ringa tkl och fråga vart jag skulle ställa loken och fråga om de fick stå kvar.

TKL ville att jag skulle växla undan loken genom att först göra fram över två vägkorsningar med bommar och vända på andra sidan och sedan gå in på spår 1 och där skulle jag få lokalt i en växel och en spårspärr så jag kunde dra in loken på spår 101 och stänga ner dem.

Stänga ner loken var väl inga problem men hur skulle man göra vid hyttbyte på mult? Jag ville inte kolla i dokumenten så jag ringde min kollega i Älmult, Svanen. Svanen kör till Göteborg ganska ofta nu när han är i Halmstad en månad. Det var bara en dag sedan vi träffades sist och gick till favorithaket och käkade buritos. Det blir mycket tågsnack när man ses nu förtiden. Svanen är ganska vass och besitter mycket kunskap om just lok, JTF mm.

Jag frågade honom vad som var speciellt med att byta hytt på multade lok och jag sa att hade två multade rc4 och hade en svag aning om att man skulle lämna direktbromsen i läge loss i hytten man avaktiverar. Han bekräftade det och jag växlade fram och bytte hytt. Allt flöt på bra men vägskyddet gick inte ner. TKL sa att jag skulle få tuta mig över och skulle just skrida till verket när skydden gick ner.

Jag växlande fram och drog in på 101, la tillbaka spårspärren och växlen efter mig, ringde tkl och avslutade växlingen och lämnde tillbaka det lokala. Bytte strömavtagare på loken mm och stängde ner dem. Därefter gick jag till Hotell Gästis och checkande in, gick och åt kvällsbuffen som ingår och ställde klockan och la mig att sova.

Ska göra en lång historia kort. De ringde inte tidigare som det hade sagts från växlingen. Jag ringde dom strax innan 01:00, gick och startade upp loken, ringde tkl och bad om att få lokalt. Fick gå ut och kolla i vilka växlar. Växlade ut mig men det blev fel så jag gick växla in på rätt spår för att få signal att köra till Värö.

Tåget var för långt så de fick backa ner 9 vagnar först som jag fick gå på och dra upp så nära signalen som möjligt så backade de ner resten och tiden började springa iväg redan här. Jag skulle backa ner med radio och har inte kört radio med multat förut. Fick läsa in mig på det och byta hytt i ena loket och regga radion. Men det gick inte styra bromsen. fixade lite till och då nödade loken och jag fick börja om från början och då funkade allt. Backade ner och gjorde ett genomslagsprov.

Gick över till närkörning genom att vrida på reglaget i hytten och då nödar loken igen. Startar upp allt igen genom att köra upp strömavtagarna och slå i huvudbrytarna och bytte hytt på bakre loket igen. Aktiverade hytten i främre loket och fick fel i ATC. Startade om ATC och testade igen, verkade funka. Ringde ut mig och fick kör och då fick jag ATC fel igen. Ringde TKL och sa att han får ta tillbaka tågvägen.

Gick slog av ATC,n gick igenom allt i loken men hittade inget fel. Startade atc och den verkade fungera. Ringde ut mig och fick rulla iväg. Det gick tungt med fliståget. retardationsprovet misslyckades. Fick göra om det. Andra lyckades men jag bromsade fast mig och precis när det började gå uppför. Kom upp tillslut och sen gick det bra till Sävenäs. Den avlösande föraren kom iväg 40 minuter sent. Jag var super missnöjd med körningen men jag hade i alla fall fått köra 1290.

Jag hade inte så mycket rutin men allt jag gjort gick väl bra men så mycket annat som strulade som gjorde att tiden sprang iväg. Ville helst kommit iväg tidigt men istället blev jag sen. Det är extra jobbigt när man vet att en annan avlösande förare ska behöva vänta och sen bli sen hem. Men han sa att det var lugnt för han hade ett längre uppehåll i Hallsberg så det skulle lösa sig.

Ska försöka skriva ett inlägg till senare idag, om min senaste körning denna veckan. Det var en av de bästa jag gjort liksom min första körning.

Jag är lokförare och när man som lokförare börjar bli stressad säger man till sig själv, “ta det lugnt, du har månadslön” =)

Bristande linjekännedom

Jag har fortfarande inte landat från min första resa. Jag svävar som på moln fortfarande. Känslan var obeskrivlig. Mycket roligare än när man tagit körkort och körde bil själv för första gången.

Jag hade en hel det kvartstid på hotellet i Halmstad och kollade ikapp lite serier på Netflix på min iPad och ringde lite nära och kära. Jag somnade till ett tag och vaknade av att Bemanningen i Hallsberg ringde mig. De sa att de inte hade någon förare från Malmö till tåget jag skulle ta över i Halmstad.

De undrade om jag kunde åka pass ner till Malmö och köra därifrån. Jag sa att jag kört från Malmö några gånger med att det var ett år sedan och att jag inte ens hittar till Godsbangården. Men det var inga problem sa hon, De skulle lösa allt åt mig om jag tåg pasståget som gick 40 minuter senare.

Hon frågade om jag gjort “tunnelkursen” på trafikverkets sida och jag svarade att jag inte hade det. Men hon sa att det är inga problem och att jag kunde läsa in mig på det på pasståget ner till Malmö. Ok inga problem svarade jag yrvaket och började packa mina saker och förberedde mig på att checka ut.

Men jag glömde säga att jag var helt nyexamerad och det visste antagligen inte bemanningen, eller om det var så att de skiter i vilket så länge tågen rullar så jag bestämde mig för att ringa min instruktör Andreas och rådfråga honom.

Han körde tåg hem från Norge och var på väg in till Sverige och det var lite dålig täckning. Jag förklarade samtalet och frågade vad han tyckte eftersom han är den som vet min kapacitet bättre än någon annan.

Han avrådde mig att ta körningen med anledningen att jag har begränsad linjekännedom på sträckan Malmö – Halmstad och att jag bara kört persontåg den sträckan. Dessutom saknar jag platskännedom på godsbangården där. Det var egentligen inga problem sa han men han satt jag skulle bli lite nervös och stressad som ny att sätta mig i den situationen och han ville inte att jag skulle uppleva det direkt i början.

Green Cargos instruktörer är väldigt kompetenta och säger de en sak så är det sanningen. Jag sa att jag ska tacka ner till körningen och han sa att blir det tjafs så skulle de ringa honom. Men det blev inget tjafs om att jag tackade nej. I morgon ska jag maila chefen och begära att få linjekännedom på den sträckan så fort som möjligt. Jag gillar att köra till Malmö. Västkustbanan är favoritbanan. =)

Bemanningen fick ta på en annan förare som fick passa ner till Malmö och jag fick sova vidare. På grund av detta blev tåget 1 timma sent från Malmö och föraren fick sedan vänta vid ett arbete på linjen i 30 minuter innan han kom till Halmstad 1.5 timmar sent.

Han ringde mig 25 minuter innan han ankom så jag han packa och gå ner till perrongerna. Resan hem gick bra men det regnade och tåget var tungt så det slirade ganska mycket hela vägen upp till Varberg. Jag hade kör i signalerna hela vägen och var 1 timma och 15 minuter sen till lokstallet.

Det var en härlig känsla att känna att man gjort sin första arbetsdag ensam. Idag ringde någon mig från Green Cargo och bad mig ta en extra tur till Hallsberg natten mot Lördag. Jag tackade jag. Jag älskar ju att köra tåg och ska köra så mycket jag kan nu i början. Nu ska jag iväg till Varberg med timmer. Ha en trevlig kväll =)

Jag är lokförare, världens bästa yrke.

Jag är lokförare!

Nu äntligen kan jag kalla mig lokförare efter att jag klarat alla tester på internutbildningen och kört min första egna tur. Känns bra men jag ska backa tillbaka lite och berätta lite om hur förra veckan var.

I måndags förra veckan hade jag en tur till Falköping och tillbaka. Vi löste av en förare utanför lokstallet som kom med tomma timmervagnar från Värö. För att vi inte skulle blockera hela stambanan vid förarbytet la tkl in oss på ett spår som fortsatte genom hela bangården och ut igen på stambanan. Sen var det bara att tuffa på.

I Falköping fick vi gå ner mot timmerterminalen direkt och vi stannade en bit innan och bromsade ner vagnarna kopplade in radiostyrningen och gick runt med loket och backade ner vagnarna för lastning. Nu fick jag testa min nya pannlampa på 8000 lumen när jag backade ner med radiostyrning i mörkret. Funkade perfekt.

Boruit 5000 heter pannlampan kostade 200:- inkl frakt på ebay och det medföljde uppladdningsbara batterier, laddare för hemmet och bilen. Tveka inte på det köpet, lyser som en bilstrålkastare och är guld värd om du måste köra radio när det är mörkt.

Vi gjorde en ankomstkontroll av vagnarna och och lämnar dem “spetade”. Vi ringde en taxi som hämtade oss och körde oss till Hotell Ranten. Där fick vi en liten kylbag med frukost och ca 4 timmars sömn innan det var dags att bli hämtade av taxin och nerskjutsade till terminalen igen.

Nu var vagnarna lastade och vi gick en funktionskontroll och även här var min pannlampa klockren. Har en asgrym ficklampa också för 100:- inkl frakt från ebay med 3000 lumen. Efter det blev det ett grundprov och sen ringde vi ut oss.

En hektor förare stod stil lite längre fram och skulle ner till terminalen. Jag bländade ner till läge två på belysningen eftersom jag skulle köra och han stod still men han blinkade ilsket med lyset och när jag passerade honom bländade han mig med sin ficklampa. (Min ficklampa är var bättre ;))

Vad är det för fel på honom tänkte jag och kunde inte riktigt släppa tanken på varför han gjorde som han gjorde. Fick gå åt sidan i Herrljunga och släppa förbi ett mötande tåg och bländade ner till läge 1 som vanligt när jag står still.

När jag fick kör i signalen igen så satte jag på läge 2 och då slog det mig hur starkt ljus jag hade på loket. Jag mindes då att jag veckan tidigare fått ett mail från gruppchefen om att 2 av våra lok skulle utrustas med ledlampor i halvljusen i A-ändan och att vi skulle ge feedback på dem. Helt awesome måste jag säga men glöm inte att blända ner ordentligt vid möte. Riktiga lokförare tänder även i hytten och vinkar vid möte på natten.

Resan hem gick bra men den slukade väldigt mycket luft vid bromsning så vi meddelade avlösande förare det och sa att det behövde göras att självlossningsprov.

På onsdagen var min sista tur med instruktör om jag spelade mina kort rätt och denna dagen bar det av till Alvesta. Men jag hade inget rum bokat till mig på Hotell Rådmannen och Bemanningen skulle fixa det. Fem minuter innan vi var i Värnamo ringde de att sa att ett rum var bokat på Scandic i Värnamo. Min instruktör sa att jag fick sova där eller köra själv till Alvesta så kunde han sova där.

Jag har en lista på alla ställen jag sovit på som lokförare/lokförarstudent och ville givetvis kunna fylla i Värnamo där så hur mycket jag än ville köra själv så var min lista viktigare. Något som jag senare skulle ångra.

Jag tjänade någon timmas sömn genom att hoppa av i Värnamo och gick in på klassens FB sida och skrev att jag hade 15 timmars rast i Värnamo. Min klasskompis Ola som fått jobb på Krösatågen sa att han skulle ankomma dit och ha några timmars rast så jag inväntade honom och vi gick ut och lunchade.

Ola trivdes bra och vi satt och pratade om allt knasigt vi varit med om. Ola hade kört egna turer ett tag. Hans första dag han körde ensam såg han mig när jag körde igenom JKPG central efter att ha växlat i JKPG så det var nog ca 2-3 veckor sedan. Jag skulle ju få köra tåg själv snart och jag anade att jag skulle vara först i Green Cargo gänget i klassen med att köra själv. Alla på persontåg sidan kör själva nu tror jag förutom SJ. Men på godssidan är det bara Johan på Hektor som kör själv och har gjort det ett bra tag nu. Men jag var stolt att jag skulle vara först av Green Cargogänget.

Efter vi lunchat gick jag upp till rummet och sov tills min intruktör ringde och sa att han var på g. Jag gick upp till stationen och löste av honom och körde tåget vidare mot Göteborg. Resan gick bra och jag blev godkänd och nu väntade bara ett teoriprov på fredagen. Provet gick också bra och Gruppchefen bjöd mig och en till elev och våran instruktör på lunch ute vilket blivit tradition nu.

Nu var jag äntligen färdigutbildad lokförare och första turen gick i dag. När jag klarat provet så skröt jag om det på Facebook mm och min klasskompis Oliver som är stationerad hos Green Cargo i Nässjö sa att han också var klar och att han just avslutat sin första tur. Fan också! Jag ville ju vara först om jag hade kört ensam den natten istället för att hoppa av i Värnamo hade jag varit först. Jag hade ju min lista som Värnamo saknades på men jag är också tävlingsmänniska och det går före listor. Så typiskt!

Idag hade jag äntligen min första egna tur. Halmstad stod på schemat och jag hämtade mitt lok i lokstallet. Det var inte igång alls så ja fick klargöra det och sedan stod det lite dumt till så jag fick växla fram det  för att komma ut på bangården. Tiden började skena iväg och jag skulle även göra ett grundprov själv  på denna turen.

Växlaren gav mig mina papper och åkte med till vagnar och hängde på. Jag såg att de var kopplade till bromsprovaranläggningen och jag frågade om de var bromsade och fick till svar att de var klara. Efter ett förkortat genomslagsprov så ringde han ut mig och jag tuffade iväg på min första egna tur.

Egna turer är som när man kör med instruktör fast man är mer avslappnad och man spelar högre musik. Hamnade bakom Kungsbackapendeln och fick 0P ganska omgående i förindikatorn och jag gjorde ett retardationprov trots att det gick lite utför för jag var ju ändå strax tvungen att bromsa.

Jag insåg att jag glömt koppla in efterbromsen och bestämde mig för att bromsa under ett kilo så att loket inte skulle bromsa bara för att testa lite. Retardationsprovet gick bra trots utförslut och att loket inte bromsade. Det var ett lätt och kort tåg och jag gjorde min bästa körning hittills. Man var mer avslappnad och hade inga krav på att prestera eller dyligt och vips så funkade allt jätte bra. Men det var ett lättbromsat tåg också.

Fick stopp i signalen vid Lekarekulle  och kopplade in efterbromsen. Gjorde ett nytt retardationsprov pga ändrade bromsförhållnaden och det funkade kanonbra även nu, vilket inte är så konstigt. Det var en härlig körning och väl i Halmstad kom min avlösande förare och hands instruktör. De skulle vidare till Malmö efter hälften av vagnarna var avhängda. Jag tänkte lite fel och tryckte ur efterbromsen innan jag klev av loket men de skulle ju ha den inkopplad insåg jag sen.

När insåg att de med största sannorliket var Malmöförare och elev och misstänkte att det kunde vara någon av mina klasskompisar där och mycket riktigt. När man närmande sig så såg man Malmö FF mössan lysa upp bangården Det var Paul. Han sa grattis och var på lika glatt humör som vanligt. Alla skåningar verkar vara på bra humör dygnet runt =)

Nu sitter jag på hotellrummet i Halmstad och väntar på att få köra hem i natt. Det har varit en stor dag och ett stort tack till er alla som följt mig på min resa hit. Jag kommer fortsätta blogga om mina turer hela februari ut. Sen kommer jag snygga till bloggen ordentligt och göra om den till en fotoblogg med tåg och naturtema med GoPro feeling om jag lyckas med det.

Jag kommer fortsätta att blogga om körningarna men bara när det händer något speciellt. Annars ska jag försöka blogga om tankarna som far runt i huvudet på en medans man kör tåg. Man har mycket tid att tänka på allt i ens liv på gott och ont när man sitter i hytten. Jag är så glad att jag är klar och får köra själv nu. Hoppas jag inspirerat något att söka till utbildningen.

Detta är det bästa som har hänt i mitt liv och ni borde inte gå miste om att få leva detta livet. Enkelt jobb men med mycket ansvar såklart, inga chefer som hänger över axeln, ingen stress. Blir det mycket att göra tänker man bara att man har månadslön för man får inte stressa. Fet lönecheck pga bra grundlön men så tillkommer 3-4000  i månaden i OB varje månad plus traktamenten för alla överliggningar man får och övertid för de turer du blivit försenad.

Vill inte skriva vad jag tjänar i snitt men räkna med att få ut minst 22 000 netto baserat på utbildningslönen under internutbildningen kryddat med ob och traktamenten. man får 125:- extra för varje radiolokstur man gör och det blir en hel del lite beroende på vart du är stationerad. Vissa kör ju radio varje dag. Nu när man är färdig lokförare går man upp ca 4000 i lön och efter 2 år är man fullbetald. Sen kan man även bli handledare eller instruktör och få ännu mer i lön. Lönen är inte varför jag sökta detta jobbet men det är helt klart en av de sakerna jag gillar.

Jag ska skriva en sammanfattning av utbildningen, liaperioder och handledarna mm senare i veckan. Det jag kan skriva nu är att denna utbildningen har varit så bra och rolig att jag med lätthet skulle kunnat betala 200 000 för att gå den.

Nu ska jag lägga mig på sängen och njuta lite av känslan att köra tåg ensam. Jag känner mig verkligen lycklig.

Jag är lokförare, världens bästa yrke…

 

 

Vänern runt

Förra veckan avslutades med en riktigt bra körning.

Jag skulle köra Vänern runt men det strulade lite med hotellrummen. Jag gick på vagnarna och körde upp mot Kil. Resan gick bra och eftersom det var sista dagen med Beckius som instruktör så fick jag lite tips. Han har inte sagt så mycket om körningen för det är ju examination och jag ska klara mig själv och han övervakar.

Men givetvis finns det ju saker som man behöver öva på och i mitt fall var det just målpunkter. Jag bromsar tidigt och det är bra men ibland måste jag vänta lite med att bromsa. Oftast är jag medveten om att jag antagligen påbörjade inbromsningen lite väl tidigt och tar det säkra före det osäkra men nu gäller det att jag får linjekännedom också.

Han har helt rätt i det han säger och jag ska lägga energi på att bli bättre på det. Samtidigt känner jag att det är en bra sak att vara dålig på eftersom det kommer med tiden när man får linjekännedom. Och jag bromsar ju förtidigt och aldrig försent.

I Kil skulle jag sova några timmar på hotell och sedan dra vidare till Hallsberg genom Karlstad och Kristinehamn. Men nu fanns det inga lediga rum i Kil eller Karlstad och det hade vi vetat om i en vecka så jag visste att jag skulle få sova i Kristinehamn och skulle få åka pass dit.

I Kil träffade jag en skolkompis från YH28 i Mjölby, alltså klassen under mig som tar examen snart som är ute på sin sista LIA.  Det var kul, vi åkte pass ihop till Karlstad där hon klev av och jag skulle åka vidare till Kristinehamn med samma tåg vi kom med.

Jag hade aldrig kört sträckan Karlstad – Kristinehamn och jag behövde linjekännedom för sträckan för att få köra där själv när jag är klar lokförare. Därför var det inte bra att jag fick åka pass och sova i Kristinehamn och bli upplockad där av Beckius senare på kvällen. Jag gick fram till Lokföraren på tåget som packade ihop sina saker för de hade förarbyte i Karlstad och växlade några ord med honom.

När nya föraren kom så frågade jag om jag fick åka med i hytten och på  så sätt få lite linjekännedom. Det gick alldeles utmärkt och Det var en lätt sträcka att köra. Vi såg två stora fina rovfåglar på vägen mot Kristinehamn och jag känner mig trygg med att köra där efter att ha fått lite tips av lokföraren jag åkte med.

I Kristinehamn hade de inget rum klart och de hade missuppfattat att jag skulle komma idag fast vi pratat med dem 2 timmar tidigare. De förstod att jag var tvungen att sova och fixade fram ett nytt rum på 10 minuter. Jag åt min medhavda mat och somnade som en stock.

Jag vaknade 9 timmar senare och vid 20:00 checkade jag ut och gick och åt lite thaimat. Vid 21:00 kom Beckius med tåget jag skulle köra och det var ett RE-lok som drog det denna kväll. Det var kul. Har inte så jätte många körtimmar med det loket så det var kul att få köra dem lite innan de skickas upp till Norrland.

I Hallsberg hängde växlarna av våra vagnar vid I-gruppen och vi åkte till stallet med loket. Våra andra vagnar skulle vara klara om ca 45 minuter så vi klargjorde våra andra multade lok direkt och satt och väntade i loken i 30 minuter innan vi drog vidare mot u-gruppen och gick på våra vagnar och bromsprovade. Sen var det fullfart mot Göteborg och raka vägen i sängen igen för att sova.

På fredagen åkte jag till Linköping för att besöka Whiskyexpo på lördagen. Supertrevlig och Laphroigh’s 25 åring var godast tätt följd av Bowmore’s 25 åring när det gäller whisky. Men jag måste nog erkänna att Romen var godast och hälften av allt vi drack var just dyra rom.

Ha det bra alla lirare där ute. Nu måste jag ladda för nattens körning till Falköping.