Självbromsade vagnar och dimma.

Efter den minst sagt struliga starten på min fredag blev det äntligen kväll och dags för en körning till Uddevalla. Tog cykeln i god tid som vanligt till Sävenäs och jag har börjat störa mig på att det är så otroligt många stopp med rödljus på cykelbanan på vägen till jobbet. Hemvägen som oftast varit på natten har det varit grönt och bilfritt hela vägen till Haga i stort sätt.

Nu när jag hittat bästa vägen till jobbet går det blixtfort att cykla. Inga backar och man inser att cykel är att väldigt bra färdmedel i Göteborg. Men som sagt man får stanna vid väldigt många korsningar på vägen och det börjar bli lite tjatigt. Men det är naturligtvis inget att klaga på. Det är samma sak för alla och hellre det än att köra bil i rusningstrafik.

På vägen upp till Uddevalla hade jag tomma timmervagnar med mig. Har tappat bort övrig info som vikt mm från Uddevallaturen men det var långa tågsätt jag körde. Det speciella med timmervagnar är att det är ett jävla luftmotstånd rent ut sagt när de inte är lastade. Det var därför en bra upplevelse att få köra dem. Det har gått väldigt bra på körningarna som sagt och ATC:n hade bara tagit mig en gång. När jag missförstod 40 övervakningen tror jag det var, det har varit mycket att hålla i huvudet samtidigt nu i skarpt läge.

Det hade gått så bra på körningarna att jag lovat min Handledare att jag skulle köra utan hastighetsreferensen hädanefter. Äkta lokförare kör utan enligt mig. Jag sa till Mikael att jag gillar att sätta mål och tävla med mig själv och nu skulle jag inte använda den mer. Jag hade ju haft full koll på tavlor mm hittills.

Hastighetsreferensen är en liten ratt du kan skruva på så att loket bara gasar upp till en viss hastighet. Men man måste bromsa själv i utförsbackar annars överskrids hastigheten i alla fall, det är alltså inte samma sak som farthållare. Med hastighetsreferensen så slipper man ju tänkte på en sak mindre i alla fall. Dessutom så kan man dra upp till takhastigheten som är 9km över den högsta tillåtna hastigheten som man matat in i ATC:n innan uppförsbackar så att man hade ordentligt med fart vid början av stigningen om man inte kör med referensen. Det blir mer aktiv körning och lite mer sport i det hela och jag tror dessutom att man håller sig piggare då. Med godståg måste man planera sin körning betydligt mer än när man kör motorvagnar. Nu var jag redo att börja köra som proffsen.

Matar man in 100km/h på ATC:n så kan man köra upp till 105km/h innan det händer något, 106-109km/h så piper det högt från ATC:n och det kallas att köra på pipet och vid 10km för fort så tar ATC:n dig och bromsar ner tåget. Men det är inte tillåtet att köra på pipet. Är STH 100km/h så får man inte köra snabbare än det ska tilläggas.

Timmervagnarna var perfekta att börja på eftersom de bromsar ju när man slå av gasen. Behövde bara dra i tågbromsen vid några enstaka tillfällen vid hastighetsnersättningar och de inbromsningarna var så perfekta att Mikael kommenterade det direkt. Det var precis så man skulle köra och jag kände mig som en kung bakom spakarna. Men helt plötsligt var det som att köra in i en vägg. Det blev dimma och man såg endast en stolplängd fram enligt mig, nästan två stolplängder enligt Mikael men jag har tolkningsföreträde i denna bloggen som tur är så jag väljer ju givetvis den mest dramatiska av de båda bedömningarna av siktsträckan. Om det är dimma spelar ingen roll. Man kör på för kung och fosterland i alla fall.

Köra i dimma: CHECK!

I Uddevalla skulle vi hämta lastade timmervagnar. Det luktar ljuvligt av timmer på hela bangården. De var tunga och första inbromsningen vid en nersättning till 40km/h var den sämsta jag gjort. Jag tyckte det gick tungt och att det sköt på väldigt mycket så jag drog några snäpp extra i tågbromsen och jag glömde lossa ut i tid och när jag kom på det så var skadan redan skedd. Vi var nere i 5km/h innan jag hastighetsminskningen slutade och sen segade den sig väldigt länge innan bromsarna var helt loss i det långa tågsättet.

Men, men, någon gång måste ju vara den första och alla andra inbromsningar gick klockrent. Satte några till perfekta inbromsningar som Mikael kommenterade att de var perfekta. Det gällde både vid hastighets nersättning och när jag skulle stanna vid stopp. Självförtroendet var på topp och jag blev bättre och bättre på att planera körningen. Men helt bra blir det ju naturligtvis inte förrän jag har linjekännedom. Mikael får ju säga till när det kommer kraftiga backar åt ena eller andra hållet. Skyltarna står så nära att man inte hinner gasa upp så man kör på pipet innan man når stigningen.

Det var bara dimma en kort bit på vägen som tur var och resan hem gick väldigt bra. Har börjat bli bättre och bättre på att köra in massa tid. Jag kör på pipet ganska ofta, det blir lätt så när man försöker ligga i 105km/h hela tiden. Jag sa till Mikael att kan man köra i 105km/h så ska man köra i 105km/h, punkt! Han höll med. Orkar jag ligga och köra så hela vägen så kommer ju även han hem snabbare.

Denna resan skiljde sig ganska mycket från alla andra resor. Vi pratade inte så mycket. Jag är ju som sagt en väldigt social person som gillar att prata med andra om allt mellan himmel och jord. Så jag och Mikael pratar ganska mycket i perioder när man hittat något intressant samtalsämne. Men när jag körde utan referensen så var jag så fokuserad på allt att jag glömde prata. Missade till och med en skyddszon som Mikael som tur var sa till om. Men jag kände att det var helt rätt att börja köra utan referensen. Det gjorde nog Mikael också. Det kanske är ett sånt knep handledarna tar till när de vill ha lite tyst. “Nu kan du testa att köra utan hastighetsreferensen ett tag om du vill.” =)

Vi kom fram i god till som vanligt när jag kör 😉 och det var en riktigt nöjd lokförarelev som cyklade hemåt den kvällen. Det hade varit en perfekt körning. Man blir glad av att köra tåg även fast det var en fredagskväll vi startade. Det är väl sådana saker som gör att man vet att man valt rätt yrke. Jag brydde mig inte att det var fredagskväll. Jag ville inte göra något annat än att köra tåg.

Köra timmervagnar: CHECK!

lokförare
Här ser ni tydligt hur roligt det är att köra tåg. Min klasskompis Thomas som sitter bakom mig i skolan spakar här ett Re-lok. Visst ser han ut som en äkta lokförare?  Riktigt bra bild är det i alla fall.

Författare: Lokförarbloggen

Lokförare, djurvän, bloggare, löpare, ölbryggare, livsnjutare

2 reaktioner till “Självbromsade vagnar och dimma.”

  1. Hej,
    Jag vill inte vara en partypooper på något sätt, men du vet väl att det inte är tillåtet att “köra på pipet”. Är sth 100 så är det 100 som gäller. Inte över. Undantagsvis kan man få köra några kilometer per timme över inställd eller gällande sth, men aldrig på pipet. Kolla gärna med GCs interna bestämmelser. Det är även en sådan sak man faller på vid uppföljning eller uppkörning 😉

Kommentera gärna, jag älskar att få kommentarer på mina inlägg