Jag ska bli lokförare

Ännu en perfekt dag på Green Cargo är slut.
Dagen började med att klockan ringde 04:00, det är super tidigt jag vet, men när man gillar det man går upp för och åker iväg till så är det inte alls så farligt att gå upp tidigt. Allt handlar bara om att man ska komma i säng tidigt kvällen innan.

Jag tar det väldigt lugnt på morgonen. Jag är av uppfattningen att om man stressar på morgonen så blir hela dagen stressig. Idag hade jag ingen mat hemma i vanlig ordning för att jag var för slö för att fixa det igår så jag var tvungen att svänga förbi Shell och köpa mat på väg till jobbet. Hällde även i mig en Redbull jag köpt på macken. Resan upp till Nässjö gick bra, det är inte många bilar ute vid den tiden på dygnet så man behöver knappt aldrig blända av stålkastarna vilket är ganska skönt.

Jag gillar lugnet som är ute riktig tidigt på morgonen. Inne på Green Cargo är det också väldigt tyst och lugnt. Det är nog alltid någon där men frågan är vart de håller hus. Jag ser dem aldrig på morgonen.

Green Cargo
Så här ser det ut utanför Green Cargo Nässjö kl. 05:10

Varje morgon gör man typ samma saker i någorlunda samma ordning. Först hänger jag in väskan i mitt skåp. Omklädningsrummen är väldig fräscha, det finns duschar mm och till och med en stor fin bastu. Hela Green Cargos byggnad känns fräsch så jag antar att den inte har så många är på nacken. Det kanske någon av lokförarna som följer denna bloggen har mer koll på än jag.

Jag tömmer fickorna på privata saker förutom min iPhone och lägger allt i min jacka och hänger in i skåpet. Sen går jag ut till köket och tar en kopp varm choklad och sätter mig vid något av borden och spelar lite spel på mobilen, läser nyheterna, kollar mailen mm. När jag är på jobbet så smsar eller Facebookar jag inte med mera. På mitt förra jobb tror jag att jag var inne på Facebook 3 gånger på arbetstid och då satt jag ju ändå och jobbade vid en dator. Men sådan saker kan man göra efter jobbet. Innan jobbet brukar jag läsa alla meddelanden mm jag fått men svarar väldigt sällan på dem på morgonen. Det är jag för slö för.

kaffemaskin
Denna maskinen är nog den heligaste på hela företaget.

De andra gubbarna trillar in en efter en och de gör samma sak, de går till sitt skåp och lägger in sin väska och hänger av sig jackan. Sen går de till kylen och lägger i sina matlådor, sen går de till kaffeautomaten och tar en kopp kaffe, och efter det så sätter de sig ner och pratar och kollar mobilen.

När kaffet är slut och alla som ska jobba ihop har kommit så går vi och printar ut listorna med dagens todo’s. Vi diskuterar hur vi ska lägga upp förmiddagen och sen går vi i samlad trupp ner och sätter på oss varselkläderna. Jag och min handledare Johan fick ju var sin kalldusch sist så våra kläder hängde i torkrummet. Johan tyckte min jacka var för kall och gav mig och Erik varsin helt ny vinterfodrad varseljacka.

torkrummet
Torkrummet är guldvärd när det är snöslask, kallt och blött. Här finns hängare för kläder, ställ till handskar och skotorkare.Torkrummet används flitigt sådana här dagar.

När vi satt på oss varselkläderna så går vi till rummet bredvid precis vid utgången. Där har vi all elektronik och deras laddstationer. Vi plockar på oss det som kan behövas, jag brukar bara ta en komradio och radiostyrningsdosan till radioloken. Men det finns ficklampor, handdatorer mm. Vet inte ens vad allt i det rummet är och inte vad man skulle kunna tänkas behöva en handdator till.

laddrummet
Laddrummet är det sista rummet man går till innan man lämnar byggnaden och det första man går till när man kommer tillbaka efter arbetsdagens slut.

När man plockat på sig utrustningen man behöver så sätter man på sig mössa och handskar och går ut. Alldeles runt hörnet står alla loken uppställda med tågvärme inkopplat. Man slår av tågvärmeposten och rycker ut kabeln och klättrar upp i loket. Idag var det två stycken multade (ihopkopplade) Td-lok som stod där och väntade på oss. Mäktigt!

td-lok
Visst är det en vacker syn att se två fina gröna Td-lok multipelkopplade. Men man fattade att dagens vagnar skulle vara väldigt långa och tunga.

Jag sa att jag gillar V5 loken häromdagen. Det gör jag, de är smidiga på flera sätt, men problemet med dem är att de inte är så lätta att radiostyra finkänsligt eller vad man ska säga. Det blir ketchup effekten av det hela. Börjar man gasa kommer allt på en gång, så fort man hör motorn varva upp måste man frikoppla direkt om man ska smyga fram. Man misslyckas ibland kan jag säga. Samma sak gäller bromsarna. De slår till helt plötsligt fast man försökt smyga och man lossar direkt men de hinner ändå bromsa ner till stopp. Td-loken är mycket enklare så sätt, men de är STORA. De är högre så det är längre att hoppa när man hoppar av i farten mm.

Medan man startar upp TD-loken som tar ett litet tag så starta vi upp våra komradios. Handledaren kontaktar TKL och ber honom lägga vägen till vallen och frilägga växlarna lokalt så vi kan ställa om dem själva. Handledaren har på volymen på sin och jag och Erik har våra nervridna för att undvika rundgång och vrider bara upp volymen när vi går iväg någonstans utan handledaren. Idag fick jag tag på en bra som man faktiskt hörde vad de sa i så man slapp gissa hela tiden.

komradio
Komradion fäster vi i jackan i en liten ögla på vänster sida. Den har vi till ganska mycket.

Erik körde på förmiddagen. Erik släppte av mig vid några vagnar så jag kunde klargöra dem för skjutsning från vallen medan de hämtade vagnar som vi skulle fixa i ordning och bromsprova. Vi kopplade riktigt tunga och långa tågsätt idag. Trodde aldrig vagnarna skulle ta slut. Men Td-loken drog dem utan problem.

Min klargöring av vagnarna gick ganska smidigt. Några av vagnarna satt inte ihop men Niklas som skickade vagnar ner från vallen skickade dem med sådan hög fart att de gick ihop tillslut så jag kunde koppla utan att någon knuffade ihop dem med loket. Jag hjälpte Niklas att lägga växlar medans Erik bromsprovade tågsättet som skulle iväg med de multade Tdloken. Passade även på att ta lite selfies samtidigt och filma lite. Tyvärr insåg jag att det var vagnar med graffiti på samtliga mina videos så ni får inte se dem här. Vi i denna branschen ger inte klottrare kred genom att publicera deras verk för allmänheten. Tvärt om så tejpar man över taggar mm på klottret.

Det var alldeles för varmt för mig med vinterjacka. Jag fick ta av mössan och knäppa upp jackan ordentligt, svetten verkligen rann ifrån mig. Vi kopplade ihop vagnarna ganska fort och började dra bort dem till spåren de skulle hämtas ifrån. Morgonen hade flutit på bra och det började bli dags för lunch. Vi satte oss i lunchrummet och började prata med andra lokförare på plats. Vår klasskompis Oliver var där bland annat. Han hade en körning till Boxholm idag.

Erik berättade att Linnéa i klassen hade fått sin körLIA i Nässjö, vad konstigt sa jag för hon hade två veckors körLIA i Göteborg veckorna efter mig. Vi har haft svårt att få LIA platser denna perioden på grund av olika omständigheter så de flesta hade bara fått ut hälften av sina LIA veckor. Jag har ju tex denna veckan på bangården men skulle egentligen ha nästa vecka också men då för Jonas i klassen sin LIA i en veckan i stället. Vi får dela broderligt.

Men det trillar in lite LIAplatser hela tiden så det verkar lösa sig för alla. Jag hade ju i alla fall fått två veckor av fyra i Göteborg på Green Cargo som var mitt första val så jag var ganska nöjd. Men jag sa till Erik att hoppas de ringer och säger att jag kan få Linnéas veckor i Göteborg då så att jag får ut mina 4 veckor.

De ringde från Hallsberg och sa att kontainervagnen som vi just fixat ihop i ett av vagnsätten och som skickas strax var för liten och var tvungen att bytas ut. Det var inte roligt för merjobb är aldrig kul särskilt inte när det måste ske direkt och inträffar på en rast. Vi gick ut, tog V5 loket och kopplade på vagnsättet drog upp den på vallen, släppte ner vagnen på ett spår, hämtade en ny vagn på ett annat spår och backade tillbaka hela tågsättet på rätt spår igen. Det tog lite tid även om det låter som att det går på några minuter. Vi fixade med lite annat också och åkta tillbaka lagom till en tidig lunch.

Vi hängde kläderna i torkrummet och Erik behövde torka sina skor som läckte i skotorkaren. Det är en slang med varmluft som man sticker ner i skorna. Jag stack ner dem i mina handskar i stället och hängde upp min jacka. Vi satt och pratade med en annan lokförare på lunchen och lite allmänt med gubbarna på Green Cargo. Green Cargo är ett bra företag med massa sköna människor. Är alla lokförare lika galna så har jag verkligen hamnat rätt här i livet. Väldigt skön stämning.

Efter lunchen så var det min tur att köra radiolok medan Erik fixade vagnarna. Vi träffade på Rickard som utbildat oss i signaler som jobbar som lokförare på Green Cargo och vi växlade några ord. Sedan tog jag ett Td-lok och skjutsade iväg dem och släppte av dem vid dagens sista projekt. Det var i stort sett klart men de kollade alla koppel mm och började gå längs med vagnarna till bakre ändan. Det var ett riktigt långt lok och det tog väldigt lång tid för dem att gå bort. Jag kopplade på loket på vagnarna och kopplade ihop luftslangarna, kiken var öppen längst bak så jag kunde inte släppa på luften än.

Radiodosa
När man väntar på att de andra ska bli klara så är det lätt hänt att man tar några selfies. Här försöker jag visa radiodosan när den sitter på magen.

Efter ett bra tag sa de på komradion att jag kunde släppa på luften och den gick igenom hela vagnsättet och ut längst bak precis som den ska. De stängde kiken och jag fyllde på huvudledningen.

Tåg
Här har jag parkerat och just hängt av vagnarna medan Erik och Johan kopplar på i andra ändan.

När det var klart gjorde vi ett täthetsprov från radiostyrningsdosan. Det var något nytt för mig så jag fick instruktioner genom radion hela tiden. Efter provet var klart så gjorde vi ett bromstest. Jag drog upp vagnsättet till spåret det skulle hämtas i från och släppet av Erik och Johan. De försvann längst bak igen och det tog tid som vanligt. Jag kopplade loss loket och hängde upp slangar och koppel. Det kom ett RE lok och kopplade på i andra ändan och drog iväg med allt. Även de andra vagnarna på spåren bredvid åkte iväg en efter en innan Erik och Johan var tillbaka.

Vi åkte tillbaka till GC och stängde av loket. Jag kände att jag hade lärt mig massor och börjat få i alla fall lite rutin på saker och ting nu. Det var bra för jag är ledig på lördag så jag har bara en dag kvar på söndag att lära mig växling ordentligt. Vi gick in i laddrummet och hängde av oss allt och satte det på laddning. Vi önskade Johan en trevlig helg och började bege oss till våra bilar. Vi var båda nöjda med dagen. Jag var superglad att jag fått köra Td-loket och att inget egentligen hade strulat på hela dagen.

Jag gillar humorn och jargongen på GC. Jag känner att jag passar in i gänget. Jag känner att jag valt rätt här i livet och det gör mig otroligt glad. Jag har svävat på moln i flera månader nu och i stället för att det skulle mattas av blir det bara starkare och starkare på grund av allt man får uppleva som är jätte kul. GC’s gubbar verkar helt tokiga så där passar jag in bra. Vi har samma humor med mera. Det är kul att få träffa så många lokförare och prata med dem. De bekräftar bara att jag valt helt rätt väg här i livet. Men jag fattar det knappt än för det känns nästan lite overkligt bra.

När jag kom hem så ringde telefonen. Det var från skolan, jag fick Linnéas praktiktider också så nu var jag äntligen upp i mina 4 veckors körLIA. Saker och ting går verkligen som på räls nu. Men det är väl inte så konstigt.

Jag ska ju bli lokförare…

En riktig kalldusch på bangården.

Dags för dagens andra blogginlägg, förra inlägget handlade ju om sinnesstämningar mm och detta är ju en lokförarblogg så jag blir ju så illa tvungen att skriva om nattväxlingen.

Jag var lite trött efter morgonpasset igår, vilade någon timma direkt när jag kom hem. Var mest hemma och tog det lugnt, putsade kängorna och tittade på tv bland annat. Sov cirka två timmar på kvällen och det var välbehövligt. Började känna mig taggad för att bege mig iväg men klockan gick alldeles för sakta. Det tar ca 35-40 minuter till Nässjö ifrån mig och jag åkte hemifrån cirka en timma innan jag skulle börja. Bensinvärmaren hade varit igång i 20 minuter så nu var bilen redan varm och skön när jag satte mig och körde iväg.

Jag hade just lämnat Jönköping och kommit upp på nocken på väg 31 ovanför Ekhagen när det började komma snöblandat regn. Yttertemperaturmätaren i bilen störtdök från 5,5 grader till 1 grad på några minuter. GPSen plingade till och varnade för halka. Great!
Men jag var ju ute i god tid så det var inga problem körde lite lugnare än normalt, har mina dubbfria däck på bilen så jag var förberedd på sådant här väder.

Väl på plats så slängde jag in väskan i skåpet och tog med mina kläder och hängde på klädhängaren vid fikarummet. Där satt min kurskamrat Oliver med sin handledare och drack kaffe. Han hade sedan i måndags hunnit få köra posttåget två gånger så jag var lite avundsjuk på honom. Han hade fått praktisera som lokförare men i natt skulle han växla på Nässjö driftplast till 03:30. Han trivdes bra. Efter en stund kom min handledare Johan och sen även Erik. Ett tåg vi skulle växla om vagnarna på var försenat så vi satt kvar och pratade i fikarummet ett tag tills det rullade din. Jag gick igenom listorna med vagnarna och Johan förklarade det jag inte fattade och vips så trillade polletten ner. Stört enkelt ju =)

När alla tåg kommit in och lämnat vagnarna till oss så satte vi på oss varselkläderna, Johan hade tagit på sin vinterjacka för det var ju snöblandat och kallt och han stod ju mest still nu när jag och Erik gjorde allt jobb. Jag hade endast förstärkt min klädsel med en mössa vilket var perfekt. Jag hängde på mig komradion, bytte batteriet i radiostyrningsdosan man har på magen och satte på mig den och Erik tog med sig en komradio och ficklampa. Vi begav oss ut i busvädret.

Vi startade upp V5:an, har inte lärt mig allt utantill än och tur att vi hade ficklampan med oss annars hade jag aldrig hittat strömbrytare mm. Jag kopplade in radiostyrningsdosan och vi rullade iväg. Vi ringde upp TKL och bad han lägga vägen till ryggen (vallen) och frilägga växlarna åt oss och vi fick lodrätt i dvärgarna hela vägen.

radioutrustning
Så här ser utrustningen för radiostyrningen ut som man bär på magen. Då kan man till exempel stå längst bak och backa loket med full uppsikt i rörelseriktningen. Du kan även stå vi sidan av och haka av vagnar och skjutsa iväg vilket är en av de saker vi sysslar med när vi växlar.

Vi släppte av Erik vid några av vagnarna så han kunde löskoppla och släppa på trycket till bromsarna medans jag hämtade att superlångt tungt vagnset och började dra upp mot vallen. Det gick tungt och snöslasket gjorde att det slirade när jag försöka accelerera fick frikoppla och rulla hela tiden och försöka smyga igång igen. Varningslampan för låg vattentemperatur lös och då varvar inte motorn så mycket. Men den slocknade efter en stund och fick vi upp en lagom fart att köra i. Min handledare hoppade av i farten och började lägga växlarna nedanför vallen. Medans jag hoppade av i farten vid vallen och tåget fortsatte över vallen ner på andra sidan. Jag slog av på gasen och började bromsa väldigt väldig tidigt och la även ut lite sand för att inte ekipaget skulle rulla igenom stoppbocken långt där nere. Men det var aldrig någon fara men det var ju första gången jag körde när det var halt så jag tog det säkra före det osäkra så klart.

Erik kom och vi växlade ner vagnarna på olika spår och jag började lära mig radiostyra bättre och bättre. Men det var långt ifrån perfekt. En gång fick jag till och med backa ner och ge vagnarna en extra knuff för att de skulle stå hinder fritt efter växeln. Det var väl inte de mjukaste och mest välkontrollerade två knuffar någon gjort på Nässjö driftplats genom historien men vagnarna stod nu hinder fritt i alla fall.

Jag fortsatte radiostyra loket hela natten och Erik fick sköta kopplen. Vädret växlade mellan regn, snöblandat regn och snö hela natten. Inte det roligaste vädret i världen men jag tyckte det var roligt att få radiostyra och växla och jag frös inte så jag klagade inte. Men det kändes som det regnade småspik i ansiktet ibland.

Vi tog ingen rast på natten utan vi körde på hela tiden. Vi åkte ner och hämtade nya vagnar då och då och växlade in dem på rätt spår. Till slut hade vi bara ett vagnsätt kvar som skulle kopplas ihop. Allt hade gått bra och jag hade lärt mig att smyga fram med loket med radiostyrningsdosan och även lärt mig göra hyfsat kontrollerade inbromsningar. Låste bara hjulen en gång och det märkte jag inte själv och det var bara någon meter innan vi stannade. Att sakta köra intill vagnar så Erik kunde koppla gick hur bra som helst på slutet med något undantag där han fick ge mig kommandot “koppel” i komradion.

Nu skulle jag bara trycka ihop sista vagnsättet som skulle gå till Torsvik samma natt innan vi var klara. What can go wrong liksom. Jag och handledaren stod längst bak på vagnarna medan loket sakta med säkert knuffade oss mot vagnarna framför som vi skulle koppla ihop oss med. Det var ju lite halt så jag började bromsa i god tid och var beredd med sanden, jag tyckte jag hade full kontroll över situationen och det tyckte min handledare också. Men när tåget började bromsa hände det som inte fick hända och som jag kommer ha mardrömmar om i flera år. På taket på vagnarna hade det samlats ganska mycket iskallt vatten i stora pölar och detta vatten forsade nu ner i nacken på mig och min handledare. Vi skrek båda rakt ut av chocken och man bet ihop och tänkte att det slutar väl snart men det kändes som att det tog evigheter. Gode gud alltså!

Vi rätkoppade vagnarna och kollade så att luften gick igenom och bromsprovade. Allt gick perfekt. Vagnsättet var väl ca 400 meter långt och skulle rulla mot Torsvik vid 3:40 tror jag det var. Vi ringde TKL och bad han lägga vägen för oss men vi hade stopp i dvärgen för han ville släppa förbi ett annat godståg som kom från Jönköping. När det passerat fick vi lodrätt och jag drog upp vagnarna till spåret de skulle hämtas på. Vi kopplade loss och rullade ner mot Green Cargos uppställningsspår och stannade. Jag tittade på klockan och den var 1:30, tiden hade flugit iväg och jag börjar få mersmak av det här livet trots kallduschen.

Jag hängde av mig all utrustning i utrustningsrummet, satte allt på laddning och gick in i torkrummet och hängde upp min jacka och mina handskar och tackade för mig och åkte hemåt.

Riksväg 31 har varit riktigt kass länge, vid regn så är det väldigt mycket vatten i spår på vägbanan och nu håller de på att fixa den. Strax utanför Nässjö i höjd med Gamlarp är vägen avstängd i riktningen mot Jönköping så man fick köra genom Forserum. Det är intressant att köra där för jag har bara sett det vägen från pendeln till och från skolan. Min klasskompis Ola har sin LIA på sträckan Nässjö och Jönköping och kör för Arriva och han har en handledare från ProTrain. Han börjar kunna den sträcka nu säger han. En riktig håla verkar det vara. GPSen varnade för isfläckar på E4:an så jag tog det lugnt hela vägen hem, tänk att avsluta en sån perfekt natt med att sätta BMW’n i diket in the middle of nowhere utanför Forserum mitt i natten. Mardröm!

Väl hemma fick jag leta parkeringar som en galning för det var datumparkering och jag ville parkera på rätt sida men det var lönlöst. jag fick ställa mig på fel sida och ställa klockan på 8:40 på min lediga dag och gå upp och flytta den innan lapplisorna besudlade den.

När ja la mig i går natt så hade jag ett leende på läpparna. Det var just sådana här dagar/nätter jag viljat göra och så länge drömt om. Det är något speciellt att dra långa, tunga godsvagnar med diesellok. Man känner sig liksom komplett som människa vid sådana tillfällen.

Jag kommer älska det här yrket.
Godnatt alla knasbollar därute…

Sol i sinnet

Jag har tänkt på en sak.
Hur kommer det sig att så många är så otroligt negativa hela dagarna?
Idag vaknade jag liksom så många andra och såg snöslask, snöblandat regn med mera. Helt klart inte ett av mina favoritväder men det är ok, det är en väderlekstyp typisk för denna årstiden och det är därför sådant här väder varje år i November. Inget konstigt med det.

En annan sak som också återkommer varje år vid denna årstiden så är det gnället från folk som går omkring med sura miner pga att det kommit 2 cm snöslask på natten. Herregud, vad är problemet? Det kan ju knappast vara så att 2 cm snöslask kan förstöra dagen för så många människor utan det måste ju vara något annat i deras liv som gör dem så negativa till allt.

Det måste ju vara något i deras liv de verkligen inte trivs med, eller är de kanske bara bortskämda och gnäller så fort de får någon motgång, eller så har de bara inte insett att livet är ganska bra trots allt. Hur som helst kan man ju inte må bra av att låta vädret påverka ens humör. Men det är förvånansvärt många som gnäller och är på dåligt humör på sociala medier en dag som denna.

Jag minns för någon vecka sedan när en vän skrev en djup status om att finna lycka i sin tillvaro. Han hade nyss insett att det var hans barn som gjorde honom “rik” och att de alltid hade gjort det men han hade inte insett hur mycket de betydde för honom förut. Varför ska han gå omkring med negativa tankar när han har det han behöver materiellt och barn som han älskar. Det som utlöste det inlägget var att det var deras mammas vecka att ha barnen med de kom ändå till honom och umgicks. Det gav han en otrolig glädje och han skrev ett långt inlägg och förklarade på ett nyanserat sätt hur han kände och vad hans syn på lycka är för något.

Efter att ha läst det inlägget fick jag en glädjekick. Massor med energi och med den kom det en massa positivt tänkande som vanligt. När det gått flera timmar och jag fortfarande tänkte på det inlägget och att det gjort mig så glad av att han var lycklig och att han skrev och berättade om det så insåg man ännu en gång hur mycket det vi läser på sociala medier påverkar oss.

En annan vän har länge gått och funderat på att bli kock men aldrig tagit tag i det. Han har alltid varit intresserad av matlagning och är så duktig att till och med barn gillar hans mat. Men han hade ett annat jobb och av bekvämlighet stannade han kvar som så många andra tills en dag då han beslutade att utbilda sig. Att prata med han var så otroligt inspirerande. Han var så otroligt taggad och den positiva energin verkligen sprutade ur honom. Han berättade även hur glada hans barn blev när han berättade att han skulle bli kock. Han lägger upp massor med bilder på mat han lagat med mera på Facebook och det är kul att se för man vet att han bara går och väntar på att utbildningen ska börja.

Jag älskar mat och matlagning själv och när jag ser matstatusar på Facebook blir jag blad av flera olika anledningar. Jag är med i en grupp som heter “Vad lagar du till middag idag” och det är nog den största och mest aktiva gruppen jag är med i på Facebook. De bokstavligen spammar mitt Facebook flödet med matbilder och recept säkert 10-20 om dagen, har inte så stor koll men det är ofta i alla fall och jag älskar det. Har fått så många otroligt bra recept där som man aldrig ens drömt om att få.

Det gör mig som sagt glad, men man hör väldigt ofta folk gnälla på matstatusar. Där jag ser middagstips, tillbehörstips, uppläggstips och dukningstips, där jag ser en maträtt som lyser som det mästerverk det är  och där jag nästan kan känna doften och smaken, ja där ser andra bara en tallrik mat och tänker “Åh, nej inte nu igen”. Tänk vilken skillnad det är på folk och folk. Jag menar inte att alla måste ha ett matintresse men man behöver ju heller inte bli så negativt påverkad att man måste sprida sin galla på sociala medier.

Ett annat tips mina vänner kan relatera till är ju hur jag blev när jag bestämde mig för att bli lokförare. Jag hade mist 3 vänner till Fonus på 4 månader plus en del andra riktigt tunga personliga bakslag och motgångar så år 2013 slutade i katastrof rent ut sagt. Det var tungt men jag hade ett mål och en dröm som var tyngre. Att bli lokförarstudent, jag hade helt enkelt inte tid att deppa

Jag är alltid glad, jag är faktiskt det. Jag har sol i sinnet hela tiden. Ibland lite starkare, ibland lite svagare, men solen finns alltid där och inspirerar och lyser upp. Jag försöker inspirera andra ganska ofta och lysa upp deras tillvaro. Det gör att väldigt många kontaktar med när de har problem och mår dåligt, främst tjejer är det som kontaktar mig och det är allt ifrån att någon släkting blivit sjuk till hedersrelaterat hot och våld. Det är min vardag. Jag ser och hör dessa problem nästan varje dag och försöker fördjupa mig i det och ge råd men det är tufft ibland när det med tex förekommer dödshot med de jag hjälper och att det då även ligger hot mot mig som hjälper dem. Men jag är alltid glad ändå.

Det behöver inte vara alla problem, motgångar och negativa upplevelser som är den största boven i dramat när någon mår dåligt. Det kan vara bristen på positiva saker, eller kanske ännu vanligare, personens oförmåga att se de positiva sakerna man har i sitt liv och glädjas över dem. Jag gläds åt de små sakerna i livet. Jag är medveten om att jag har det bra, men visst kan allt bli bättre men jag har det riktigt bra och jag är inte missnöjd med mitt liv. Det är ju trots allt jag som byggt upp och skapat detta liv, det är detta liv jag vill ha, annars hade jag ju gjort något annorlunda.

Jag vill vara en positiv inspirerande person, därför försöker jag vara en inspirerande person och därför ser många mig som en positiv inspirerande person. När jag träffar vänner jag inte träffat på länge säger de att det lyser om mig. När de presenterar mig för sina vänner har det hänt att de sagt “detta är min vän Frillo, han är världens mest positiva person”.  Det gör mig glad, för detta säger de för att de ser mig sådan, på grund av det jag skriver på Facebook och hur jag pratar med dem när vi ses. Många gånger säger de tack när jag pratat med dem för de hade haft en dålig dag men är nu glada igen.

glada människor
Det lyser om positiva människor

Allt detta för att jag är den jag är, jag är en glad, positiv och väldigt social person som inte gnäller för småsaker. Men tänk då på alla som gnäller hela tiden för småsaker som till exampel vädret. Hur ser alla på dem? Vad får de för bemötande av sina vänner? Vad säger deras vänner i smyg efter att han presenterat den negativa personen för dem? De drar ner sig själv i ett egenskapat svart hål och de kommer må därefter.

Men det stannar tyvärr inte där. Tänk er hur glad jag blev av en person som beskrev hur lycklig han var på grund av sina barn eller på grund av att han tagit tag i sin dröm och utbildar sig till sitt drömyrke. Hur det ger en energiboost som sitter i kanske hela dagen när man läser något sådan om en vän. Tänk er då vad som händer om någon bara skriver negativa saker hela tiden. Allt du ser är negativt och någon ger 20 anledningar till att hata snön som du älskar. Man bryts omedvetet ner steg för steg. Istället för att ge dig en energiboost så tar de har människorna din fina energi och på grund av vad? Varför ska man tillåta någon att göra det?

Dessa negativa individer tycker inte de är pessimister. Likt alla pessimisters så kallar de sig realister och ordet optimist är något dåligt i deras ögon. Men de är pessimister och de gnäller på allt, på sin sambo, sin bil, sina barn, sin chef, sina grannar, sina vänner, politiker, någon random på stan eller på bussen allt och alla. Men värst av allt är att de ibland gnäller på positiva personer och kallar dem falska. De tror inte att någon kan vara positiv hela tiden. Men jag klandrar dem inte, det kan helt enkelt inte tänka så långt. De tycker det är helt normalt att gnälla hela dagarna men inte att vara glad hela dagarna. Det hör man ju direkt att det inte ens är någon ide att ta den diskussionen. Det är bara att klicka delete på Facebook om någon försöker argumentera att man inte kan vara så glad utan att man måste skriva lite negativa saker ibland för annars är man falsk. Ni kanske inte tror det men jag har faktiskt tagit bort ett antal sådana personer från Facebook.

Skulle dessa negativa personer åka gokart med sina kollegor skulle de gnälla på allt under tiden, det är kallt, man luktar avgas med mera. De skulle göra att kollegorna skulle lägga märke till dessa kanske negativa saker som de inte skulle lagt märke till annars. De skulle glömma av att det är kul att umgås med kollegor oavsett väder och vad man gör. Jag minns när jag åkt gokart med jobbet. Jag taggar alla hela tiden. Går och småretas om hur många gånger jag ska köra om dem med mera. Även de som inte är tävlingsmänniskor kommer bli så otroligt taggade att de tillslut skulle stå och gnägga och hoppa jämfota minuterna innan man sätter sig i gokarten och sen skulle det vara en fight på liv och död på den banan. Och man pratar om den finalen i flera år efteråt där en av vännerna hamnade på listan med de snabbaste varvtiderna på banan. Där har ni skillnaden mellan personer som mig och negativa personer. Vissa får människor att göra sitt bästa och tro på sig själva i situationer de inte vet något om, andra får sina vänner att bara se det negativa och ge upp. Men är man verkligen en vän då?

Låt ingen påverka er negativt, ta hellre bort dem från Facebook. Man kan faktiskt vara vänner utan att vara vän på Facebook och man slipper en massa tjafs och en massa negativa uppdateringar hela tiden. Livet blir faktiskt roligare om man inte blir påmind om allt tråkigt hela tiden. Visst kan folk ha sina problem men man måste inte i sociala medier ventilera precis allt negativt som man upplever. Jag tar bort de med statusar jag inte gillar. Många hänger väldigt löst och ryker efter nyår, då jag ska göra min nästa stora utrensning. Det är nog 20 pers som är borta för alltid på min Facebook bara i år på grund av negativt beteende. Samtidigt ber jag dem som inte gillar det jag skriver att ta bort mig för det enda jag kan garantera är att det kommer komma mer av den varan.

Jag har många vänner på Facebook som jag inte umgås med privat, har knappt aldrig gjort heller, ändå ser jag dem som mer nära mig som vänner än många andra. För de gillar det jag skriver, de gillar den jag är och jag gillar det de skriver och jag gillar dem som personer. De gillar mina djurbilder, de gillar mina filosofiska tankar om att vara positiv och jag gillar det som händer i deras liv. Därför följer vi varandra på Facebook, det är på grund av att man är på samma nivå mentalt. Vissa av dem vet nog inte ens om att jag prenumererar på deras statusar men de anar nog. Men tyvärr finns det andra vänner som bara gnäller, varför ska man ha kvar dem på Facebook?

Ingen är helig på min vänlista. Vi kan vara vänner privat men jag vägrar tvingas läsa om andras huvudvärk direkt när jag vaknar. Fota gärna eran frukost och skriv vad ni har för favorit té. Berätta gärna när du släppte hunden på morgonrundan så han fick springa med sin favoritkompis innan du gick till jobbet men gnäll för guds skull inte det första ni gör när ni vaknar om ni vill behålla någon form av respekt i mina ögon.

Gillar ni inte regn och rusk så köp en dyr, fin, varm Gore-tex jacka tidigt på hösten, och ett par riktigt fina, sköna, varma kängor och låt kläderna ligga i garderoben oanvända. När du sen vaknar upp till en dag som denna med snö eller slask så  kommer du tänka, YES!!! Nu får jag äntligen ta på mig min nya jacka och mina nya kängor. Du kommer slänga i dig frukosten och bege dig ut och gå i det vädret som du hatat på grund av att du nu äntligen fick använda dina nya vinterkläder som du älskar. Jackan luktar ny och är så där fin som bara nya jackor kan vara. Kängorna är varma och täta så du behöver inte ens gå runt vattenpölarna, du kan gå rakt igenom utan att bli blöt. När du kommer hem så kommer du putsa kängorna och nästa längta tills nästa promenad för kängorna blir skönare och skönare de första promenaderna.

När du sen sätter dig vi datorn kommer du istället för att gnälla på vädret skriva om din uppfriskande promenad och att du är på bra humör och fråga om någon vill hänga med på en promenad till lite senare. Sen när du skrollar på Facebook så kommer du läsa om alla som gnäller på vädret och fråga dig själv vad det är för fel på dem. Hur någon kan hata något som är så naturligt och uppfriskande som lite snöblandat regn. Det finns inget dålig väder, bara dåliga kläder heter det men det är inte riktigt sant, det finns dåligt humör hos många också så allt hänger inte på kläderna. Så vem är du? Är du en gnällspik med konstant dåligt humör som gör alla dina dagar dåliga?

Vad tycker du om vädret idag?
Jag bara undrar…

Radiolokförare

Började 5:30 i morse men var 20 minuter tidig till Green Cargos lokaler så jag satte mig i fikarummet och pluggade lite franska innan de andra dök upp. Morgonen har flutit på ganska bra men jag har inte riktigt fattat hur man kollar på växlingsordrarna man printar ut. Erik hjälpte mig lite på traven och börjar väl förstå det lite bättre nu. Kan inte fatta när våran handledare gått igenom det för jag har inte ett minne av det. Men Erik kan ju det så någon gång måste ju våran handledare förklarat. Det var inte så krångligt faktiskt.

Idag var en stor dag för mig i jakten på att bli en tvättäkta lokförare. Idag fick vi nämligen radiostyra V5 loket när vi växlade. Det var superkul, man har en liten dosa på magen som fungerar som joystick och så kör man. Väldigt smidigt faktiskt. Snart är man radiolokförare också 😉

Det var ett 35 vagnar långt tågsätt vi startade med i morse med några riktigt tunga as till tankvagnar bland annat. V5 loket fick jobba hårt när vi drog igång ekipaget. Jag gillar V5 loket, det är inte lika starkt, snyggt och fräscht som andra lok men den är väldigt smidig på något sätt.

Idag skulle vi sluta 10:00 men vi blev klara lite tidigare så vi åkte hem. Nästa pass börjar kl 21:30 ikväll och pågår till 03.00. Då kommer vi ha lite mer tid på oss att öva på att köra tåg men framför allt så ska jag gå igenom växlingsordrarna med handledaren så att det sitter i ryggmärgen. Jag har ju kanske tyvärr bara 1 veckas bangårdsLIA av totalt två veckor som det ska vara pga att det varit svårt att få tag på handledare så jag har lite bråttom att få all info vi tar in att sitta. Men det är ganska lugnt, jag har ju rätt till att ta ut en vecka till sen om det behövs. Eftersom jag antagligen vill jobba på godstågsidan sen så vill jag ju få ut som mycket praktik som möjligt på den biten.

Nu är dock den stora frågan om jag ska försöka sova nu direkt eller sent i eftermiddag. Tror det blir sent i eftermiddag eftersom jag känner att redbullen jag svepte i morse sitter i än. Ska försöka vila någon timma nu i alla fall. Sen måste jag svara alla kurskamrater som inte börjat sin LIA än som ställt en massa frågor. Ska även svara alla som kommenterat min blogg den senaste veckan. Jag har även några blogginlägg att läsa igenom från de andra lokförarbloggarna som jag följer. Jag gillar att jag skaffat mig en lokförarblogg men det tar mer tid än vad man tror att blogga. Jag ska försöka ta lite bilder snart också men jag gillar inte att hålla på med mobilen när jag jobbar, det ser inte så bra ut och jag vill ge ett seriöst intryck. Men någon bild ska jag väl lyckas ta snart.

Nu har jag en hund här som vill ut i regnet och busa med alla löv. Nästa vecka ska ni få ett inlägg om min vovve Mr. Giggs. Han är döpt av sin uppfödare efter fotbollsspelaren Ryan Giggs i Manchester United.

Han en bra dag allihop och glöm inte att det är datumparkering denna veckan.

Myggfritt på bangården.

Klockan ringde 4:00 i morse. Det var inte så svårt att gå upp som jag trodde. Det är inte så kallt ute än men jag tar ändå hellre lite för mycket kläder med mig än för lite. Jag har ett par termo löpartights på mig och mina jobbarbyxor över. Jag hade fått låna ett par varselbyxor av Green Cargo om jag ville men jag behöll mina egna. Tshirt och en tjock munkjacka har jag också på mig. Jag älskar mina nya jobbarkängor. De var lite väl hårda när de var nya och jag hade snörat dem ända upp. Det resulterade i att jag såg ut som Zeb Macahan när jag vandrade omkring på bangården. Men nu har de mjuknat upp lite och jag har lämnat skosnörehålen längt upp tomma och nu är de verkligen super sköna.

Orkade inte göra någon mat igår kväll så jag tog en sväng förbi Shell och handlade lite som jag kunde ha till lunch på jobbet. Det tar ca 35 minuter från Jönköping till Nässjö med bil. Det är ganska okej tycker jag. Jag gillar att gå upp tidigt och sätta mig i bilen, min bil har en bensindriven parkeringsvärmare så den är alltid varm och go och man slipper skrapa rutorna. Sen kör man iväg och man är helt ensam på vägarna och man vrider upp volymen på stereon och sitter och diggar. Musik är nästan bättre tidigt på morgonen i bilen.

Jag fick kvittera ut nycklar till Green Cargos lokaler igår så jag använde blippen/taggen för att komma in men eftersom det var så tidigt så fick man slå sin personliga kod också. Det var knäppt tyst där och jag trodde jag var först på plats, men så kom den någon mer och så hälsade han på någon som redan var där och vips så var det massor med lokförare överallt.

Jag gick till mitt skåp la in min väska och jacka och tog Green Cargojackan med varselorange färg och reflexer, satte på mig mina jobbarhandskar. Gick till rummet bredvid och tog en komradio som varit på laddning under natten, satte fast den vid bröstfickan på jackan och vips så var jag redo för dag nummer två på bangården.

Det var becksvart ute men bangården är bra upplyst. Vi gick till Td loket och startade upp den och körde ut till mitten på bangården där alla vagnar som kommit in under natten stod. Jag och Erik satte igång att förbereda dem för skjutsning från vallen. Det man gör då är ganska enkelt. Man har en lista på vilka vagnar man ska ha och då måste man koppla loss en del genom att ta loss kopplet och luftslangarna, vissa lös kopplar man, det innebär att kopplet ska hänga på men endast löst så man kan haka bort det med ett rör sen vid vallen och då måste ju även luftslangarna kopplas isär så klar. Sist men inte minst så rak kopplar vi en del vagnar och det innebär att de kopplas ihop och kopplet spänns, luftslangarna kopplas ihop och man öppnar luftventilerna. Man släpper även ur luften ur vagnarna så att bromsen släpper.

Sen släpper man vagnarna från vallen och växlar in dem på olika spår så de hamnar i rätt ordning. Det började regna lite men det gjorde inget, det var mest skönt tyckte jag. Jag är inte den som gnäller över småsaker, det kommer vara myggfritt idag sa jag till de andra när regnet kom. När alla vagnarna var skjutsade till rätt spår så kopplade vi ihop en del vagnsätt och bromsprovade dem. Det blir en hel del körande med vagnar hit och dit och vi bestämde oss för att starta upp Rd loket 1124 och dra lite vagnar med. Vet inte om det var samma lok som strulade igår men det skulle inte förvåna mig.

Vi slog på strömbrytaren utanpå loket. Gick in och tryckte batteri till i maskinrummet, jag satte mig bakom spakarna och aktiverade hytten, tryckte på knappen till strömavtagaren och hörde hur hjälpkompressorn gick igång och Erik kollade så att den gick upp mot kontaktledningen och när det gjorde det slog jag till huvudbrytaren. Allt gick som på räls förutom en sak, huvudkompressorn startade inte. Jag kvitterade felmeddelanden som dök upp tills jag så felmeddelandet om huvudkompressorn. Det stod något i stil med att Huvudkompressorns var tvungen att förvärmas innan den kunde starta för att huvudkompressorns olja hade en temperatur på under -25 grader??? Jag var ganska så säker på att det var helt omöjligt men vi väntade i 10 minuter och hoppades på det bästa, men så enkelt var det inte.

Det vara bara att slå ifrån huvudbrytaren, ta ner strömavtagaren, avaktivera hytten, slå ifrån batteriet och slå ifrån strömbrytaren igen. Sen startade vi upp tåget igen men utan framgång. Vi ringde teknikerna som har sina lokaler en bit bort och de skulle titta på vad som var fel. Vi tog ett annat lok och körde iväg. Det blev en del växlande och denna gången testade jag att bromsa med direktbromsen vilket är vanligast vid växling, särskilt när man har ett ensamt lok. Det var lite knivigt för man ville hela tiden bromsa för mycket och det resulterade i att man stannade helt när man bara skulle göra en lätt inbromsning. Sen lämnade vi vagnsättet och åkte och ställde tillbaka loket där vi hämtade det. Mekanikerna var precis klara med lok 1124. De hade startat upp allt precis som vi gjort men med den enkla skillnaden att allt då fungerade som det skulle??? Jag fattar inget, är det Microsoft som byggt om Rc-loken till Rd?

Lunchen blev lång, vi hade jobbat på hela morgonen och hade inga fler vagnar inne för tillfället och väntade på att två multade Td-lok skulle komma dragandes på en massa vagnar. Vi hände in kläderna i torkrummet, jag åt lite mat, spelade lite spel på iPhone, pluggade franska, vilade ögonen en 15-20 minuter och sen så satte vi oss och tittade på Topgear på BBC. Efter lunchen hämtade vi en V5 borta vid verkstaden som vi skulle använda till växlingen resten av dagen. Det flöt på riktigt bra och vi kunde sluta lite tidigare.

Nu ska jag återigen putsa mina älskade jobbarkängor och lägga på lite vaxfett, sen blir det lite franska plugg, jag gör så att jag pluggar in ett nytt kapitel varje kväll och sen övar jag glosor på lunchen. I morgon ringer klockan 04:00 igen. Då kommer jag vara redo. Jag gillar Green Cargo, jag gillar de som jobbar där, jag åker dit med ett leende på läpparna varje dag. Jag gillar godstrafik mer och mer. Jag har hela tiden pendlat mellan att jobba som lokförare på SJ och att jobba som  lokförare på Green Cargo. Vi får se vart det slutar men mycket pekar på godståg just nu. Men mycket hinner hända än, det är ju trots allt ett år kvar tills jag tag examen och fram tills dess kommer jag hålla er uppdaterade genom min lokförarblogg.

Ni som jobbar som lokförare eller dyl och läser denna bloggen får gärna rätta mig när jag skriver något som är fel, pga att det kommer antagligen vara en hel del lokförarstudenter som hittar hit och det är ju bra om det de då läser är sant.

Ha en trevlig kväll alla dudes and duderinas därute…

 

Dags för LIA

Äntligen börjar det bli dags för praktik och tågkörning. LIA heter det och betyder Lärande i Arbete. Det ska bli kul. Jag har fått totalt 3 veckors LIA av 6 som vi ska ha denna terminen. Först en vecka bangårdsLIA på Green Cargo i Nässjö med start i morgon  och sen två veckor körLIA på Green Cargo i Göteborg. Egentligen skulle jag vara i Nässjö om en vecka men min klasskompis som skulle vara denna veckan har skadat foten och hoppar på kryckor så jag bytte veckan med honom. Jag har även fått tag på lägenhet i Göteborg under min praktik där genom min vän Saga. I stadsdelen Haga, ett stenkast från min bror och 10 minuters promenad från min far. Kunde inte bli bättre.

Sista veckan i skolan var kul. Vi hade prov i bromsar och fick lära oss grunderna i ATC – Automatic Train Control. Den är en dosa som övervakar hastigheten mm och bromsar om man inte börjar bromsa i tid bl a. Kommer skriva mer om ATC någon annan dag. Vi har även fått använda våra varselvästar igen och gett oss ut och tittat närmare på en Motorvagn vid namn x14. Och som om inte det vore nog så fick jag även köra x14 inne på ett sidospår på Mjölby driftplats. Superkul verkligen, snart är man lokförare på riktigt.

Det märktes på klasskompisarna att de var väldigt taggade på att komma ut och köra tåg, men alla hade inte fått praktikplats tråkigt nog men tror de flesta hade i alla fall någon vecka LIA tillslut. Jag ska försöka blogga varje dag under min LIA men i morgon slutar jag 21:00 i Nässjö och börjar igen 5:30 dagen efter så det är inte säkert jag hinner blogga i morgon men annars kommer jag hålla er uppdaterade varje dag.

Jag har bara bloggat en gång i veckan hittills för det har inte varit så mycket annorlunda i skolan. Men det går ganska bra med bloggen. Har redan blivit igenkänd av en följare på stan, det var en kompis kompis men det måste räknas ändå. Kul var det i alla fall. Min förra blogg hade ju betydligt fler följare så där hände det flera gånger att folk kände igen mig. Google har börjat referera läsare till min blogg riktigt ordentligt nu. Det var 16st Google sökningar som skickades till min blogg i fredags tex. Mitt mål är att hamna på topp 3 på Google när man Googlar “lokförare blogg” innan året är slut. Sen vill jag ju givetvis hamna på första sidan tillslut när man Googlar ordet “lokförare” i framtiden men jag är ju lokförarstudent än så jag har ett år till på mig. Bloggen ska ju nu handla om att läsa till lokförare och sen om jag bestämmer mig för att fortsätta blogga så kommer jag byta namn på bloggen och jag vet redan vad det nya domännamnet ska vara.

Det är inte många som kommenterat i bloggen hittills, att få kommenterar är nästan det roligaste med att blogga. Jag har inte svarat på de senaste kommentarerna men det ska jag göra i veckan som kommer. Jag kommer även flytta länken till kommentarerna så den hamnar nere vid slutet på inläggen också. Fattar inte varför den ligger där den ligger nu. Det blir lite designförändringar i november och december också. Någon tycker jag ska ha lite mer färg på bloggen men det kommer jag lägga in när allt annat är klart. Det ska liksom bli pricken över i. Fram tills dess förblir bloggen svartvit.

Något många undrar över är vad det kostar att läsa till lokförare. Det kostar ingenting egentligen och utbildningen är studiemedelsberättigad. Men det finns vissa utgifter och de tänkte jag ta upp idag.

Att göra testerna på annan ord kostar bensinpengar. Första testet var i Mjölby och Psykologdelen mm var i Linköping. Hälsoundersökningen kostade 2700:- för mig, men på vissa ställen tar de 3500:- Jag fick även tid vid två olika tillfällen för hälsokontrollen så det blev sammanlagt 3 resor till Mjölby och en till Linköping för min del så det blev nog 1000:-i bensin plus 2700:- alltså totalt 3700:- innan skolan börjat. Värt vart enda öre så klart.

Sen tillkom lite saker som man inte måste köpa för man kanske har så man klarar sig.

JTF finns ju på PDF men jag ville ha en riktig i pappersform så den kostade 1100:-

En bok som heter Den Svenska Järnvägen som lärarna tyckte var bra 300:-

Nya Perry Ellis glasögon för 4000:-, jag har endagslinser men känner att jag vill ha med mig ett par riktiga glasögon i hytten ifall man får pollenallergi mm.

Ny bärbar Asus dator 6500:-, min förra hade några år på nacken och allt material finns på skolan server och jag kände att det var dags att investera i en ny PC. Det står i infon om utbildningen att man måste ha en bärbar dator eller läsplatta.

Ny klocka, min förra glömde jag hos min vän i Paris och hon finns tyvärr inte ibland oss längre så den får jag nog aldrig se igen. Köpte en ny av samma märke. Citizen AT4008-51E. Eco-drive som drivs enbart av solljus och håller ett år på en laddning ungefär, vattentät till 200m, safirglas som endast kan repas av diamant och radiokontrollerad så tiden ställs in automatisk med hjälp av radiosignaler. Älskar min klocka =)

 

citizen klocka
Jag måste uppdatera klockan så att Svensk tidzon funkar men sen så ställer den in tiden exakt varje natt. Har hört att klockor kan ställa om sig av alla magnetfält mm när man är lokförare men det kanske inte är så idag men kände ändå att jag ville och en radiokontrollerad klocka.

 

En ny iPad Air 2 128GB har jag beställt, har abonnemang på den så jag betalar inte så mycket för den, fick en bra deal hos Tre som jag är nöjd med. iPaden ska jag ha när jag pluggar under tiden jag pendlar, blir lite smidigare än med datorn på tåget.  Det är ju sammanlagt 3h pendlingstid varje dag så det gäller att utnyttja den tiden väl. Har börjat fräscha upp mina franska kunskaper igen bland annat. Kommer nog inte ha med den bärbara datorn varje dag i skolan heller utan nöjer mig nog med iPaden.

Vinterfodrade arbetshandskar, och en påse öronproppar tyckte skolan att vi skulle skaffa oss.

Ett par riktigt bra och snygga arbetskängor från Fristads skaffade jag mig också för 600:-. Det får man garanterat låna på Green Cargo under LIA men jag vill ha ett par nya fräscha. Ullared Lantmän heter en sida på nätet med en fysik butik i Ullared med samma namn som hade galet billiga arbetskläder på REA. 600:- gav jag för mina kängor och normalpris var 3 000:- Såg att de hade snygga vinterfodrarde arbetshandskar med varselfärger också som jag funderar på att köpa men ska åka dit och prova dem på plats snart istället för att beställa på nätet. Vet inte riktigt vilken storlek jag har på handskar.

arbetskängor
Antistatisk bindsula / Halksäker sula med ytterskikt av TPU® och stötdämpande och avlastande innerskikt av PU / Utvändig gelänk / Tåhätta i aluminium /
L-protection® spiktrampskydd som skyddar 100% av fotsulan / Extra slittå.
Skyddsklass 3.
MATERIAL Utsida i läder (nubuck), insida av textil – 4 lager GORE-TEX®- membran som andas.

 

Som ni ser så blir det en hel del utgifter i samband med skolan. Pennor, skolväska mm hade jag redan, sen tillkommer det ju alltid lite nya kläder inför skolstart mm. Men det mesta av det jag räknat upp är inte saker man måste ha, men det är saker jag ansåg skulle underlätta för mig.

Nu ska jag repetera ATC och göra matlåda inför min praktik. Det är en stor dag för mig i morgon. Börjar 13:30 men skulle vara där 30 minuter innan så jag hinner prova arbetskläderna. Slutar 21:00. Har sammanlagt 45,5h arbetstid inplanerad i veckan. Hoppas det blir mycket mer så jag får många timmar i timbanken för LIAn. Satsar på att vara uppe i 500h innan sista LIAn innan examen så det gäller att försöka få vara med så mycket som möjligt.

Ha det bra alla livsnjutare därute…