Lokbromsen, ett djävulens påfund.

Idag var en mycket bra dag. Bästa på länge faktiskt.
Jag började 04:13 och var pigg men kände att jag gärna hade sovit några timmar till. Gjorde mig i ordning och åkte iväg på cykeln. På vägen till Sävenäs inser jag att jag glömt både maten och mina redbull hemma. Men skit samma. Vi skulle ju få frukost på hotell i Uddevalla.

Vi fick ut vårat lok och jag körde ner till bangården och kopplade på ett vagnsätt bestående av 19 olastade timmervagnar. Jag var lite lat så jag använde hastighetsreferensen, vilket funkar väldigt bra på timmervagnar där man måste ha gaspådrag i nedförbackar på grund av vindsuget de skapar. Behövde knappt röra bromsen på hela vägen. Vi fick ett stopp i Marieholm strax norr om Göteborg och släppte förbi några pendeltåg. Inbromsningen skötte jag som en gud =) Kände mig väldigt taggad inför dagen körning.

Vi såg några råddjur som sprang över en äng. Efter ett tag blev det dimma och vissa perioder så hade jag inte ens en stolplängds sikt (en stolplängd är ca 60 meter). Det var bara att köra på som vanligt. Dimman lättade lite tillslut och vi fick nästa stop i Ryr utanför Uddevalla. Även denna inbromsningen gick som på räls =)  Stod inte särskilt länge där heller, fotade lite och la upp på Instagram. Vill ni följa mig på Instagram så heter jag iFrillo där.

Stopp i signalen
Fick stopp i signalen vid Ryr utanför Uddevalla på grund av ett mötande tåg. Då kan man passa på att ta lite bilder.

Väl framme i Uddevalla packade vi ihop tågsättet. Det är en speciell bromsteknik man använder så att buffertar mellan vagnar och lok trycks ihop så att man kan hänga av det smidigt. Efter det växlade vi undan loket och gick till Hotell Sköna Rum.

Vi checkade in och gick lös på frukostbuffén direkt. Himmelskt gott och supertrevlig personal. Vi hade ca 3.5 timmars rast så jag gick in på mitt rum, nummer 1. Det var väldigt kallt och jag kände på elementet och det visade sig vara helt avstängt. Jag vred på full värme och kröp huttrande ner i sängen. Somnade på två röda. Vaknade av alarmet på mobilen efter några timmar och kände mig helt utvilad. Bästa sömnen på länge.

Jag gick ut och lämnade in nyckeln och Mikael kom efter någon minut. Vi gick till Pressbyrån så jag kunde köpa en dricka sen gick vi upp på en hederlig go gammal T44. Vi kopplade på tre vagnar och jag körde vidare till Munkedal.

Köra i System M: CHECK!

Vi hade med oss växlingskillen från Uddevalla och framme i Munkedal gjorde Mikael en rundgång med radiostyrningen. Rundgång betyder att man byter plats på loket från ena sidan vagnsättet till den andra sidan och kopplar på den där. Vi lossade även på alla kopplen för den banan vi skulle ner på svängde visst väldigt mycket.

Mikael backade ner växlingssättet med radiostyrningen med växlingskillen främst som vi hade kontakt med via radio. Vi kom fram till ett pappersbruk och kopplade loss vagnarna och växlade fram till ett nytt vagnsätt bestående av tre vagnar. Det visade sig att sista vagnen fått sig en smäll och inte gick att stänga ordentligt. Vi drog upp allt till Munkedal och kopplade loss vagnen och ställde den där och skrev en rödlapp.

Vi körde till Uddevalla och lämnade tågsättet och hoppade upp på vårat Rd-log igen. Jag backade intill de nya vagnarna som kommit in och kopplade på. Mikael gick ut och och kollade bromsarna, när han kollat alla visade han signalen “lossa” 440 meter längre bort. Supersvårt att se. Sen kollade han att allt var loss, vi hade stopp i signalen ut och jag Facebookade lite. Såg att Metallica kommer till Ullevi i sommar och Mikael blev superglad och meddelade sin tjej direkt. Fick svaret “vi måste köpa, pris spelar ingen roll”. Han var väldigt nöjd över sin tjej sa han. Denna dagen blev visst bara bättre och bättre.

Vi hade nog två stopp på vägen men de var ganska korta och bromsningarna utförde jag som ett proffs. Dimman hade letat sig väldig nära Göteborg men den avtog precis innan vi kom dit. Vi hade några hastighets sänkningar och de fick jag till perfekt i lagom avstånd tills de började gälla.

dimma
Dimman var lättare på hemvägen som tur var.

När vi kom fram till Sävenäs pratade vi om hur otroligt bra körning det varit. Både jag och Mikael var på topphumör, Mikael mest pga av Metallicakonserten och jag på grund av körningen. Han sa att han tyckte jag var bra som hittade felen själv direkt om jag glömt något och allt inte fungerade som det skulle. Många nya sitter som frågetecken och undrar varför inte det går aktivera hytten eller köra framåt mm. Jag gör de missarna som alla andra men kommer på orsaken direkt när felet uppstår. Det var en härlig komplimang i slutet på en perfekt dag.

Jag packade tågsättet och hängde av vagnarna. Växlade undan loket på ett annat spår och åkte mot lokstallarna. Allt hade gått perfekt. nu skulle jag bara stanna innan några växlar som skulle läggas om och stanna vid en stolpe med knappar som la om växlar. Då använder man lokbromsen. Första växeln gjorde jag en helt perfekt inbromsning med lokbromsen. Jag sa till Mikael att det var första gången jag lyckats bromsa bra med lokbromsen på ett Rd-lok.

Kände mig som en kung, tills nästa stopp. Blev helt fel, precis som att det var första gången jag använde lokbromsen. Nästa stopp likaså och när jag skulle stanna vid stolpen så stannade tåget 1 meter innan stolpen. Jävla lokbroms alltså. Förstörde en perfekt körning, allt hade ju gått så bra hittills.

Jag stannade till vid Nordstan på vägen hem och åt Indiskt till lunch. Vi var så tidiga hem att de fortfarande serverade lunch. Helt underbart. Gick omkring på stan lite och shoppade lite småsaker, bland annat ett nytt in ear headset till min iPhone. Var super nöjd med den. Är så otroligt glad för denna dagen. Allt har varit så perfekt, precis som jag vill att det ska var när man är lokförare. Jag gjorde inga fel och allt flöt på bra.

Ja, förutom för det djävulska påfundet de kallar lokbroms förstås.

 

Författare: Lokförarbloggen

Lokförare, djurvän, bloggare, löpare, ölbryggare, livsnjutare

1 reaktion till “Lokbromsen, ett djävulens påfund.”

Kommentera gärna, jag älskar att få kommentarer på mina inlägg